Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slemsvampmögelbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Enicmus apicalis
Slemsvampmögelbagge Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2 mm lång mörkbrun skalbagge som har en påfallande liten halssköld. Bakkroppen är ganska högvälvd men är lätt avplattad på översidan. Ben och antenner är röda. Antennernas tre yttersta leder bildar en löst formad klubba. Arten har flera mycket lika släktingar varför en specialist bör bestämma arten.
Utbredning
Länsvis förekomst för slemsvampmögelbagge Observationer i  Sverige för slemsvampmögelbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Östergötland, Dalarna och vidare från Jämtland till Torne lappmark. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen är dåligt känd, men arten är utbredd österut i Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever i anslutning till vissa trädsvampar på döda stammar av tall, gran och björk, främst slemsvampar på gamla granlågor. Känd från Östergötland, Dalarna och vidare från Jämtland till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Lever i anslutning till vissa trädsvampar på döda stammar av tall, gran och björk. I Dalarna har arten påträffats under barken på en granstubbe med violticka och i Lule Lappmark på fnösketicka och trollsmör på döda björkar. Två andra fynd är gjorda i slemsvampar på barrvirke.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· popplar
· popplar
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· Fuligo
· Fuligo
· fnöskticka
· fnöskticka
· slemsvampar
· slemsvampar
· trollsmör
· trollsmör
· violticka
· violticka
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Latridiidae (mögelbaggar), Släkte Enicmus, Art Enicmus apicalis J.Sahlberg, 1926 - slemsvampmögelbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever i anslutning till vissa trädsvampar på döda stammar av tall, gran och björk, främst slemsvampar på gamla granlågor. Känd från Östergötland, Dalarna och vidare från Jämtland till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
En 2 mm lång mörkbrun skalbagge som har en påfallande liten halssköld. Bakkroppen är ganska högvälvd men är lätt avplattad på översidan. Ben och antenner är röda. Antennernas tre yttersta leder bildar en löst formad klubba. Arten har flera mycket lika släktingar varför en specialist bör bestämma arten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slemsvampmögelbagge

Länsvis förekomst och status för slemsvampmögelbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slemsvampmögelbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Östergötland, Dalarna och vidare från Jämtland till Torne lappmark. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen är dåligt känd, men arten är utbredd österut i Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Latridiidae - mögelbaggar 
  • Underfamilj
    Latridiinae  
  • Tribus
    Latridiini  
  • Släkte
    Enicmus  
  • Art
    Enicmus apicalisJ.Sahlberg, 1926 - slemsvampmögelbagge

Lever i anslutning till vissa trädsvampar på döda stammar av tall, gran och björk. I Dalarna har arten påträffats under barken på en granstubbe med violticka och i Lule Lappmark på fnösketicka och trollsmör på döda björkar. Två andra fynd är gjorda i slemsvampar på barrvirke.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· fnöskticka - Fomes fomentarius (Har betydelse)
· slemsvampar - Mycetozoa (Viktig)
· trollsmör - Fuligo septica (Viktig)
· violticka - Trichaptum abietinum (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Arten påträffas främst i gamla, urskogsliknande gran- och blandskogsbestånd och är starkt hotad av rationellt skogsbruk.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Naturskogsartade skogsbestånd, särskilt grandominerade sådana, i norra och mellersta Sverige bör så långt möjligt avsättas som reservat och lämnas för fri utveckling.

Baranowski, R. 1980. Entomologisk inventering av Birtjärnsberget i Vansbro kommun sommaren 1978.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Nr N 1980:5.

Ehnström, B. 1963. Iakttagelser över granskalbaggar i Västerdalarna. Ent. Tidskr. 84: 69–72.

Ehnström, B. 1983. Faunistiska anteckningar om trädskalbaggar. Ent. Tidskr. 104: 75–79.

Lundberg, S. 1967. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar 10. Ent. Tidskr. 88: 76–82.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1995. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Latridiidae - mögelbaggar 
  • Underfamilj
    Latridiinae  
  • Tribus
    Latridiini  
  • Släkte
    Enicmus  
  • Art
    Enicmus apicalis, J.Sahlberg, 1926 - slemsvampmögelbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1995. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.