Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vitbandat nejlikfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Hadena compta
Vitbandat nejlikfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingens teckning är kontrastrik i distinkt svart och vitt. Den normala nattflyteckningen med tre fält ger sig tillkänna genom att det mesta av det tvärgående mellanfältet är vitt, medan övriga fält endast har mindre vita teckningar. Bakvingarna är mörkbruna. Mellankroppen är proportionerligt stor till vingytan och arten är en skicklig flygare. Nejlikflyarternas honor har något längre utskjutande äggläggningsorgan än övriga nattflyarter. Vingspann 27-35 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för vitbandat nejlikfly Observationer i  Sverige för vitbandat nejlikfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vitbandat nejlikfly är knutet till förekomsten av nejlikväxter tillhörande släktet Dianthus. Larverna utvecklas i frökapslar av både vilda och odlade arter, sannolikt är de dock begränsade till släktets mer storväxta arter. Den kända utbredningen i Norden för vitbandat nejlikfly var fram till 1885 begränsad till södra och mellersta Finland samt Skåne. Fjärilens dåvarande utbredning överensstämmer väl med utbredningen av sandnejlika, Dianthus arenarius. Till Danmark, där arten idag är mer utbredd än i Sverige, invandrade den först 1899. Odlingen av sandnejlika och borstnejlika, D. barbatus m.fl. trädgårdsarter anses ha skapat förutsättningar för vitbandat nejlikfly att sprida sig västerut. Utbredningsområdet omfattar nu även Nordtyskland, samt England dit arten nådde först 1948. Den är i Sverige påträffad på flera platser fördelade över hela Skåne och västra Blekinge, och betraktades där på 1940-talet som ”ej sällsynt”. I övrigt var arten endast påträffad i enstaka exemplar: i södra Halland (1974) och Frillesås (1997); Småland, Växjö (före 1940 och 1998-1999), Eksjö (1998) och Ekeryd (före 1913); Öland, Vickleby (efter 1953); Södermanland, Farsta (1979); Uppland, Gräsö, Örskär (1957). Vitbandat nejlikfly har minskat kraftigt under de senaste 30 åren, och det är nu bara i de sydvästra kustområdena fram till Lund i inlandet och på Österlen till Kristianstad och över gränsen till Halland till Trönninge söder om Halmstad som den påträffas årligen. Möjligen finns den nu etablerad i Blekinge på Listerlandet. Endast i Helsingborg och Malmö har dess larver insamlats framgångsrikt på odlade nejlikarter. Övriga fynd är fullbildade fjärilar vilkas värdväxt är okänd. Dessa ger därför ingen klar ledning beträffande artens eventuella koppling till trädgårdsväxter och människors förflyttning av sådana. Arten kunde åtminstone tidigare under 1970-talet påträffas relativt talrikt på torra ängsmarker på något avstånd från bebyggelse, exempelvis på Kåsebergaåsen och vid Skillinge. I Danmark är arten utbredd och tämligen allmän till allmän på de stora öarna och i Jyllands östra, kustnära områden, norrut till Ålborg och Djursland. Till Nordöstjylland nådde arten först 1972, och fram till 1983 hade den påträffats i 13 exemplar, nordligast på Skagen och Läsö. I Norge är den funnen i yttre Vest-Agder, Kristiansand i enstaka exemplar 1983, 1986 och från 1995 sannolikt etablerad. Ett enstaka fynd har gjorts i Aust-Agder, Birkenes 2008. I Finland är arten utbredd över hela södra delen från Åland till Karelen, med den nordligaste talrika förekomsten i trakten av Tammerfors och Joensuu. Enstaka fynd har även gjorts längre norrut, i östra Finland till Sotkamo vid 64°N. Arten saknas på västkusten norr om Nystad, med undantag för ett gammalt fynd från Kristinestad. Arten betecknas som sällsynt, men kan vissa år vara talrik i en del områden. De kraftiga populationsfluktuationerna betonas speciellt. Samtliga utpostfynd av arten i Sverige, möjligen med undantag av fynden i Halland och på Örskär i Uppland, härrör troligen från larver införda med odlade växters frökapslar. Världsutbredningen sträcker sig från Sydeuropa och Marocko till Japan, med sydgräns i Turkiet, Kaukasus och Centralasien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Vitbandat nejlikfly förekom tidigare utbrett på sandfält med sandnejlika (Dianthus arenarius) i södra Götaland. Efterhand som biotoperna med värdväxten minskat genom igenväxning har arten i det närmaste försvunnit, men till skillnad från övriga arter som lever på nejlikväxter har den lyckats anpassa sig till odlade Dianthus-arter. Detta gör att arten nu främst förekommer i kustnära samhällen. I dagsläget påträffas arten återkommande i trädgårdsmiljöer, parker och liknande, men det är oklart hur pass beständiga sådana förekomster är. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 36000 (30640-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (88-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii,v)c(iv)).
Ekologi
Larven lever inuti frökapslar av nejlikväxter och har i Sverige påträffats i odlade Dianthus-arter. Larvutvecklingen anges i Danmark vara från slutet av juni till september. Förpuppningen sker i en kokong i markytan och arten övervintrar i puppstadiet. Fjärilen flyger från andra veckan i juni till andra veckan i juli. Den påträffas vid UV-ljusfångst, men bör även kunna håvas på blommande nejlikväxter. Fynd av arten vid Slipshavn på Fyn antyder, i likhet med förekomsten på vissa svenska områden, att den sannolikt även lever av någon vild nejlikväxt. Sandnejlika saknas nämligen som vildväxande art i Danmark. Den närbesläktade arten praktnejlika, Dianthus superbus växer även i frodigare ängsmark och tycks ej ha haft någon betydelse för fjärilens tidigare utbredning. Artens stora populationsfluktuationer i Finland visar sannolikt att den, eller dess värdväxt, är sårbar för ogynnsam väderlek. Det är dock tänkbart att den finska populationen har ett nordligare ursprung än den svenska och att den är bättre anpassad till enstaka år med misslyckad reproduktion genom förmågan till upprepad övervintring i puppstadiet. En närbesläktad art, gulbrunt nejlikfly, Hadena perplexa har upprepad övervintring så sydligt som på Öland.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· borstnejlika
· borstnejlika
· nejlikor
· nejlikor
· sandnejlika
· sandnejlika
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Hadena, Art Hadena compta (Denis & Schiffermüller, 1775) - vitbandat nejlikfly Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Vitbandat nejlikfly förekom tidigare utbrett på sandfält med sandnejlika (Dianthus arenarius) i södra Götaland. Efterhand som biotoperna med värdväxten minskat genom igenväxning har arten i det närmaste försvunnit, men till skillnad från övriga arter som lever på nejlikväxter har den lyckats anpassa sig till odlade Dianthus-arter. Detta gör att arten nu främst förekommer i kustnära samhällen. I dagsläget påträffas arten återkommande i trädgårdsmiljöer, parker och liknande, men det är oklart hur pass beständiga sådana förekomster är. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 36000 (30640-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (88-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii,v)c(iv)).
Framvingens teckning är kontrastrik i distinkt svart och vitt. Den normala nattflyteckningen med tre fält ger sig tillkänna genom att det mesta av det tvärgående mellanfältet är vitt, medan övriga fält endast har mindre vita teckningar. Bakvingarna är mörkbruna. Mellankroppen är proportionerligt stor till vingytan och arten är en skicklig flygare. Nejlikflyarternas honor har något längre utskjutande äggläggningsorgan än övriga nattflyarter. Vingspann 27-35 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vitbandat nejlikfly

Länsvis förekomst och status för vitbandat nejlikfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vitbandat nejlikfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vitbandat nejlikfly är knutet till förekomsten av nejlikväxter tillhörande släktet Dianthus. Larverna utvecklas i frökapslar av både vilda och odlade arter, sannolikt är de dock begränsade till släktets mer storväxta arter. Den kända utbredningen i Norden för vitbandat nejlikfly var fram till 1885 begränsad till södra och mellersta Finland samt Skåne. Fjärilens dåvarande utbredning överensstämmer väl med utbredningen av sandnejlika, Dianthus arenarius. Till Danmark, där arten idag är mer utbredd än i Sverige, invandrade den först 1899. Odlingen av sandnejlika och borstnejlika, D. barbatus m.fl. trädgårdsarter anses ha skapat förutsättningar för vitbandat nejlikfly att sprida sig västerut. Utbredningsområdet omfattar nu även Nordtyskland, samt England dit arten nådde först 1948. Den är i Sverige påträffad på flera platser fördelade över hela Skåne och västra Blekinge, och betraktades där på 1940-talet som ”ej sällsynt”. I övrigt var arten endast påträffad i enstaka exemplar: i södra Halland (1974) och Frillesås (1997); Småland, Växjö (före 1940 och 1998-1999), Eksjö (1998) och Ekeryd (före 1913); Öland, Vickleby (efter 1953); Södermanland, Farsta (1979); Uppland, Gräsö, Örskär (1957). Vitbandat nejlikfly har minskat kraftigt under de senaste 30 åren, och det är nu bara i de sydvästra kustområdena fram till Lund i inlandet och på Österlen till Kristianstad och över gränsen till Halland till Trönninge söder om Halmstad som den påträffas årligen. Möjligen finns den nu etablerad i Blekinge på Listerlandet. Endast i Helsingborg och Malmö har dess larver insamlats framgångsrikt på odlade nejlikarter. Övriga fynd är fullbildade fjärilar vilkas värdväxt är okänd. Dessa ger därför ingen klar ledning beträffande artens eventuella koppling till trädgårdsväxter och människors förflyttning av sådana. Arten kunde åtminstone tidigare under 1970-talet påträffas relativt talrikt på torra ängsmarker på något avstånd från bebyggelse, exempelvis på Kåsebergaåsen och vid Skillinge. I Danmark är arten utbredd och tämligen allmän till allmän på de stora öarna och i Jyllands östra, kustnära områden, norrut till Ålborg och Djursland. Till Nordöstjylland nådde arten först 1972, och fram till 1983 hade den påträffats i 13 exemplar, nordligast på Skagen och Läsö. I Norge är den funnen i yttre Vest-Agder, Kristiansand i enstaka exemplar 1983, 1986 och från 1995 sannolikt etablerad. Ett enstaka fynd har gjorts i Aust-Agder, Birkenes 2008. I Finland är arten utbredd över hela södra delen från Åland till Karelen, med den nordligaste talrika förekomsten i trakten av Tammerfors och Joensuu. Enstaka fynd har även gjorts längre norrut, i östra Finland till Sotkamo vid 64°N. Arten saknas på västkusten norr om Nystad, med undantag för ett gammalt fynd från Kristinestad. Arten betecknas som sällsynt, men kan vissa år vara talrik i en del områden. De kraftiga populationsfluktuationerna betonas speciellt. Samtliga utpostfynd av arten i Sverige, möjligen med undantag av fynden i Halland och på Örskär i Uppland, härrör troligen från larver införda med odlade växters frökapslar. Världsutbredningen sträcker sig från Sydeuropa och Marocko till Japan, med sydgräns i Turkiet, Kaukasus och Centralasien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Hadenini  
  • Släkte
    Hadena  
  • Art
    Hadena compta(Denis & Schiffermüller, 1775) - vitbandat nejlikfly

Larven lever inuti frökapslar av nejlikväxter och har i Sverige påträffats i odlade Dianthus-arter. Larvutvecklingen anges i Danmark vara från slutet av juni till september. Förpuppningen sker i en kokong i markytan och arten övervintrar i puppstadiet. Fjärilen flyger från andra veckan i juni till andra veckan i juli. Den påträffas vid UV-ljusfångst, men bör även kunna håvas på blommande nejlikväxter. Fynd av arten vid Slipshavn på Fyn antyder, i likhet med förekomsten på vissa svenska områden, att den sannolikt även lever av någon vild nejlikväxt. Sandnejlika saknas nämligen som vildväxande art i Danmark. Den närbesläktade arten praktnejlika, Dianthus superbus växer även i frodigare ängsmark och tycks ej ha haft någon betydelse för fjärilens tidigare utbredning. Artens stora populationsfluktuationer i Finland visar sannolikt att den, eller dess värdväxt, är sårbar för ogynnsam väderlek. Det är dock tänkbart att den finska populationen har ett nordligare ursprung än den svenska och att den är bättre anpassad till enstaka år med misslyckad reproduktion genom förmågan till upprepad övervintring i puppstadiet. En närbesläktad art, gulbrunt nejlikfly, Hadena perplexa har upprepad övervintring så sydligt som på Öland.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· borstnejlika - Dianthus barbatus (Viktig)
· nejlikor - Dianthus (Har betydelse)
· sandnejlika - Dianthus arenarius (Viktig)
Det vitbandade nejlikflyets naturliga värdväxt sandnejlika är en sandstäppart som är stadd i mycket stark tillbakagång i Europa och nu upptas i Habitatdirektivets bilagor/annex 2 och 4. Den har försvunnit från Blekinge och Halland. I den svenska rödlistan (2010) upptas sandnejlika som Starkt hotad (EN). Ett antal rödlistade säckmalar och stävmalar är likaså knutna till Dianthus-arter, varav sandnejlikegallmalen, Caryocolum schleichi (arenariella) (EN), speciellt till sandnejlika. Hur dramatiskt den skånska sandstäppfloran utarmats kan belysas med en dagboksbeskrivning av floran från Carl von Linnés skånska resa. Han skriver: "en nejlika, som vi aldrig sett upp i landet, men råkade den sedemera här i Skåne på alla sandfält och besynnerligen ibland flygsanden så allmänt som det gemenaste ogräs". Nuvarande ursprungliga förekomster av sandnejlika är för små för att säkerställa förekomsten av vitbandat nejlikfly i landet. Arten är således utlämnad till trädgårdsodlingens trender. Som odlad röner sandnejlika mindre popularitet idag än förr, då den var en vanlig växt på kyrkogårdar och i gyttriga samhällen där plats endast gavs för stenpartiväxter. Traditionen tycks ha omhuldat växten mer i Danmark än i Sverige. Övriga Dianthus-arters betydelse som värdväxter minskar sannolikt utanför plantskolornas odlingar på naken sandjord utan omgivande grässvål. Sandnejlika har befarats vara hotad av vitbandat nejlikfly i Finland.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Mest önskvärt vore ett försök till restaurering av ett större område av ursprunglig sandstäpp i trakten av Åhus och Kristianstad. Området hyser ett stort antal rödlistade fjärilsarter, varav flera idag endast påträffas här. Den största andelen av de fjärilsarter som inte återfunnits i Sverige sedan 1800-talet förekom i detta klimatmässigt och geologiskt gynnade hörn av Skåne. Reservatbildningar och nationalparker i ålderdomligt brukad stäppmiljö förekommer inom EU framförallt i Ungern, där man tillfullo uppskattat den mycket rika faunan och floran i sandstäppsmiljön innan den tilläts gå förlorad genom gödsling och uppodling. Alla kvarvarande naturliga sandstäppområden i Skåne bör skyddas från gödsling, igenplantering och övrig exploatering. Huruvida vitbandat nejlikfly även utnyttjar någon av övriga vilda nejlikväxter i Sverige och i så fall i vilken omfattning bör undersökas.

Aarvik, L., Hansen, L.-O. & Kononenko, V. 2009. Norges sommerfugle - Håndbok over Norges dagsommerfugler og nattsvärmere. Norsk Entomologisk forening, Oslo.

Ander, K. 1945. Kritisk granskning av våra Macrolepidoptera dubiae. Opusc. ent. 10: 65-97.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Hoffmeyer, S. 1962. De danske ugler. Universitetsforlaget, Århus.

Kjellander, E. 1944. Lepidopterologiska notiser 2. Opusc. ent. 9(1-2): 53-55.

Lagerberg, T. 1957. Vilda växter i Norden. Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1-3): 1-137.

Lindeborg, M. 1999. Fjärilsfynden i sydost 1998. Lucanus 4(1): 19-29.

Lindeborg, M. 2000. Fjärilsfynden i sydost 1999. Lucanus 5(1): 1-15.

Lindeborg, M. 2004. Fjärilsfynden i sydost 2003. Lucanus 9(1): 1-14.

Mossberg, B. & Stenberg, L. 1992. Den nordiska floran. Wahlström & Widstrands förlag, Stockholm.

Nordman, A. 1961. Harmodia compta Schiff., ett hot för den sällsynta sandnejlikan, Dianthus arenarius L. existens. Not. Ent. 41: 24-25.

Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. Opusc. ent. 8: 59-120.

Norgaard, I. & Nielsen, P.S. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-86. Lepidopterologisk forening.

Palmqvist, G. 1975. Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1974. Ent. Tidskr. 96: 58-59.

Palmqvist, G. 1980. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1979. Ent. Tidskr. 101: 135-137.

Palmqvist, G. 1999. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1998. Ent. Tidskr. 120: 59-74.

Porat, C.O, von. 1913. Fjärilsfynd mest från Jönköpingstrakten. Ent. Tidskr. 34(2-4): 79-104.

Ryrholm, N. 1995. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolep.) i Sverige 1994. Ent. Tidskr. 116(1-2): 31-45.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks dyreliv Bind 5. Apollo books, Stenstrup.

Wallengren, H.D.J. 1852. Nya svenska Lepidoptera. Öfv. Vet. Akad. förhandl. Bd. 9. Stockholm.

Wallengren, H.D.J. 1874. Index specierum Noctuarum et Geometrarum in Scandinavia hucusque detectarum. Bihang Vet. Akad. handl. Bd. 2:4. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1999 & 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Hadenini  
  • Släkte
    Hadena  
  • Art
    Hadena compta, (Denis & Schiffermüller, 1775) - vitbandat nejlikfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1999 & 2010.