Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  platt frölöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Harpalus hirtipes
Platt frölöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 12,5–15 mm lång jordlöpare med bred och klumpig, starkt tillplattad kropp. Benen är kraftiga med skenbenen starkt utvidgade mot spetsen. Färgen är svart, med något ljusare fötter och antenner.
Utbredning
Länsvis förekomst för platt frölöpare Observationer i  Sverige för platt frölöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, västra Blekinge, Halland, Öland och Gotland (från Gotland endast ett 1800-talsfynd). Huvudsakligen på kustnära lokaler, men även på sandfält i inlandet. Efter 1950 endast i Skåne och på Öland. Närmast i Danmark och Baltikum, vidare utbredd från Centraleuropa österut till Rumänien, Kaukasus och centrala Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever på torra, öppna sandmarker med sparsam vegetation, t ex av borsttåtel eller ljung. Ofta på flygsandfält, även på sandiga trädesåkrar. Gynnas av ett starkt markslitage, som skapar vegetationslösa sandytor. I sydligaste Sverige: Skåne, Blekinge, Halland, Öland, Gotland. Sentida fynd endast i Skåne (Vombsänkan och östra Skånes sandfält) och på några begränsade lokaler på Öland. Hotas av igenväxning eller exploatering av sandmarker, skogsplanteringar och ändrade brukningsformer (upphört trädesbruk). Även restaurering av sand- och grustäkter är ett hot. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (30-50). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (120-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Lever på torra, öppna sand- eller grusmarker med kort och gles vegetation, t ex av borsttåtel, ljung eller fältmalört, även i sandstäppsvegetation. Gärna i solexponerade, sydvända rasbranter eller små sandhålor i betesmark, även på mer ruderatpräglade marker såsom sandiga trädesåkrar eller igenväxande sandtag. Föredrar vegetationsfattiga ytor med lös sand, och gynnas därför av markslitage av betesdjur, kaniner eller mänsklig aktivitet (på de skånska övningsfälten Revingehed och Ravlunda bestående av trafik med militära pansarfordon). Är sannolikt liksom övriga Harpalus åtminstone delvis en fröätare. Nattaktiv, om dagen djupt nedgrävd i sanden. Populationer består både av individer som övervintrar som fullbildade och genomgår larvutvecklingen under sommaren, och av larvövervintrare som fortplantar sig under sensommaren. Fullbildade individer kan därför påträffas under större delen av sommarhalvåret.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Harpalus, Art Harpalus hirtipes (Panzer, 1797) - platt frölöpare Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever på torra, öppna sandmarker med sparsam vegetation, t ex av borsttåtel eller ljung. Ofta på flygsandfält, även på sandiga trädesåkrar. Gynnas av ett starkt markslitage, som skapar vegetationslösa sandytor. I sydligaste Sverige: Skåne, Blekinge, Halland, Öland, Gotland. Sentida fynd endast i Skåne (Vombsänkan och östra Skånes sandfält) och på några begränsade lokaler på Öland. Hotas av igenväxning eller exploatering av sandmarker, skogsplanteringar och ändrade brukningsformer (upphört trädesbruk). Även restaurering av sand- och grustäkter är ett hot. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (30-50). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (120-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Konventioner Typisk art i 6120 Sandstäpp (Kontinental region (CON))
Åtgärdsprogram Fastställt
En 12,5–15 mm lång jordlöpare med bred och klumpig, starkt tillplattad kropp. Benen är kraftiga med skenbenen starkt utvidgade mot spetsen. Färgen är svart, med något ljusare fötter och antenner.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för platt frölöpare

Länsvis förekomst och status för platt frölöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för platt frölöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, västra Blekinge, Halland, Öland och Gotland (från Gotland endast ett 1800-talsfynd). Huvudsakligen på kustnära lokaler, men även på sandfält i inlandet. Efter 1950 endast i Skåne och på Öland. Närmast i Danmark och Baltikum, vidare utbredd från Centraleuropa österut till Rumänien, Kaukasus och centrala Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus hirtipes(Panzer, 1797) - platt frölöpare

Lever på torra, öppna sand- eller grusmarker med kort och gles vegetation, t ex av borsttåtel, ljung eller fältmalört, även i sandstäppsvegetation. Gärna i solexponerade, sydvända rasbranter eller små sandhålor i betesmark, även på mer ruderatpräglade marker såsom sandiga trädesåkrar eller igenväxande sandtag. Föredrar vegetationsfattiga ytor med lös sand, och gynnas därför av markslitage av betesdjur, kaniner eller mänsklig aktivitet (på de skånska övningsfälten Revingehed och Ravlunda bestående av trafik med militära pansarfordon). Är sannolikt liksom övriga Harpalus åtminstone delvis en fröätare. Nattaktiv, om dagen djupt nedgrävd i sanden. Populationer består både av individer som övervintrar som fullbildade och genomgår larvutvecklingen under sommaren, och av larvövervintrare som fortplantar sig under sensommaren. Fullbildade individer kan därför påträffas under större delen av sommarhalvåret.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mineraljord/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas av såväl igenväxning genom upphörd hävd som exploatering (t ex stugbebyggelse i kustnära områden), skogsplanteringar och ändrade brukningsformer (upphört trädesbruk). Även restaurering av sand- och grustäkter är ett potentiellt hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Bibehåll beteshävd och/eller annat markslitage på sandfält, och skydda dessa mot skogsplantering eller exploatering. Omotiverade, “kosmetiska” restaureringsåtgärder i gamla täkter bör undvikas.

Åtgärdsprogram Fastställt

Baranowski, R. 1977. Intressanta skalbaggsfynd 1. Ent. Tidskr. 98: 11–28.

Ljungberg, H. 1999. Skalbaggar och andra insekter på sandstäppslokaler i östra Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus hirtipes, (Panzer, 1797) - platt frölöpare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.