Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mulmknäppare

Organismgrupp Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare Elater ferrugineus
Mulmknäppare Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Mulmknäppare blir mellan 17 och 24 mm lång, vilket gör arten till en av våra största knäppare. Den fullbildade skalbaggen är mattsvart med roströda täckvingar och en tät, sidenartad, gulaktig behåring. Antennerna har tydligt sågtandade leder. Halssköldens bakhörn är utdragna i vassa spetsar och arten besitter förmåga att klicka till och vända sig från ryggläge till rätt köl. Den liknar vissa av de rödlistade och likaledes hålträdslevande Ampedus-arterna men är betydligt större och har en kraftigare kroppsform.
Utbredning
Länsvis förekomst för mulmknäppare Observationer i  Sverige för mulmknäppare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Därutöver i Danmark samt i Mellan- och Sydeuropa, Turkiet och vidare till Kaukasus. I flera länder lever den numera endast kvar på någon enstaka lokal.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i mulm (starkt nedbruten ved med rester av fågelbon, döda djur, trädsvampar samt exkrementer av andra vedlevande insekter) i grova ihåliga lövträd. Arten är främst påträffad i ek men även i ask, lind, bok, alm, klibbal och lönn. Utbredd från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i mulm (starkt nedbruten ved med rester av fågelbon, döda djur, trädsvampar samt exkrementer av andra vedlevande insekter) i grova ihåliga lövträd. Arten är främst påträffad i ek men även i ask, lind, bok, alm, klibbal och lönn. Den föredrar fuktig, mörk mulm, gärna med rester av kajbon. Larven rör sig snabbt omkring i mulmen och tycks i huvudsak livnära sig som rovdjur på larverna av bland annat läderbagge och andra insekter. Arten är förmodligen värmegynnad och tycks föredra fritt stående träd. Larvutvecklingen är flerårig. Innan förpuppningen, som inträffar i början av juli, gör larven en avlång kokong i vilken den förpuppar sig. De fullbildade skalbaggarna visar sig sällan utanför de ihåliga träden, och flyger främst omkring i skymningen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· aplar
· aplar
· ask
· ask
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· klibbal
· klibbal
· lindar
· lindar
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
· almar
· almar
· ask
· ask
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· klibbal
· klibbal
· lindar
· lindar
· skogslönn
· skogslönn
Dött träd
Dött träd
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Elateridae (knäppare), Släkte Elater, Art Elater ferrugineus Linnaeus, 1758 - mulmknäppare Synonymer Ludius ferrugineus (Linnaeus, 1758)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i mulm (starkt nedbruten ved med rester av fågelbon, döda djur, trädsvampar samt exkrementer av andra vedlevande insekter) i grova ihåliga lövträd. Arten är främst påträffad i ek men även i ask, lind, bok, alm, klibbal och lönn. Utbredd från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Utgått ur ÅGP
Mulmknäppare blir mellan 17 och 24 mm lång, vilket gör arten till en av våra största knäppare. Den fullbildade skalbaggen är mattsvart med roströda täckvingar och en tät, sidenartad, gulaktig behåring. Antennerna har tydligt sågtandade leder. Halssköldens bakhörn är utdragna i vassa spetsar och arten besitter förmåga att klicka till och vända sig från ryggläge till rätt köl. Den liknar vissa av de rödlistade och likaledes hålträdslevande Ampedus-arterna men är betydligt större och har en kraftigare kroppsform.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mulmknäppare

Länsvis förekomst och status för mulmknäppare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mulmknäppare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Därutöver i Danmark samt i Mellan- och Sydeuropa, Turkiet och vidare till Kaukasus. I flera länder lever den numera endast kvar på någon enstaka lokal.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Elaterinae  
  • Tribus
    Elaterini  
  • Släkte
    Elater  
  • Art
    Elater ferrugineusLinnaeus, 1758 - mulmknäppare
    Synonymer
    Ludius ferrugineus (Linnaeus, 1758)

Larvutvecklingen sker i mulm (starkt nedbruten ved med rester av fågelbon, döda djur, trädsvampar samt exkrementer av andra vedlevande insekter) i grova ihåliga lövträd. Arten är främst påträffad i ek men även i ask, lind, bok, alm, klibbal och lönn. Den föredrar fuktig, mörk mulm, gärna med rester av kajbon. Larven rör sig snabbt omkring i mulmen och tycks i huvudsak livnära sig som rovdjur på larverna av bland annat läderbagge och andra insekter. Arten är förmodligen värmegynnad och tycks föredra fritt stående träd. Larvutvecklingen är flerårig. Innan förpuppningen, som inträffar i början av juli, gör larven en avlång kokong i vilken den förpuppar sig. De fullbildade skalbaggarna visar sig sällan utanför de ihåliga träden, och flyger främst omkring i skymningen.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· lindar - Tilia (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· lindar - Tilia (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Efterlämningar av djur (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Igenväxning av passande hagmarker med gamla hålekar är ett allvarligt hot mot arten, dels på grund av att detta skapar ett ogynnsamt mikroklimat och dels genom att de gamla hålträden dör i förtid. Ett annat långsiktigt problem är ett generationsglapp i vissa trädbestånd som i framtiden kan leda till brist på lämpligt substrat.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Allt bör göras för att behålla ihåliga träd i landskapet. En viktig åtgärd är att förhindra att öppna, trädbevuxna hagmarker och parker växer igen och hålträden dör i förtid. Vi bör även tänka på hur vårt landskap kommer att se ut om några sekler och redan idag börja planera för kommande tiders hålträd.

Åtgärdsprogram Utgått ur ÅGP

Lundberg, S. 1963. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggar. 8. Ent. Tidskr. 84: 248–249.

Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1994. Indikatorer på jätteträdskontinuitet – svenska förekomster av knäppare som är beroende av grova, levande träd. Ent. Tidskr. 115: 92–93.

Martin, O. 1989. Smaeldere (Coleoptera, Elateridae) fra gammel lövskog i Danmark. Ent. Medd. 57(1–2): 79–81.

Palm, T. 1954. Anteckningar om svenska skalbaggar IX. Ent. Tidskr. 75: 19–21.

Palm, T. 1955. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggars biologi och systematik. Ent. Tidskr. 76: 133–134.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 246.

Svensson, G.P., Larsson, M.C., and Hedin, J. 2004. Attraction of the larval predator Elater ferrugineus to the sex pheromone of its prey, Osmoderma eremita, and its implication for conservation biology. J. Chem. Ecol. 30:353-363.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Nicklas Jansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Elaterinae  
  • Tribus
    Elaterini  
  • Släkte
    Elater  
  • Art
    Elater ferrugineus, Linnaeus, 1758 - mulmknäppare
    Synonymer
    Ludius ferrugineus (Linnaeus, 1758)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Nicklas Jansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.