Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  borstgökstekel

Organismgrupp Steklar, Vägsteklar Evagetes gibbulus
Borstgökstekel Steklar, Vägsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd hona 7–13 mm, hane 5–10 mm. De korta kompakta antennerna, där antennsegment 3 hos honan är 1,5 gånger så långt som brett och nästan kvadratiskt hos hanen, är en god bestämningskaraktär för denna art. Ytterligare användbara karaktärer hos honan är det korta och breda huvudet, sett ovanifrån nästan dubbelt så brett som långt, och den kraftigt välvda och glänsande metapostnotum. Grävborsten är medellånga till långa, vilket innebär att det yttersta på frambenens fotsegment 1 når till eller strax över spetsen av fotsegment 2. Kroppens grundbehåring är övervägande brun med underordnade ljusa inslag. Efterryggen med glänsande yta och utstående behåring som dock är mindre tät och något ljusare än hos kustgökstekel Evagetes proximus och nordgökstekel Evagetes alamannicus. Könsorganens volsella ger en säker artskillnad mot kamgökstekel Evagetes pectinipes och andra närstående arter.
Utbredning
Länsvis förekomst för borstgökstekel Observationer i  Sverige för borstgökstekel
Svensk förekomst
Möjligen nationellt utdöd
I Sverige har borstgökstekel i modern tid endast påträffats på en plats på centrala Gotland (Buttle). Arten har aldrig påträffats i Danmark eller Norge. I Finland förekommer arten endast lokalt i södra delen, i Nyland och södra Savolax. Världsutbredningen omfattar Europa, med undantag för de brittiska öarna och Medelhavsområdet, vidare genom Turkiet (Özbek m.fl. 2000), Ryssland och Ukraina till Centralasien (Kazakstan).

En mängd 1800-talsbelägg av denna art finns från Skåne (senast 1909 i Vånga) och Gotland. Det är uppenbart att en kraftig tillbakagång har skett i Norden under 1900-talet och tillståndet för den senast kända populationen på Gotland är mycket osäker eftersom arten inte har återfunnits sedan 1988 trots eftersök. Uppgiften om ett äldre fynd på Öland beror på felbestämning. I övriga delar av Europa förefaller arten åtminstone regionalt bibehålla stabilare populationer.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Gamla fynd finns från Skåne och Gotland. Ett nyfynd på Gotland (Buttle 1988), arten dock utan framgång eftersökt på lokalen 2002. En utpräglat värmekrävande torrmarksart. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (0-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (0-8) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (0-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Observerad populationsminskning under lång tid. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Akut hotad (CR) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Borstgökstekel förekommer både i sanddyner och sten- eller bergbiotoper, i Tyskland i något fall även på industrimark. Ett starkt tecken på värdförhållandet för denna art är Dahlboms insamling på Fårö 1850 där borstgökstekel uppträdde i stort antal tillsammans med en stor population av vindvägstekeln Anoplius aeruginosus. Exemplaren av borstgökstekel från denna insamling är ovanligt stora och matchar väl den stora vindvägstekeln i detta avseende. Den stora variationen i kroppsstorlek hos arten skulle kunna förklaras av att även den närstående silvervägstekel Anoplius infuscatus som är mindre än vindvägstekel A. aeruginosus utnyttjas som värdart. Vid den enda sentida lokalen för borstgökstekel i Sverige förekommer endast den senare Anoplius-arten. Andra förmodade värdar för borstgökstekel är spatelvägstekel Arachnospila minutula (Wolf 1959).

Blombesök har dokumenterats (i Lettland) på kvannar Angelica. I Norden finns fynduppgifter för borstgökstekel från slutet av juni till slutet av augusti. På grund av få fynd i modern tid är detta troligen en underskattning av den verkliga aktivitetsperioden. I Mellaneuropa är arten aktiv från maj till oktober (Peeters m.fl. 2004).
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Kleptoparasit, Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· flockblommiga
· flockblommiga
Levande djur
Levande djur
· borstvägsteklar
· borstvägsteklar
· silvervägstekel
· silvervägstekel
· spindlar
· spindlar
· vindvägstekel
· vindvägstekel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Pompilidae (vägsteklar), Släkte Evagetes (gökvägsteklar), Art Evagetes gibbulus (Lepeletier, 1845) - borstgökstekel Synonymer sydlig snyltvägstekel, Pompilus gibbulus Lepeletier, 1845

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Gamla fynd finns från Skåne och Gotland. Ett nyfynd på Gotland (Buttle 1988), arten dock utan framgång eftersökt på lokalen 2002. En utpräglat värmekrävande torrmarksart. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (0-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (0-8) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (0-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Observerad populationsminskning under lång tid. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Akut hotad (CR) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Längd hona 7–13 mm, hane 5–10 mm. De korta kompakta antennerna, där antennsegment 3 hos honan är 1,5 gånger så långt som brett och nästan kvadratiskt hos hanen, är en god bestämningskaraktär för denna art. Ytterligare användbara karaktärer hos honan är det korta och breda huvudet, sett ovanifrån nästan dubbelt så brett som långt, och den kraftigt välvda och glänsande metapostnotum. Grävborsten är medellånga till långa, vilket innebär att det yttersta på frambenens fotsegment 1 når till eller strax över spetsen av fotsegment 2. Kroppens grundbehåring är övervägande brun med underordnade ljusa inslag. Efterryggen med glänsande yta och utstående behåring som dock är mindre tät och något ljusare än hos kustgökstekel Evagetes proximus och nordgökstekel Evagetes alamannicus. Könsorganens volsella ger en säker artskillnad mot kamgökstekel Evagetes pectinipes och andra närstående arter.

Svensk förekomst Möjligen nationellt utdöd
Länsvis förekomst för borstgökstekel

Länsvis förekomst och status för borstgökstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för borstgökstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har borstgökstekel i modern tid endast påträffats på en plats på centrala Gotland (Buttle). Arten har aldrig påträffats i Danmark eller Norge. I Finland förekommer arten endast lokalt i södra delen, i Nyland och södra Savolax. Världsutbredningen omfattar Europa, med undantag för de brittiska öarna och Medelhavsområdet, vidare genom Turkiet (Özbek m.fl. 2000), Ryssland och Ukraina till Centralasien (Kazakstan).

En mängd 1800-talsbelägg av denna art finns från Skåne (senast 1909 i Vånga) och Gotland. Det är uppenbart att en kraftig tillbakagång har skett i Norden under 1900-talet och tillståndet för den senast kända populationen på Gotland är mycket osäker eftersom arten inte har återfunnits sedan 1988 trots eftersök. Uppgiften om ett äldre fynd på Öland beror på felbestämning. I övriga delar av Europa förefaller arten åtminstone regionalt bibehålla stabilare populationer.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Evagetes - gökvägsteklar 
  • Art
    Evagetes gibbulus(Lepeletier, 1845) - borstgökstekel
    Synonymer
    sydlig snyltvägstekel
    Pompilus gibbulus Lepeletier, 1845

Borstgökstekel förekommer både i sanddyner och sten- eller bergbiotoper, i Tyskland i något fall även på industrimark. Ett starkt tecken på värdförhållandet för denna art är Dahlboms insamling på Fårö 1850 där borstgökstekel uppträdde i stort antal tillsammans med en stor population av vindvägstekeln Anoplius aeruginosus. Exemplaren av borstgökstekel från denna insamling är ovanligt stora och matchar väl den stora vindvägstekeln i detta avseende. Den stora variationen i kroppsstorlek hos arten skulle kunna förklaras av att även den närstående silvervägstekel Anoplius infuscatus som är mindre än vindvägstekel A. aeruginosus utnyttjas som värdart. Vid den enda sentida lokalen för borstgökstekel i Sverige förekommer endast den senare Anoplius-arten. Andra förmodade värdar för borstgökstekel är spatelvägstekel Arachnospila minutula (Wolf 1959).

Blombesök har dokumenterats (i Lettland) på kvannar Angelica. I Norden finns fynduppgifter för borstgökstekel från slutet av juni till slutet av augusti. På grund av få fynd i modern tid är detta troligen en underskattning av den verkliga aktivitetsperioden. I Mellaneuropa är arten aktiv från maj till oktober (Peeters m.fl. 2004).

Ekologisk grupp: Kleptoparasit, Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· flockblommiga - Apiaceae (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· borstvägsteklar - Anoplius (Viktig)
· silvervägstekel - Anoplius infuscatus (Har betydelse)
· spindlar - Araneae (Viktig)
· vindvägstekel - Anoplius aeruginosus (Viktig)
Exploatering och igenväxning/igenplantering av för arten och dess värdarter lämpliga boplatser är sannolikt det största hotet.


Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Artens biologi och biotopkrav i Sverige bör om möjligt dokumenteras genom eftersök på kända förekomstplatser. Konstaterade svenska lokaler med boplatser bör bli föremål skötselinsatser och skyddsåtgärder.
Etymologi: gibbulus (lat.) = liten knöl[formad]; gibbus = knöl, utväxt; diminutivsuffixet -ulus.

Uttal: [evagétes gíbbulus].

Oehlke, J. & Wolf, H. 1987. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Hymenoptera-Pompilidae. Beitr. Ent. 37(2): 279–390.

Persson, P.I. 1959. In: Wolf (1959). Wegwespen (Hym. Pompiloidea) des Zoologischen Instituts der Universität Lund. Opusc. ent. 24(3): 164.

Priesner, H. 1969. Studien zur Taxonomie und Faunistik der Pompiliden Österreichs. Teil IV. Naturk. Jahrb. Linz (1969): 77–132.

Schmid-Egger, C., Risch, S. & Niehuis, O. 1995. Die Wildbienen und Wespen in Rheinland-Pfalz (Hymenoptera, Aculeata). Verbreitung, Ökologie und Gefährdungssituation. Fauna Flora Rheinland-Pfalz Beiheft 16, 296 s.

Wolf, H. 1967. Wegwespen (Hym. Pompiloidea) Finnlands. Acta Ent. Fennica 23. 46 pp. Helsinki.

Wolf, H. 1972. Nachtrag zum Catalogus Insectorum Sueciae, Hymenoptera: Pompiloidea. Ent. Tidskr. 93: 83–87.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2013

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Evagetes - gökvägsteklar 
  • Art
    Evagetes gibbulus, (Lepeletier, 1845) - borstgökstekel
    Synonymer
    sydlig snyltvägstekel
    Pompilus gibbulus Lepeletier, 1845
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2013