Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Ecclisopteryx dalecarlica

Organismgrupp Sländor, Nattsländor Ecclisopteryx dalecarlica
  Sländor, Nattsländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Larven, som kan bli 14 mm lång, har en kort och kraftig, gulvit bakkropp. Huvud och pronotum är rödbruna. Det svagt böjda huset är tillverkat av sand, men är inte slätt. Pupphuset är snarlikt larvhuset. Sländan är diskret enfärgad med korta antenner. Framvingens längd är för hanen 10-13 mm. Sländans finhåriga vingar ligger vid vila som ett v-format tak över kroppen. Larven finns inte med i någon nyckel, men Wallace et al., 1990 kan användas, dalecarlica "nycklar här ut" som den närstående arten Ecclisopteryx guttulata (Pictet, 1834).
Utbredning
Länsvis förekomst för Ecclisopteryx dalecarlica Observationer i  Sverige för Ecclisopteryx dalecarlica
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i Nord- och Mellaneuropa och finns i hela Skandinavien. I Sverige påträffas den huvudsakligen i Dalarna och Jämtland, men enstaka fynd har gjorts över hela landet. Larver har påträffats i Skåne, Småland, Östergötland, Dalarna och Jämtland. Fullbildade sländor har hittats i Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Torne lappmark.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever i små bäckar, minskar sannolikt pga skogsbruk. Mycket glesa fynd från Skåne till Torne lappmark. Troligen försurnings- och föroreningskänslig. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Min värde utifrån observationsdata 20140328. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (188-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larverna med sina hus kryper ofta omkring väl synliga på sandbottnar. Flertalet fynd har gjorts i små, hastigt rinnande vattendrag med sten- och sandbotten, men de har även påträffats i den exponerade strandzonen av en fjällsjö. Vanlig vattenvegetion vid fyndlokalerna har varit kabbeleka (Caltha palustris) och olika mossor, av vilka Fontinalis dalecarlica dominerat. Stränderna har i huvudsak varit bevuxna med skuggande blandskog. Oftast har arten påträffats tillsammans med dagsländorna Baetis rhodani, Ephemerella aurivillii, Heptagenia sulphurea, H. dalecarlica och Ephemera danica samt bäcksländan Diura nanseni och nattsländan Rhyacophila nubila, d.v.s. en artsammansättning som indikerar mycket rent, syrgasrikt och oförsurat vatten.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Sjöar
Sjöar
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor, "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Trichoptera (nattsländor), Familj Limnephilidae (husmasknattsländor), Släkte Ecclisopteryx, Art Ecclisopteryx dalecarlica Kolenati, 1848 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever i små bäckar, minskar sannolikt pga skogsbruk. Mycket glesa fynd från Skåne till Torne lappmark. Troligen försurnings- och föroreningskänslig. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Min värde utifrån observationsdata 20140328. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (188-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Larven, som kan bli 14 mm lång, har en kort och kraftig, gulvit bakkropp. Huvud och pronotum är rödbruna. Det svagt böjda huset är tillverkat av sand, men är inte slätt. Pupphuset är snarlikt larvhuset. Sländan är diskret enfärgad med korta antenner. Framvingens längd är för hanen 10-13 mm. Sländans finhåriga vingar ligger vid vila som ett v-format tak över kroppen. Larven finns inte med i någon nyckel, men Wallace et al., 1990 kan användas, dalecarlica "nycklar här ut" som den närstående arten Ecclisopteryx guttulata (Pictet, 1834).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Ecclisopteryx dalecarlica

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Ecclisopteryx dalecarlica

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i Nord- och Mellaneuropa och finns i hela Skandinavien. I Sverige påträffas den huvudsakligen i Dalarna och Jämtland, men enstaka fynd har gjorts över hela landet. Larver har påträffats i Skåne, Småland, Östergötland, Dalarna och Jämtland. Fullbildade sländor har hittats i Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Torne lappmark.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Trichoptera - nattsländor 
  • Överfamilj
    Limnephiloidea  
  • Familj
    Limnephilidae - husmasknattsländor 
  • Underfamilj
    Drusinae  
  • Släkte
    Ecclisopteryx  
  • Art
    Ecclisopteryx dalecarlicaKolenati, 1848

Larverna med sina hus kryper ofta omkring väl synliga på sandbottnar. Flertalet fynd har gjorts i små, hastigt rinnande vattendrag med sten- och sandbotten, men de har även påträffats i den exponerade strandzonen av en fjällsjö. Vanlig vattenvegetion vid fyndlokalerna har varit kabbeleka (Caltha palustris) och olika mossor, av vilka Fontinalis dalecarlica dominerat. Stränderna har i huvudsak varit bevuxna med skuggande blandskog. Oftast har arten påträffats tillsammans med dagsländorna Baetis rhodani, Ephemerella aurivillii, Heptagenia sulphurea, H. dalecarlica och Ephemera danica samt bäcksländan Diura nanseni och nattsländan Rhyacophila nubila, d.v.s. en artsammansättning som indikerar mycket rent, syrgasrikt och oförsurat vatten.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor, "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Sjöar, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av försurning och sannolikt också av strandnära skogsbruk. Den torde även skadas av syrgastärande föroreningar, grumling av vattnet samt av ändrad flödesrytmik.

Påverkan
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Det är viktigt att arbeta internationellt för en minskning av svavel- och kväveutsläppen. Vid de vatten som idag hyser arten bör man bilda blandskogsbevuxna skyddszoner längs stränderna samt undvika reglering. Vidare bör verksamheter som leder till grumling av och/eller syrgasbrist i vattnet undvikas. Några av de vattendrag som idag hyser arten kan vara i behov av snara kalkningsåtgärder för att trygga dess fortlevnad i nuvarande numerär.

Degerman, E., Fernholm, B. och Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket rapport nr 4345: 119, 192.

Gullefors, B. 1988. Förteckning över Sveriges nattsländor (Trichoptera), med fyndangivelser för de nordliga landskapen. Ent. Tidskr. 109:71–80.

Illies, J. (ed.) 1978. Limnofauna Europaea. 2nd edn. Fisher, Stuttgart.

Malicky, H.1983. Atlas of European Trichoptera. Dr. W. Junk Publishers. The Hauge-Boston.-London. 298pp.

Wallace, I.D., Wallace, B. & Philipson, G.N. 1990. A key to the Case-bearing Caddis Larvae of Britain and Ireland. Freshw. Biol. Ass. No.51. 237pp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Engblom & Pär-Erik Lingdell 1995. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Trichoptera - nattsländor 
  • Överfamilj
    Limnephiloidea  
  • Familj
    Limnephilidae - husmasknattsländor 
  • Underfamilj
    Drusinae  
  • Släkte
    Ecclisopteryx  
  • Art
    Ecclisopteryx dalecarlica, Kolenati, 1848
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Engblom & Pär-Erik Lingdell 1995. © ArtDatabanken, SLU 2006.