Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Epuraea silesiaca

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Epuraea silesiaca
  Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En nästan svart, bred och ganska platt art som blir 3 mm lång. Halssköldens framkant är djupt urringad. Yttre delen av täckvingarna är brett avsatta som platt kant. De yttre tre antennlederna är breda och bildar en tydlig klubba. Många Epuraea-arter är svårbestämda, vilket gör att en specialist bör göra artbestämningen. Arten är dock mycket karakteristisk för sitt släkte.
Utbredning
Länsvis förekomst för Epuraea silesiaca Observationer i  Sverige för Epuraea silesiaca
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det hittills enda svenska exemplaret av arten påträffades 1969 i Luleå i Norrbotten. Närmast i Finland, Karelen, Estland och Litauen. Världsutbredningen sträcker sig från Östeuropa österut till östra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Biologin är dåligt känd. Flertalet av släktets arter utvecklas i multnande växtdelar eller i svamp. I Sverige är arten påträffad under barken på en savande stubbe av en nersågad brandskadad björk. Även i Finland är arten funnen på brända björkar. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (0-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (0-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Biologin är dåligt känd. Flertalet av släktets arter utvecklas i multnande växtdelar eller i svamp. I Sverige påträffad under barken på en savande stubbe av en nersågad brandskadad björk. Även i Finland är arten tagen på brända björkar, varför det är högst troligt att arten är beroende av skogsbrand.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
Dött träd
Dött träd
Levande träd
Levande träd
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Nitidulidae (glansbaggar), Släkte Epuraea, Art Epuraea silesiaca Reitter, 1873 Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Biologin är dåligt känd. Flertalet av släktets arter utvecklas i multnande växtdelar eller i svamp. I Sverige är arten påträffad under barken på en savande stubbe av en nersågad brandskadad björk. Även i Finland är arten funnen på brända björkar. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (0-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (0-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En nästan svart, bred och ganska platt art som blir 3 mm lång. Halssköldens framkant är djupt urringad. Yttre delen av täckvingarna är brett avsatta som platt kant. De yttre tre antennlederna är breda och bildar en tydlig klubba. Många Epuraea-arter är svårbestämda, vilket gör att en specialist bör göra artbestämningen. Arten är dock mycket karakteristisk för sitt släkte.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Epuraea silesiaca

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Epuraea silesiaca

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det hittills enda svenska exemplaret av arten påträffades 1969 i Luleå i Norrbotten. Närmast i Finland, Karelen, Estland och Litauen. Världsutbredningen sträcker sig från Östeuropa österut till östra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Nitidulidae - glansbaggar 
  • Underfamilj
    Epuraeinae  
  • Tribus
    Epuraeini  
  • Släkte
    Epuraea  
  • Art
    Epuraea silesiacaReitter, 1873

Biologin är dåligt känd. Flertalet av släktets arter utvecklas i multnande växtdelar eller i svamp. I Sverige påträffad under barken på en savande stubbe av en nersågad brandskadad björk. Även i Finland är arten tagen på brända björkar, varför det är högst troligt att arten är beroende av skogsbrand.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Arten hotas av upphörande hyggesbränning, allt effektivare skogsbrandsbekämpning och rutinmässig avverkning av brandskadad skog.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bör beaktas vid inventeringar av brandinsekter i norra Sverige. Naturvårdsbränning bör utföras i lövrika bestånd, särskilt i Norrbotten. Brandskadad skog bör skyddas mot avverkning under minst en tioårsperiod efter branden..

Lundberg, S. 1972. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar 13. Ent. Tidskr. 93: 42–56.

Lundberg, S. 1984. Den brända skogens skalbaggsfauna i Sverige. Ent. Tidskr. 105: 129–141.

Sjöberg,. O. 1939. Beitrag zur Kenntnis der Gattung Epuraea. Er. Ent. Tidskr. 60: 121.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 1999, Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Nitidulidae - glansbaggar 
  • Underfamilj
    Epuraeinae  
  • Tribus
    Epuraeini  
  • Släkte
    Epuraea  
  • Art
    Epuraea silesiaca, Reitter, 1873
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 1999, Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.