Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  borstgökstekel

Organismgrupp Steklar, Vägsteklar Evagetes gibbulus
Borstgökstekel Steklar, Vägsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Borstgökstekel är en medelstor svart vägstekel med orangeröda basala bakroppssegment. Kroppslängd hos honan är 7–15 mm och hannen 5–10 mm. I fält går arten inte att skilja från flera närstående arter med liknande levnadssätt. Liksom andra arter av släktet Evagetes är antennerna relativt korta och hos honan karakteristiskt spolformade. Skiljetecken mot andra arter i släktet är att honans antenner är ännu kortare än hos övriga arter och huvudet är särskilt kort och brett, medan hannen kan kännas igen genom subtila skillnader i könsdelarna och de sista buksegmenten. Säker bestämning kan dock inte ske med hjälp av existerande litteratur. Eftersom arten delvis varit dåligt avgränsad mot närstående arter (van der Smissen in prep.) måste äldre litteraturuppgifter prövas kritiskt.
Utbredning
Länsvis förekomst för borstgökstekel Observationer i  Sverige för borstgökstekel
Svensk förekomst
Möjligen nationellt utdöd
Arten är huvudsakligen mellaneuropeisk – kontinental, utbredd från Frankrike till Ukraina och Kaukasus. Den saknas i Medelhavsområdet, men är lokalt ej sällsynt i Mellaneuropa. Utbredningsområdet sträcker sig norrut till sydöstra Skandinavien (endast Sverige) och sydvästra Finland och arten är även belagd genom moderna fynd från Litauen och Lettland. Från Sverige föreligger fåtaliga äldre fynd från Skåne och Gotland (där arten vid mitten av 1800-talet bl.a. samlades i antal på Ulla Hau på Fårö) och en enda påvisad modern förekomst, på Gotland (Buttle) 1988. Uppgiften om ett äldre fynd på Öland beror på felbestämning.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Gamla fynd finns från Skåne och Gotland. Ett nyfynd på Gotland (Buttle 1988), arten dock utan framgång eftersökt på lokalen 2002. En utpräglat värmekrävande torrmarksart. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (0-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (0-8) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (0-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Observerad populationsminskning under lång tid. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Akut hotad (CR) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Detta är en värmeälskande art med outrett levnadssätt. Observationer i Sverige och Tyskland tyder dock på att arten kan vara parasit på flera arter av vägstekelsläktet Anoplius (van der Smissen in prep.). Även Arachnospila-arter har misstänkts fungera som värdar. E. gibbulus förekommer på sandmarker men även på lössjord, kalkklippor och kalkgrus. Den besöker gärna flockblomstriga örter. Flygtiden i Nordeuropa sträcker sig från slutet av juni till slutet av augusti.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Kleptoparasit, Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· flockblommiga
· flockblommiga
Levande djur
Levande djur
· borstvägsteklar
· borstvägsteklar
· silvervägstekel
· silvervägstekel
· spindlar
· spindlar
· vindvägstekel
· vindvägstekel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Pompilidae (vägsteklar), Släkte Evagetes (gökvägsteklar), Art Evagetes gibbulus (Lepeletier, 1845) - borstgökstekel Synonymer sydlig snyltvägstekel, Pompilus gibbulus Lepeletier, 1845

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Gamla fynd finns från Skåne och Gotland. Ett nyfynd på Gotland (Buttle 1988), arten dock utan framgång eftersökt på lokalen 2002. En utpräglat värmekrävande torrmarksart. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (0-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (0-8) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (0-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Observerad populationsminskning under lång tid. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Akut hotad (CR) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Borstgökstekel är en medelstor svart vägstekel med orangeröda basala bakroppssegment. Kroppslängd hos honan är 7–15 mm och hannen 5–10 mm. I fält går arten inte att skilja från flera närstående arter med liknande levnadssätt. Liksom andra arter av släktet Evagetes är antennerna relativt korta och hos honan karakteristiskt spolformade. Skiljetecken mot andra arter i släktet är att honans antenner är ännu kortare än hos övriga arter och huvudet är särskilt kort och brett, medan hannen kan kännas igen genom subtila skillnader i könsdelarna och de sista buksegmenten. Säker bestämning kan dock inte ske med hjälp av existerande litteratur. Eftersom arten delvis varit dåligt avgränsad mot närstående arter (van der Smissen in prep.) måste äldre litteraturuppgifter prövas kritiskt.

Svensk förekomst Möjligen nationellt utdöd
Länsvis förekomst för borstgökstekel

Länsvis förekomst och status för borstgökstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för borstgökstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är huvudsakligen mellaneuropeisk – kontinental, utbredd från Frankrike till Ukraina och Kaukasus. Den saknas i Medelhavsområdet, men är lokalt ej sällsynt i Mellaneuropa. Utbredningsområdet sträcker sig norrut till sydöstra Skandinavien (endast Sverige) och sydvästra Finland och arten är även belagd genom moderna fynd från Litauen och Lettland. Från Sverige föreligger fåtaliga äldre fynd från Skåne och Gotland (där arten vid mitten av 1800-talet bl.a. samlades i antal på Ulla Hau på Fårö) och en enda påvisad modern förekomst, på Gotland (Buttle) 1988. Uppgiften om ett äldre fynd på Öland beror på felbestämning.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Evagetes - gökvägsteklar 
  • Art
    Evagetes gibbulus(Lepeletier, 1845) - borstgökstekel
    Synonymer
    sydlig snyltvägstekel
    Pompilus gibbulus Lepeletier, 1845

Detta är en värmeälskande art med outrett levnadssätt. Observationer i Sverige och Tyskland tyder dock på att arten kan vara parasit på flera arter av vägstekelsläktet Anoplius (van der Smissen in prep.). Även Arachnospila-arter har misstänkts fungera som värdar. E. gibbulus förekommer på sandmarker men även på lössjord, kalkklippor och kalkgrus. Den besöker gärna flockblomstriga örter. Flygtiden i Nordeuropa sträcker sig från slutet av juni till slutet av augusti.

Ekologisk grupp: Kleptoparasit, Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· flockblommiga - Apiaceae (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· borstvägsteklar - Anoplius (Viktig)
· silvervägstekel - Anoplius infuscatus (Har betydelse)
· spindlar - Araneae (Viktig)
· vindvägstekel - Anoplius aeruginosus (Viktig)
Exploatering och igenväxning/igenplantering av för arten och dess värdarter lämpliga boplatser.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Artens biologi och biotopkrav i Sverige bör om möjligt dokumenteras genom eftersök på kända förekomstplatser. Konstaterade svenska lokaler med boplatser bör bli föremål för habitatvårdande insatser och skyddsåtgärder.
Etymologi: gibbulus (lat.) = liten knöl[formad]; gibbus = knöl, utväxt; diminutivsuffixet -ulus. Uttal: [evagétes gíbbulus].

Oehlke, J. & Wolf, H. 1987. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Hymenoptera-Pompilidae. Beitr. Ent. 37(2): 279–390.

Persson, P.I. 1959. In: Wolf (1959). Wegwespen (Hym. Pompiloidea) des Zoologischen Instituts der Universität Lund. Opusc. ent. 24(3): 164.

Priesner, H. 1969. Studien zur Taxonomie und Faunistik der Pompiliden Österreichs. Teil IV. Naturk. Jahrb. Linz (1969): 77–132.

Schmid-Egger, C., Risch, S. & Niehuis, O. 1995. Die Wildbienen und Wespen in Rheinland-Pfalz (Hymenoptera, Aculeata). Verbreitung, Ökologie und Gefährdungssituation. Fauna Flora Rheinland-Pfalz Beiheft 16, 296 s.

Wolf, H. 1967. Wegwespen (Hym. Pompiloidea) Finnlands. Acta Ent. Fennica 23. 46 pp. Helsinki.

Wolf, H. 1972. Nachtrag zum Catalogus Insectorum Sueciae, Hymenoptera: Pompiloidea. Ent. Tidskr. 93: 83–87.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1991. Rev. Johan Abenius 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Evagetes - gökvägsteklar 
  • Art
    Evagetes gibbulus, (Lepeletier, 1845) - borstgökstekel
    Synonymer
    sydlig snyltvägstekel
    Pompilus gibbulus Lepeletier, 1845
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1991. Rev. Johan Abenius 2001.