Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Rhinusa pilosa

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Rhinusa pilosa
  Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3-4 mm lång vivel. Kroppen är avlång och något plattad. Snytet är relativt kort. Färgen är svart, och hela skalbaggen, inklusive benen, är raggig av kraftiga, svarta borst. Släktet innehåller flera snarlika arter, och identifieringen bör kontrolleras av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Rhinusa pilosa Observationer i  Sverige för Rhinusa pilosa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten påträffades första gången i Sverige 1965 på Persö i Trosa skärgård (Ehnström 1968). Den har sedan hittats på ytterligare lokaler i Södermanlands skärgård (bl.a Ringsö och Torö). Arten har även påträffats på Ivö i Skåne och på Ölands norra udde, men inga av dessa fynd är sentida. Man kan dock anta att arten till viss del är förbisedd, framför allt i Östersjölandskapens kustband. I övriga Norden är arten känd från Danmark där den har noterats från flera distrikt i den södra halvan av Jylland, men har i sen tid endast noterats från en lokal. Även i Mellaneuropa tycks arten ha gått mycket starkt tillbaka, och är på många håll i Tyskland ansedd som försvunnen. Världsutbredningen omfattar Mellaneuropa och delar av Sydeuropa österut till Ukraina och Turkiet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever på gulsporre där den bildar stora stamgaller. Främst på havsstränder. Känd från några få lokaler i Skåne och Södermanland samt på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (120-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever i Sverige på gulsporre (Linaria vulgaris). I Mellaneuropa angrips även småsporre (Chaenorrhinum minus) och längre söderut även strimsporre (L. repens) m.fl. Linaria-arter (Rheinheimer et al. 2010). På torra, solexponerade marker såsom öppna havsstränder med ett underlag av klappersten, grus eller sand. De fullbildade skalbaggarna övervintrar och parning sker under våren. Larverna utvecklas under sommaren i ovala, krusbärsstora gallbildningar på stjälkens nedre del, vilka under hösten får en rödaktig färg. Det kan finnas upp till tolv larver i varje gallbildning, och upp till tio galler på samma planta (Ehnström 1968). Gallerna är lätt synliga från början av juli. Förpuppningen sker i mitten av augusti, och de fullbildade skalbaggarna lämnar senare gallbildningen och övervintrar i marken.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gulsporre
· gulsporre
· sporrar
· sporrar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Rhinusa, Art Rhinusa pilosa (Gyllenhal, 1838) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever på gulsporre där den bildar stora stamgaller. Främst på havsstränder. Känd från några få lokaler i Skåne och Södermanland samt på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (120-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 3-4 mm lång vivel. Kroppen är avlång och något plattad. Snytet är relativt kort. Färgen är svart, och hela skalbaggen, inklusive benen, är raggig av kraftiga, svarta borst. Släktet innehåller flera snarlika arter, och identifieringen bör kontrolleras av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Rhinusa pilosa

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Rhinusa pilosa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten påträffades första gången i Sverige 1965 på Persö i Trosa skärgård (Ehnström 1968). Den har sedan hittats på ytterligare lokaler i Södermanlands skärgård (bl.a Ringsö och Torö). Arten har även påträffats på Ivö i Skåne och på Ölands norra udde, men inga av dessa fynd är sentida. Man kan dock anta att arten till viss del är förbisedd, framför allt i Östersjölandskapens kustband. I övriga Norden är arten känd från Danmark där den har noterats från flera distrikt i den södra halvan av Jylland, men har i sen tid endast noterats från en lokal. Även i Mellaneuropa tycks arten ha gått mycket starkt tillbaka, och är på många håll i Tyskland ansedd som försvunnen. Världsutbredningen omfattar Mellaneuropa och delar av Sydeuropa österut till Ukraina och Turkiet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Curculioninae - egentliga vivlar 
  • Tribus
    Mecinini  
  • Släkte
    Rhinusa  
  • Art
    Rhinusa pilosa(Gyllenhal, 1838)

Lever i Sverige på gulsporre (Linaria vulgaris). I Mellaneuropa angrips även småsporre (Chaenorrhinum minus) och längre söderut även strimsporre (L. repens) m.fl. Linaria-arter (Rheinheimer et al. 2010). På torra, solexponerade marker såsom öppna havsstränder med ett underlag av klappersten, grus eller sand. De fullbildade skalbaggarna övervintrar och parning sker under våren. Larverna utvecklas under sommaren i ovala, krusbärsstora gallbildningar på stjälkens nedre del, vilka under hösten får en rödaktig färg. Det kan finnas upp till tolv larver i varje gallbildning, och upp till tio galler på samma planta (Ehnström 1968). Gallerna är lätt synliga från början av juli. Förpuppningen sker i mitten av augusti, och de fullbildade skalbaggarna lämnar senare gallbildningen och övervintrar i marken.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gulsporre - Linaria vulgaris (Viktig)
· sporrar - Linaria (Viktig)
Hotbilden för arten är något osäker, men utbredningen är troligen fragmenterad. På lokaler där värdväxten lever på sandstränder missgynnas arten av badlivet.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Stor negativ effekt)
Artens förekomst är lätt att konstatera genom de påfallande gallbildningarna. Den bör eftersökas på solexponerade stränder, både vid kusten och vid de större sjöarna. Sandstrandspartier där gulsporre växer bör undantas från badliv för att skydda värdväxten.

Ehnström, B. 1968. Anteckningar om några vivlars biologi (Col. Curculionidae). Ent. Tidskr. 89:64–68.

Rheinheimer & Hassler (2010) Die Rüsselkäfer Baden-Württembergs. Karlsruhe

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005. Rev. Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Curculioninae - egentliga vivlar 
  • Tribus
    Mecinini  
  • Släkte
    Rhinusa  
  • Art
    Rhinusa pilosa, (Gyllenhal, 1838)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005. Rev. Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.