Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Gorytes quinquecinctus

Organismgrupp Steklar, Rovsteklar Gorytes quinquecinctus
  Steklar, Rovsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna medelstora grävstekel är svart med smått gulfläckad framkropp och 5–6 smala gula tvärband på den spetsiga bakkroppen, vilket tillsammans med de förhållandevis långa antennerna ger den ett getinglikt utseende. Kroppslängden är 9–13 mm hos honan och något mindre hos hanen. Arten har stora ögon jämfört med sina närmaste släktingar (inom släktena Gorytes och Argogorytes). Ansiktet konvergerar starkt mot den gula munskölden. De två främre benparens skenben är klargula med mörk teckning på insidan medan de bakre är övervägande svarta. Inom släktet är honan lätt igenkännlig på sista bakkroppsledens längdfårade översida medan hanens antennkuddar (tyloidea) är ljusfärgade. Arten kan bestämmas med Lomholt (1976).
Utbredning
Länsvis förekomst för Gorytes quinquecinctus Observationer i  Sverige för Gorytes quinquecinctus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten sedan länge endast känd från Öland med både gamla artonhundratalsfynd och flera yngre fynd från mittan av 1900-talet bl.a. från Högsrum, Ekerum och Ölands Skogsby. Under senare år har arten även påträffats på Gotland och på Ekerö (2004) i Uppland. Tidigare betraktades den öländska populationen som stabil och ganska stor (Lomholdt 1975), men under senare decennier är överhuvudtaget inga fynd av arten rapporterade och det är t.o.m. något osäkert om den överhuvud finns kvar på ön. Förekomsterna på Gotland och i Uppland är troligen mycket begränsade och individfattiga. De svenska populationerna förefaller idag vara starkt isolerade. I Norden i övrigt förekommer den sällsynt och lokalt endast i södra Finland. Närmaste populationer söderut finns i mellersta Tyskland och i Polen där arten dock betraktas som ’ej sällsynt’. Utbredningen sträcker sig vidare över Central- och Sydeuropa till Kazakstan och Mongoliet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Denna rovstekel är sedan länge känd från Öland där den tidigare ansågs vara vanlig, men där har endast ett par fynd gjorts under senare år. Arten är nyupptäckt i Mälardalen där en lokal är känd (Ekerö). Arten påträffas på torrängar där den gräver ut sina bon i marken och förser larverna med byten av stritar. Antalet lokalområden i landet skattas till 12 (3-24). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3000 (2000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 48 (12-96) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)).
Ekologi
Föga är känt om artens biotopkrav I Sverige. I Tyskland, där arten är betydligt vanligare, anges sandområden, torra erosionsbranter, ljusa ek- och tallskogar samt varma skogsbryn. Liksom hos dess nära släktingar anläggs boet i marken i solöppna, varma lägen, men den är ingen exklusiv alvarart utan torde anlägga bona i kantzoner av olika slag, t.ex. bryn, vägkanter, jordvallar, grus och lerskärningar mm. Larven förses med paralyserade byten av stritar, kanske särskilt spottstritar sl. Philaenus. Flygtiden sträcker sig från juni till augusti. Både hanar och honor kan ses besöka blommor, bl.a. olika flockblommiga örter. Under sin patrulleringsflykt gör hanarna parningsförsök med blommor av orkidéen flugblomster Ophrys insectifera. Den har dock en underordnad betydelse för pollinationen i förhållande till hanarna av t.ex. Argogorytes mystaceus. Som kleptoparasit uppges gökrovstekeln Nysson interruptus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Barrskog
Barrskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· allmän spottstrit
· allmän spottstrit
· stritar
· stritar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Crabronidae, Släkte Gorytes, Art Gorytes quinquecinctus (Fabricius, 1793) Synonymer Mellinus quinquecinctus Fabricius, 1793

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Denna rovstekel är sedan länge känd från Öland där den tidigare ansågs vara vanlig, men där har endast ett par fynd gjorts under senare år. Arten är nyupptäckt i Mälardalen där en lokal är känd (Ekerö). Arten påträffas på torrängar där den gräver ut sina bon i marken och förser larverna med byten av stritar. Antalet lokalområden i landet skattas till 12 (3-24). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3000 (2000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 48 (12-96) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)).
Denna medelstora grävstekel är svart med smått gulfläckad framkropp och 5–6 smala gula tvärband på den spetsiga bakkroppen, vilket tillsammans med de förhållandevis långa antennerna ger den ett getinglikt utseende. Kroppslängden är 9–13 mm hos honan och något mindre hos hanen. Arten har stora ögon jämfört med sina närmaste släktingar (inom släktena Gorytes och Argogorytes). Ansiktet konvergerar starkt mot den gula munskölden. De två främre benparens skenben är klargula med mörk teckning på insidan medan de bakre är övervägande svarta. Inom släktet är honan lätt igenkännlig på sista bakkroppsledens längdfårade översida medan hanens antennkuddar (tyloidea) är ljusfärgade. Arten kan bestämmas med Lomholt (1976).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Gorytes quinquecinctus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Gorytes quinquecinctus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten sedan länge endast känd från Öland med både gamla artonhundratalsfynd och flera yngre fynd från mittan av 1900-talet bl.a. från Högsrum, Ekerum och Ölands Skogsby. Under senare år har arten även påträffats på Gotland och på Ekerö (2004) i Uppland. Tidigare betraktades den öländska populationen som stabil och ganska stor (Lomholdt 1975), men under senare decennier är överhuvudtaget inga fynd av arten rapporterade och det är t.o.m. något osäkert om den överhuvud finns kvar på ön. Förekomsterna på Gotland och i Uppland är troligen mycket begränsade och individfattiga. De svenska populationerna förefaller idag vara starkt isolerade. I Norden i övrigt förekommer den sällsynt och lokalt endast i södra Finland. Närmaste populationer söderut finns i mellersta Tyskland och i Polen där arten dock betraktas som ’ej sällsynt’. Utbredningen sträcker sig vidare över Central- och Sydeuropa till Kazakstan och Mongoliet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Bembicinae  
  • Tribus
    Bembicini  
  • Släkte
    Gorytes  
  • Art
    Gorytes quinquecinctus(Fabricius, 1793)
    Synonymer
    Mellinus quinquecinctus Fabricius, 1793

Föga är känt om artens biotopkrav I Sverige. I Tyskland, där arten är betydligt vanligare, anges sandområden, torra erosionsbranter, ljusa ek- och tallskogar samt varma skogsbryn. Liksom hos dess nära släktingar anläggs boet i marken i solöppna, varma lägen, men den är ingen exklusiv alvarart utan torde anlägga bona i kantzoner av olika slag, t.ex. bryn, vägkanter, jordvallar, grus och lerskärningar mm. Larven förses med paralyserade byten av stritar, kanske särskilt spottstritar sl. Philaenus. Flygtiden sträcker sig från juni till augusti. Både hanar och honor kan ses besöka blommor, bl.a. olika flockblommiga örter. Under sin patrulleringsflykt gör hanarna parningsförsök med blommor av orkidéen flugblomster Ophrys insectifera. Den har dock en underordnad betydelse för pollinationen i förhållande till hanarna av t.ex. Argogorytes mystaceus. Som kleptoparasit uppges gökrovstekeln Nysson interruptus.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Människoskapad miljö på land, Buskmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· allmän spottstrit - Philaenus spumarius (Viktig)
· stritar - Auchenorrhyncha (Viktig)
Främsta hoten utgörs av fysisk exploatering och mekanisk förändring av artens livsmiljöer genom exempelvis nybyggnation. Efterbearbetning och insådd av grustag, vägskärningar, bryn och liknande mänskligt uppkomna miljöer utgör också troligen ett hot, i viss mån även igenplantering, igenväxning och förtätning av mosaikartade skogsbetesmarker.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Man bör undvika att efterbearbeta, så in, plantera, vårda och städa miljöer där arten förekommer. På lokaler där den gått tillbaka kan den gynnas genom att mekaniskt frilägga den nakna jorden, särskilt i brytningszoner, kanter och bryn. Det är en angelägen uppgift att återinventera artens gamla lokaler på Öland samt de nya på Gotland och i Mälarområdet för att klargöra dess aktuella status i Sverige.

Blösch, M. 2000. Die Grabwespen Deutschlands. Die Tierwelt Deutschlands 71. Goecke & Evers, Keltern.

Jacobs, H.-J. 1990. Ergebnisse der Küsteninsektenkartierung – Grabwespen (Hymenoptera, Sphecidae). Natur und Umwelt Bez. Rostock, 15: 9–12.

Kullenberg, B. 1961. Studies in Ophrys pollination. Zool. Bidrag 34: 1–340. Uppsala.

Lefeber, B. V. 1979. Verspreidingsatlas van 64 soorten Nederlandse Graafwespen (Hymenoptera: Sphecidae p.p.). Nederlandse Faunistische Medelingen 2. 95 pp. Centraal Bureau Nederland van de European Invertebrate Survey, Leiden.

Lomholdt, O. 1975. The Sphecidae (Hymenoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 4, part 1.

Oehlke, J. 1970. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Hymenoptera-Sphecidae. Beiträge zur Entomologie 20(7–8): 615–812.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1999. Rev. Björn Cederberg 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Bembicinae  
  • Tribus
    Bembicini  
  • Släkte
    Gorytes  
  • Art
    Gorytes quinquecinctus, (Fabricius, 1793)
    Synonymer
    Mellinus quinquecinctus Fabricius, 1793
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1999. Rev. Björn Cederberg 2007.