Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Eucnemis capucina

Organismgrupp Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare Eucnemis capucina
  Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En helsvart, cirka 6 mm lång skalbagge som liknar en knäppare men saknar hoppförmåga. Kroppen är långsmal med kraftigt utformad halssköld, vars bakhörn liksom hos knäpparna är spetsigt utdragna.
Utbredning
Länsvis förekomst för Eucnemis capucina Observationer i  Sverige för Eucnemis capucina
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Den är även funnen i våra nordiska grannländer samt i Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i ganska fast brunrötad ved, i lövträdstubbar och hålträd samt i levande lövträd med gamla stamskador eller skador efter åsknedslag. I Sverige är arten känd från bland annat lind, alm, bok och björk. Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (80-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (320-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i ganska fast brunrötad ved, i lövträdstubbar och hålträd samt i levande lövträd med gamla stamskador eller skador efter åsknedslag. I Sverige är arten känd från bland annat lind, alm, bok och björk. Larverna har en tvåårig utveckling och kan förpuppa sig redan på hösten. Den fullbildade skalbaggen är kortlivad och påträffas från mitten av juni till mitten av juli krypande på ved i anslutning till utvecklingsplatsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· fnöskticka
· fnöskticka
Levande träd
Levande träd
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· lindar
· lindar
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Eucnemidae (halvknäppare), Släkte Eucnemis, Art Eucnemis capucina Ahrens, 1812 Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i ganska fast brunrötad ved, i lövträdstubbar och hålträd samt i levande lövträd med gamla stamskador eller skador efter åsknedslag. I Sverige är arten känd från bland annat lind, alm, bok och björk. Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (80-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (320-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En helsvart, cirka 6 mm lång skalbagge som liknar en knäppare men saknar hoppförmåga. Kroppen är långsmal med kraftigt utformad halssköld, vars bakhörn liksom hos knäpparna är spetsigt utdragna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Eucnemis capucina

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Eucnemis capucina

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Den är även funnen i våra nordiska grannländer samt i Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Eucnemidae - halvknäppare 
  • Underfamilj
    Eucneminae  
  • Tribus
    Eucnemini  
  • Släkte
    Eucnemis  
  • Art
    Eucnemis capucinaAhrens, 1812

Larvutvecklingen sker i ganska fast brunrötad ved, i lövträdstubbar och hålträd samt i levande lövträd med gamla stamskador eller skador efter åsknedslag. I Sverige är arten känd från bland annat lind, alm, bok och björk. Larverna har en tvåårig utveckling och kan förpuppa sig redan på hösten. Den fullbildade skalbaggen är kortlivad och påträffas från mitten av juni till mitten av juli krypande på ved i anslutning till utvecklingsplatsen.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· fnöskticka - Fomes fomentarius (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· lindar - Tilia (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
E. capucina är ett hålträdsdjur för vilken lämpliga värdträd är en stor bristvara. På grund av de höga krav som arten ställer på sitt utvecklingssubstrat är det få bestånd som på längre sikt kan hålla en population av arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spar bestånd med ihåliga lövträd. Detta gäller både lundartad skog och gamla hålträd som står ute i betesmarker.

Baranowski, R. 1977. Intressanta skalbaggsfynd. Ent. Tidskr. 98: 28.

Kronblad, W. 1975. Anteckningar om svenska vedskalbaggar i Småland (Coleoptera). Ent. Tidskr. 96: 63.

Lundberg, S. 1962. Något om svenska eucnemider (Coleoptera). Ent. Tidskr. 83: 89–92.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 87.

Palm, T. 1955. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggars biologi och systematik. 4–14. Ent. Tidskr. 76: 149–155.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Eucnemidae - halvknäppare 
  • Underfamilj
    Eucneminae  
  • Tribus
    Eucnemini  
  • Släkte
    Eucnemis  
  • Art
    Eucnemis capucina, Ahrens, 1812
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.