Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lungörtssorgmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Ethmia quadrillella
Lungörtssorgmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En typisk svartvit mal som inte kan förväxlas med någon annan svensk art. Huvudet är vitt med en stor svart fläck på hjässan. Mellankroppen har fyra stora, svarta fläckar på vit eller grå botten. Framvingen har vit grundfärg men vingen täcks till hälften av svarta teckningar. De mest framträdande är den svarta spetsdelen som upptar nästan en fjärdedel av vingytan, samt en korsformig, grov fläck ungefär mitt i vingen. I den inre tredjedelen av vingen finns vanligen fyra mindre, svarta fläckar. Bakvingen är brun men den innersta delen och de inre fransarna är vita. Vingspann 15-17 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för lungörtssorgmal Observationer i  Sverige för lungörtssorgmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Lungörtssorgmal anmäldes som svensk första gången 1942 av Per Benander genom fynd samma år i Vickleby på Öland. Därefter har den observerats på många ställen i den södra halvan av ön men räknas som krävande och sällsynt. Den är också funnen i Skåne 1965 (Öved) och Småland 2003 (Linjelund i Ålems församling) men är där uppenbarligen ytterligt lokal och sällsynt. Den finns troligen kvar på skånelokalen men ingen har besökt den på flera decennier. Lokalen i Småland är troligen särdeles hotad på grund av skogsbruket som bedrivs där. I Danmark har den hittats i fem av elva faunaprovinser och har inte hamnat i någon rödlisteklass. I Norge finns bara tre fynd från 1800-talet och den räknas nu som regionalt utdöd (RE). I Finland finns den i fyra sydliga provinser och dessutom finns det ett mycket överraskande fynd i Enare lappmark. Möjligen har detta exemplar oavsiktligt förts dit då inga observationer av arten finns på hundra mils avstånd och lämpliga, kända värdväxter inte finns i området. Den räknas som sårbar (VU) i Finland. Arten är utbredd över större delen av Europa men med stora luckor i öster och sydost. Den är likväl rapporterat från Kaukasus och Turkiet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Endast känd från ett fåtal lokaler i Skåne där inga fynd gjorts under senare år, en lokal, Strömsrum i Kalmar län samt dessutom på flera lokaler på Öland. Lungörtsorgmalen förekommer i rika ädellövslundar med lång kontinuitet och god tillgång till värdväxten lungört (Pulmonaria officinalis). Möjligen kan arten även leva på förgätmigej (Mysotis sp.). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (11-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 653 (624-7300) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (44-120) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
I Sverige förekommer lungörtssorgmal i glesare eller tätare lövskogar, bryn och trädgårdar. Fjärilen flyger från slutet av maj till början av juli, mest nattetid men ibland ser man den också om dagen. Den kommer till ljus. Larven lever i en rörformig väv på undersidan av blad till lungört Pulmonaria officinalis, men i litteraturen uppges också förgätmigej Myosotis sp., stenfrö Lithospermum sp. och vallört Symphytum sp. som värdväxter och flera av dessa är också fullt troliga i Sverige med kännedom om hur de olika fynden har gjorts. Larven äter på de nedre bladen och gnaghålen avslöjar dess närvaro.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fläcklungört
· fläcklungört
· förgätmigejer
· förgätmigejer
· stenfrö
· stenfrö
· stenfrön
· stenfrön
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Ethmiidae, Släkte Ethmia, Art Ethmia quadrillella (Goeze, 1783) - lungörtssorgmal Synonymer Ethmia funerella (Fabricius, 1787), lungörtsorgmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Endast känd från ett fåtal lokaler i Skåne där inga fynd gjorts under senare år, en lokal, Strömsrum i Kalmar län samt dessutom på flera lokaler på Öland. Lungörtsorgmalen förekommer i rika ädellövslundar med lång kontinuitet och god tillgång till värdväxten lungört (Pulmonaria officinalis). Möjligen kan arten även leva på förgätmigej (Mysotis sp.). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (11-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 653 (624-7300) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (44-120) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
En typisk svartvit mal som inte kan förväxlas med någon annan svensk art. Huvudet är vitt med en stor svart fläck på hjässan. Mellankroppen har fyra stora, svarta fläckar på vit eller grå botten. Framvingen har vit grundfärg men vingen täcks till hälften av svarta teckningar. De mest framträdande är den svarta spetsdelen som upptar nästan en fjärdedel av vingytan, samt en korsformig, grov fläck ungefär mitt i vingen. I den inre tredjedelen av vingen finns vanligen fyra mindre, svarta fläckar. Bakvingen är brun men den innersta delen och de inre fransarna är vita. Vingspann 15-17 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lungörtssorgmal

Länsvis förekomst och status för lungörtssorgmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lungörtssorgmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Lungörtssorgmal anmäldes som svensk första gången 1942 av Per Benander genom fynd samma år i Vickleby på Öland. Därefter har den observerats på många ställen i den södra halvan av ön men räknas som krävande och sällsynt. Den är också funnen i Skåne 1965 (Öved) och Småland 2003 (Linjelund i Ålems församling) men är där uppenbarligen ytterligt lokal och sällsynt. Den finns troligen kvar på skånelokalen men ingen har besökt den på flera decennier. Lokalen i Småland är troligen särdeles hotad på grund av skogsbruket som bedrivs där. I Danmark har den hittats i fem av elva faunaprovinser och har inte hamnat i någon rödlisteklass. I Norge finns bara tre fynd från 1800-talet och den räknas nu som regionalt utdöd (RE). I Finland finns den i fyra sydliga provinser och dessutom finns det ett mycket överraskande fynd i Enare lappmark. Möjligen har detta exemplar oavsiktligt förts dit då inga observationer av arten finns på hundra mils avstånd och lämpliga, kända värdväxter inte finns i området. Den räknas som sårbar (VU) i Finland. Arten är utbredd över större delen av Europa men med stora luckor i öster och sydost. Den är likväl rapporterat från Kaukasus och Turkiet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Ethmiidae  
  • Underfamilj
    Ethmiinae  
  • Släkte
    Ethmia  
  • Art
    Ethmia quadrillella(Goeze, 1783) - lungörtssorgmal
    Synonymer
    Ethmia funerella (Fabricius, 1787)
    lungörtsorgmal

I Sverige förekommer lungörtssorgmal i glesare eller tätare lövskogar, bryn och trädgårdar. Fjärilen flyger från slutet av maj till början av juli, mest nattetid men ibland ser man den också om dagen. Den kommer till ljus. Larven lever i en rörformig väv på undersidan av blad till lungört Pulmonaria officinalis, men i litteraturen uppges också förgätmigej Myosotis sp., stenfrö Lithospermum sp. och vallört Symphytum sp. som värdväxter och flera av dessa är också fullt troliga i Sverige med kännedom om hur de olika fynden har gjorts. Larven äter på de nedre bladen och gnaghålen avslöjar dess närvaro.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fläcklungört - Pulmonaria officinalis (Viktig)
· förgätmigejer - Myosotis (Har betydelse)
· stenfrö - Lithospermum officinale (Har betydelse)
· stenfrön - Lithospermum (Har betydelse)
Avverkning och utdikning av lövskogar hämmar eller utrotar artens värdväxter. Granplantering och byggnation av fritidshus eller dylikt kan hota områden med lungörtssorgmal.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Handlingar som missgynnar framför allt lungört bör avvärjas. Kända lokaler bör skötas så att lungört och förgätmigej gynnas, t.ex. genom att avbryta eventuell granplantering och dikningsföretag. En sammanställning av förekomsterna utanför Öland bör genomföras så att de områden där den finns får ett speciellt skydd.

Aarvik, L. et al. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Zoologisk Museum, Universitetet i Oslo. 192 s.

Bengtsson, B. Å. 2008. Ectoedemia hannoverella, svartpoppeldvärgmal s. 258. - I: Nationalnyckeln till Sverige flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar-säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae-Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fauna Europaea (mars 2012). [http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa).

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Finsk rödlista 2010. http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=123022&lan=en Finsk rödlista 2010

http://www.luomus.fi/elaintiede/hyonteiset/perhoset/2.htm (utbredning av finska fjärilar)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Ethmiidae  
  • Underfamilj
    Ethmiinae  
  • Släkte
    Ethmia  
  • Art
    Ethmia quadrillella, (Goeze, 1783) - lungörtssorgmal
    Synonymer
    Ethmia funerella (Fabricius, 1787)
    lungörtsorgmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012. © ArtDatabanken, SLU 2005.