Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Epuraea longiclavis

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Epuraea longiclavis
  Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En rödbrun, platt och ganska bred art, som blir 3,5 mm lång. Täckvingarna är punkterade och har dessutom en fettartad glans. Den tydliga antennklubban är mera långsträckt än hos andra Epuraea-arter. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör kontrolleras av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Epuraea longiclavis Observationer i  Sverige för Epuraea longiclavis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från spridda landskap från Skåne till Norrbotten. Närmast i Norge, Finland och Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever under barken på döda alar vid kanten av vattendrag och sjöstränder. Känd från Skåne, Halland, Småland, Västergötland, Uppland, Dalarna, Hälsingland, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-1600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Biologin är dåligt känd. I Norrland är arten funnen under barken på döda gråalar vid kanten av vattendrag och sjöstränder. Arten påträffas även i anslutning till andra lövträd och på sankängar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· ekar
· ekar
· gråal
· gråal
· klibbal
· klibbal
Dött träd
Dött träd
· alar
· alar
· gråal
· gråal
· klibbal
· klibbal
Levande träd
Levande träd
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Nitidulidae (glansbaggar), Släkte Epuraea, Art Epuraea longiclavis Sjöberg, 1939 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever under barken på döda alar vid kanten av vattendrag och sjöstränder. Känd från Skåne, Halland, Småland, Västergötland, Uppland, Dalarna, Hälsingland, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-1600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En rödbrun, platt och ganska bred art, som blir 3,5 mm lång. Täckvingarna är punkterade och har dessutom en fettartad glans. Den tydliga antennklubban är mera långsträckt än hos andra Epuraea-arter. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör kontrolleras av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Epuraea longiclavis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Epuraea longiclavis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från spridda landskap från Skåne till Norrbotten. Närmast i Norge, Finland och Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Nitidulidae - glansbaggar 
  • Underfamilj
    Epuraeinae  
  • Tribus
    Epuraeini  
  • Släkte
    Epuraea  
  • Art
    Epuraea longiclavisSjöberg, 1939

Biologin är dåligt känd. I Norrland är arten funnen under barken på döda gråalar vid kanten av vattendrag och sjöstränder. Arten påträffas även i anslutning till andra lövträd och på sankängar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gråal - Alnus incana (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· alar - Alnus (Viktig)
· gråal - Alnus incana (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· svampar - Fungi (Har betydelse)


Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)

Bruce, N. 1944. Några data från insamlingsresor för Riksmuseum jämte förteckning över nyfynd för land och landskap. Ent. Tidskr. 65: 9–28.

Gillerfors, G. 1982. Anteckningar om svenska coleoptera 2. Ent. Tidskr. 103: 73–77.

Palm, T. 1947. Anteckningar om svenska skalbaggar. III. Ent. Tidskr. 68: 171–178.

Palm, T. 1950. Die Holz- und Rinden-Käfer der nordschwedischen Laubbäume. Meddelanden från Statens Skogsforskningsinstitut 40:2.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Nitidulidae - glansbaggar 
  • Underfamilj
    Epuraeinae  
  • Tribus
    Epuraeini  
  • Släkte
    Epuraea  
  • Art
    Epuraea longiclavis, Sjöberg, 1939
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.