Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  enfärgad brandsvampbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Diplocoelus fagi
Enfärgad brandsvampbagge Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En brun, c:a 3 mm lång skalbagge vars kropp är beklädd med en tydlig, tät behåring som bildar längstrimmor på täckvingarna. På vardera sida av halssköldens finns en otydlig och två tydliga längsfåror. Antennernas tre sista leder är breda och bildar en tydlig klubba.
Utbredning
Länsvis förekomst för enfärgad brandsvampbagge Observationer i  Sverige för enfärgad brandsvampbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Småland, Öland, Östergötland, Närke, Södermanland, Uppland och Västmanland. Lokalt kan arten vara tämligen allmän i bestånd med gamla lindar runt Mälaren. Arten är även påträffad i Norge och Danmark samt i Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker olika arter av kolkärnsvampar i svampangripen bark av lövträd, främst nyligen död bark av lind angripen av linddyna (Biscogniauxia cinereolilacina). Arten är även påträffad på flera andra trädslag som bok, ek, avenbok och sälg varför den även tycks utnyttja andra svamparter som föda. Känd från Småland, Öland, Östergötland, Närke, Södermanland, Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 140 (100-240). Förekomstarean (AOO) skattas till 560 (400-960) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker olika arter av kärnsvampar i svampangripen bark av lövträd, i främst nyligen död bark av lind angripen av linddyna (Biscogniauxia cinereolilacina). Arten är även påträffad på flera andra trädslag som bok, ek, avenbok och sälg varför den även tycks utnyttja andra svamparter som föda. Arten har en ettårig larvutveckling. Den övervintrar mest som fullstor larv, för att sedan på våren lämna barken och förpuppa sig i marken. Den fullbildade skalbaggen kläcks på försommaren, och kan sedan påträffas under en stor del av sommarhalvåret i anslutning till svamparna.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· asp
· asp
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· Xylariales
· Xylariales
· linddyna
· linddyna
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
· sälg
· sälg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Biphyllidae (dynsvampbaggar), Släkte Diplocoelus, Art Diplocoelus fagi (Chevrolat, 1837) - enfärgad brandsvampbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker olika arter av kolkärnsvampar i svampangripen bark av lövträd, främst nyligen död bark av lind angripen av linddyna (Biscogniauxia cinereolilacina). Arten är även påträffad på flera andra trädslag som bok, ek, avenbok och sälg varför den även tycks utnyttja andra svamparter som föda. Känd från Småland, Öland, Östergötland, Närke, Södermanland, Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 140 (100-240). Förekomstarean (AOO) skattas till 560 (400-960) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En brun, c:a 3 mm lång skalbagge vars kropp är beklädd med en tydlig, tät behåring som bildar längstrimmor på täckvingarna. På vardera sida av halssköldens finns en otydlig och två tydliga längsfåror. Antennernas tre sista leder är breda och bildar en tydlig klubba.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för enfärgad brandsvampbagge

Länsvis förekomst och status för enfärgad brandsvampbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för enfärgad brandsvampbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Småland, Öland, Östergötland, Närke, Södermanland, Uppland och Västmanland. Lokalt kan arten vara tämligen allmän i bestånd med gamla lindar runt Mälaren. Arten är även påträffad i Norge och Danmark samt i Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Biphyllidae - dynsvampbaggar 
  • Släkte
    Diplocoelus  
  • Art
    Diplocoelus fagi(Chevrolat, 1837) - enfärgad brandsvampbagge

Larvutvecklingen sker olika arter av kärnsvampar i svampangripen bark av lövträd, i främst nyligen död bark av lind angripen av linddyna (Biscogniauxia cinereolilacina). Arten är även påträffad på flera andra trädslag som bok, ek, avenbok och sälg varför den även tycks utnyttja andra svamparter som föda. Arten har en ettårig larvutveckling. Den övervintrar mest som fullstor larv, för att sedan på våren lämna barken och förpuppa sig i marken. Den fullbildade skalbaggen kläcks på försommaren, och kan sedan påträffas under en stor del av sommarhalvåret i anslutning till svamparna.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· linddyna - Biscogniauxia cinereolilacina (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Arten är genom sin mycket lokala utbredning och sitt specialiserade levnadssätt hotad av risken för kontinuitetsbrott i substrattillgången på de lokaler där den förekommer. Antalet lokaler med grova lindar har förmodligen minskat under hela 1900-talet. Detta gäller främst lindar som står i öppna hagmarksmiljöer. Städivern, bl.a. frammanad av EU-reglerna för ekonomiskt understöd till denna naturtyp, gör dessutom att nedfallna grova grenar och stamdelar av lind forslas bort.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Allt bör göras för att spara de gamla lindarna, främst i Mälardalen. Både denna och flera andra rödlistade arter med mycket begränsad utbredning i norra Europa behöver dessa träd för att överleva. Det är även viktigt att nedfallna grenar och stamdelar får ligga kvar på lokalen. Om dessa hindrar utnyttjandet av marken kan de fraktas åt sidan och sparas på solbelysta platser i närheten. Man bör likaså försöka kartlägga i vilket utsträckning denna art även kan överleva på andra trädslag.

Åtgärdsprogram Fastställt

Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 2. Ent. Tidskr. 101: 36.

Jansson, A. 1921. Coleopterologiska bidrag. 6. Ent. Tidskr. 42: 200.

Lundblad, O. 1950. Några skalbaggsfynd från Öland. Ent. Tidskr. 71: 72.

Palm, T. 1954. Anteckningar om svenska skalbaggar. IX. Ent. Tidskr. 77: 24–25.

Palm, T. 1956. En skalbaggsbiocönos i lind. Ent. Tidskr. 79: 29–39.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Ridenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 262–263.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Biphyllidae - dynsvampbaggar 
  • Släkte
    Diplocoelus  
  • Art
    Diplocoelus fagi, (Chevrolat, 1837) - enfärgad brandsvampbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.