Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Gnathoncus nidorum

Organismgrupp Skalbaggar, Stumpbaggar och strandsandbaggar Gnathoncus nidorum
  Skalbaggar, Stumpbaggar och strandsandbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En rund blanksvart art som blir 2,5 mm lång. Benen är kraftigt byggda. De främre skenbenen är försedda med tydliga tänder på utsidan. På täckvingarna finns fyra längsfåror som är lika långa som halva täckvingarna. De två bakre ryggsegmenten sticker ut bakom täckvingarna. Arten fäller in ben och antenner i fåror på undersidan av kroppen om den störs.
Utbredning
Länsvis förekomst för Gnathoncus nidorum Observationer i  Sverige för Gnathoncus nidorum
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige endast känd från Östergötland, Närke och Uppland. Närmast förekommer arten i Finland samt i Baltikum. Totalutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa till västra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Ett rovdjur som lever i fågelbon, ofta i ihåliga träd. I Sverige är arten funnen i bon av sparvuggla i ihåliga aspar, även i anslutning till ihåliga ekar. I övriga Europa funnen i bon av bl.a. kaja, stare och kattuggla. Känd från Östergötland, Närke och Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-250). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Ett rovdjur som lever i fågelbon, ofta i ihåliga träd. I Sverige är arten funnen i bon av sparvuggla i ihåliga aspar, även i anslutning till ihåliga ekar. I övriga Europa funnen i bon av bl.a. kaja, stare och kattuggla.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· skogslind
· skogslind
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Histeridae (stumpbaggar), Släkte Gnathoncus, Art Gnathoncus nidorum Stockmann, 1957 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Ett rovdjur som lever i fågelbon, ofta i ihåliga träd. I Sverige är arten funnen i bon av sparvuggla i ihåliga aspar, även i anslutning till ihåliga ekar. I övriga Europa funnen i bon av bl.a. kaja, stare och kattuggla. Känd från Östergötland, Närke och Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-250). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En rund blanksvart art som blir 2,5 mm lång. Benen är kraftigt byggda. De främre skenbenen är försedda med tydliga tänder på utsidan. På täckvingarna finns fyra längsfåror som är lika långa som halva täckvingarna. De två bakre ryggsegmenten sticker ut bakom täckvingarna. Arten fäller in ben och antenner i fåror på undersidan av kroppen om den störs.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Gnathoncus nidorum

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Gnathoncus nidorum

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige endast känd från Östergötland, Närke och Uppland. Närmast förekommer arten i Finland samt i Baltikum. Totalutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa till västra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Histeroidea  
  • Familj
    Histeridae - stumpbaggar 
  • Underfamilj
    Saprininae  
  • Släkte
    Gnathoncus  
  • Art
    Gnathoncus nidorumStockmann, 1957

Ett rovdjur som lever i fågelbon, ofta i ihåliga träd. I Sverige är arten funnen i bon av sparvuggla i ihåliga aspar, även i anslutning till ihåliga ekar. I övriga Europa funnen i bon av bl.a. kaja, stare och kattuggla.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Löv-/barrblandskog, Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Efterlämningar av djur (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten tycks ha en mycket begränsad utbredning i landet och är sannolikt främst bunden till grova hålträd av asp. Lämpliga bestånd blir allt sällsyntare.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Gamla aspbestånd med fågelbon i främst Uppland bör bevaras. Likaså är det av stor vikt att redan nu planera för kontinuiterlig framtida förekomst av hålaspar genom att spara asp vid gallring och röjning.

Lundberg, S. 1958. Några för Sverige nya skalbaggar. Ent. Tidskr. 79: 232.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rinden-Käfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. suppl. XVI.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Histeroidea  
  • Familj
    Histeridae - stumpbaggar 
  • Underfamilj
    Saprininae  
  • Släkte
    Gnathoncus  
  • Art
    Gnathoncus nidorum, Stockmann, 1957
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.