Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Dolichocis laricinus

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Dolichocis laricinus
  Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En smal och högvälvd art som blir strax över 1,5 mm lång. Färgen är enfärgat rödbrun. Översidan är försedd med många små, snett uppåtriktade borst, vilket ger hela djuret en sidenglans. De sista tre antennlederna är utvidgade och bildar en tydlig klubba.
Utbredning
Länsvis förekomst för Dolichocis laricinus Observationer i  Sverige för Dolichocis laricinus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna nordliga art förekommer sällsynt och lokalt från Uppland till Lule lappmark. Den är även påträffad i Norge, Finland och Baltikum, vidare utbredd från Rumänien österut genom Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker främst i fruktkroppar och mycel av klibbticka på grova stubbar av gran, men arten är även funnen i tallticka samt på lövträd, bl.a. i sprängticka (Inonotus obliquus) på björk. Utbredd från Uppland till Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (250-2000). Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1000-8000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i fruktkroppar och mycelsträngar av klibbticka på grova stubbar av gran, men är även funnen i tallticka samt på lövträd, bl.a. i sprängticka (Inonotus obliquus) på björk. Arten angriper gärna samma utvecklingssubstrat under flera år i rad och man påträffar både fullbildade skalbaggar och larver tillsammans sent på hösten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· rönn
· rönn
· sälg
· sälg
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· brandticka
· brandticka
· doftticka
· doftticka
· klibbticka
· klibbticka
· sprängticka
· sprängticka
· tallticka
· tallticka
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ciidae (trädsvampborrare), Släkte Dolichocis, Art Dolichocis laricinus (Mellié, 1848) Synonymer Ennearthron laricinum (Mellié, 1848)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker främst i fruktkroppar och mycel av klibbticka på grova stubbar av gran, men arten är även funnen i tallticka samt på lövträd, bl.a. i sprängticka (Inonotus obliquus) på björk. Utbredd från Uppland till Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (250-2000). Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1000-8000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c).
En smal och högvälvd art som blir strax över 1,5 mm lång. Färgen är enfärgat rödbrun. Översidan är försedd med många små, snett uppåtriktade borst, vilket ger hela djuret en sidenglans. De sista tre antennlederna är utvidgade och bildar en tydlig klubba.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Dolichocis laricinus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Dolichocis laricinus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna nordliga art förekommer sällsynt och lokalt från Uppland till Lule lappmark. Den är även påträffad i Norge, Finland och Baltikum, vidare utbredd från Rumänien österut genom Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Ciidae - trädsvampborrare 
  • Underfamilj
    Ciinae  
  • Släkte
    Dolichocis  
  • Art
    Dolichocis laricinus(Mellié, 1848)
    Synonymer
    Ennearthron laricinum (Mellié, 1848)

Larvutvecklingen sker i fruktkroppar och mycelsträngar av klibbticka på grova stubbar av gran, men är även funnen i tallticka samt på lövträd, bl.a. i sprängticka (Inonotus obliquus) på björk. Arten angriper gärna samma utvecklingssubstrat under flera år i rad och man påträffar både fullbildade skalbaggar och larver tillsammans sent på hösten.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· brandticka - Pycnoporellus fulgens (Har betydelse)
· doftticka - Haploporus odorus (Har betydelse)
· klibbticka - Fomitopsis pinicola (Viktig)
· sprängticka - Inonotus obliquus (Har betydelse)
· tallticka - Phellinus pini (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten gynnas kraftigt av angrepp av åttatandad barkborre (Ips typographus) i gamla granbestånd. Omfattande bekämpningskampanjer mot denna barkborre ger därför även E. laricinum sämre överlevnadsmöjligheter. Likaså missgynnar bekämpning av rotröta och skogsbränder arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spar ett antal barkborreangripna och rotrötedödade granar i bestånden för alla djur som är beroende av den döda barken och veden, samt av de trädsvampar som växer på döda granar.

Baranowski, R. 1980. Entomologisk inventering av Birtjärnsberget i Vansbro kommun sommaren 1978.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län rapport: 17, 29.

Jansson, A. & Sjöberg, O. 1932. Bidrag till kännedomen om insektsfaunan i Hamra Nationalpark. K. Vet. Akad. Skrift. i Naturskyddsär. No. 20: 62.

Lundberg, S. Bidrag till kännedomen om svenska Coleoptera, 2. Ent. Tidskr. 78: 277.

Palm, T. 1950. Die Holz- und Rindenkäfer der nordschwedischen Laubbäume. Medd. fr. Stat. Skogsforskn.inst. Bd. 40, Nr. 2: 185.

Palm, T. 1946. Coleopterfaunan i en jämtländsk lavgranskog. 1, Träd- och trädsvampfaunan. Ent. Tidskr. 80: 109–139.

Palm, T. 1959. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggars biologi och systematik 28–35. Ent. Tidskr. 80: 27.

Palm, T. 1985. Skalbaggar i en gammal tallskog i Uppsala. Ent. Tidskr. 106: 107–109, 111.

Sjöberg, O. 1928. För Sveriges fauna nya eller sällsynta Coleoptera huvudsakligen från det norrländska skogsområdet. Ent. Tidskr. 49: 125.

Sjöberg, O. 1962. Coleoptera från Hälsingland och Hamra kapellag. Ent. Tidskr. Suppl. 2: 114.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Ciidae - trädsvampborrare 
  • Underfamilj
    Ciinae  
  • Släkte
    Dolichocis  
  • Art
    Dolichocis laricinus, (Mellié, 1848)
    Synonymer
    Ennearthron laricinum (Mellié, 1848)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.