Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vitgul lövängsbrokmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Heinemannia festivella
Vitgul lövängsbrokmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mycket typisk, gracil mal med långa antenner och iögonfallande anhopningar med resta fjäll i framvingen. Huvudet och mellankroppen är vita. Framvingen har en vit grundfärg, men vid spetsen finns en orangefärgat fläck. Vid en tredjedel från basen finns en stor, oval fläck som nästan går från bak- till framkant, och vid bakhörnet ligger en stor, rund svart fläck. Arten kan bara förväxlas med slitna exemplar av klargul lövängsbrokmal Heinemannia laspeyrella, men denna i fräscht tillstånd har en rent orange grundfärg i framvingen och även mellankroppen är orange. Vingspann 12-19 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för vitgul lövängsbrokmal Observationer i  Sverige för vitgul lövängsbrokmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vitgul lövängsbrokmal upptäcktes ny för Sverige i Räpplinge på Öland 1951. Efter detta första fynd var det ganska tyst om arten tills den återfanns 1967 i Algutsrums socken på mellersta Öland. Därefter dröjde det åter 20 år innan nästa fynd gjordes, denna gång i närheten av Gråborg. 1990 upptäcktes en individrik population i Sandby socken. I samband med detta fynd fick man bättre kunskap om hur arten uppträdde, vilket gjorde att den sedan kunde konstateras årligen från en mängd nya lokaler. Sammantaget är den funnen i ett tiotal socknar främst på mellersta Öland. Detta område är det enda i Norden där lövängsbrokmalen förekommer. Arten saknas i Baltikum och Storbritannien och närmast oss förekommer den söder om Östersjön i Polen och Tyskland. Den finns spridd i Mellan- och Sydeuropa österut till Uralbergen genom Ukraina och södra Ryssland. Åtminstone i Mellaneuropa förekommer vitgul lövängsbrokmal bara i speciella miljöer med en fragmenterad utbredningsbild.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1c(iv)+2c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lövängsbrokmal är i Norden endast känd från ett par tiotal mer eller mindre öppna lokaler på mellersta Öland samt från norra och södra delarna av ön. Larven lever i stammen på luktvicker (Vicia tenuifolia), men också kråkvicker (Vicia cracca), vilka troligen utgör fjärilens värdväxt. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (15-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 840 (530-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 180 (60-300) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1c(iv)+2c(iv)).
Ekologi
Vitgul lövängsbrokmal finns inte på lövängar, som namnet antyder, utan snarare längs gärdsgårdar och vägar, på gräsmarker och många sorters trivialbiotoper där larvens sannolika värdväxt luktvicker Vicia tenuifolia växer. Fjärilen hittas nästan alltid på och kring denna växt, men larven kan säkerligen också leva på kråkvicker Vicia cracca, eftersom den också ibland påträffas på denna växt medan ingen luktvicker finns i närheten. Sannolikt lever larven inuti stjälken eller roten då det hittills inte gått att hitta några utvändiga spår efter larvens konsumtion. Fjärilen flyger från sista tredjedel i juni till mitten av juli. Den är aktiv först framåt kvällen och kommer till ljus på natten. Den är iögonfallande och kan trots sin litenhet synas på flera meters håll när den sitter stilla på vickern under natten då det har fallit dagg.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kråkvicker
· kråkvicker
· luktvicker
· luktvicker
· vickrar
· vickrar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Parametriotidae (märgmalar), Släkte Heinemannia, Art Heinemannia festivella (Denis & Schiffermüller, 1775) - vitgul lövängsbrokmal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1c(iv)+2c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lövängsbrokmal är i Norden endast känd från ett par tiotal mer eller mindre öppna lokaler på mellersta Öland samt från norra och södra delarna av ön. Larven lever i stammen på luktvicker (Vicia tenuifolia), men också kråkvicker (Vicia cracca), vilka troligen utgör fjärilens värdväxt. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (15-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 840 (530-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 180 (60-300) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1c(iv)+2c(iv)).
En mycket typisk, gracil mal med långa antenner och iögonfallande anhopningar med resta fjäll i framvingen. Huvudet och mellankroppen är vita. Framvingen har en vit grundfärg, men vid spetsen finns en orangefärgat fläck. Vid en tredjedel från basen finns en stor, oval fläck som nästan går från bak- till framkant, och vid bakhörnet ligger en stor, rund svart fläck. Arten kan bara förväxlas med slitna exemplar av klargul lövängsbrokmal Heinemannia laspeyrella, men denna i fräscht tillstånd har en rent orange grundfärg i framvingen och även mellankroppen är orange. Vingspann 12-19 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vitgul lövängsbrokmal

Länsvis förekomst och status för vitgul lövängsbrokmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vitgul lövängsbrokmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vitgul lövängsbrokmal upptäcktes ny för Sverige i Räpplinge på Öland 1951. Efter detta första fynd var det ganska tyst om arten tills den återfanns 1967 i Algutsrums socken på mellersta Öland. Därefter dröjde det åter 20 år innan nästa fynd gjordes, denna gång i närheten av Gråborg. 1990 upptäcktes en individrik population i Sandby socken. I samband med detta fynd fick man bättre kunskap om hur arten uppträdde, vilket gjorde att den sedan kunde konstateras årligen från en mängd nya lokaler. Sammantaget är den funnen i ett tiotal socknar främst på mellersta Öland. Detta område är det enda i Norden där lövängsbrokmalen förekommer. Arten saknas i Baltikum och Storbritannien och närmast oss förekommer den söder om Östersjön i Polen och Tyskland. Den finns spridd i Mellan- och Sydeuropa österut till Uralbergen genom Ukraina och södra Ryssland. Åtminstone i Mellaneuropa förekommer vitgul lövängsbrokmal bara i speciella miljöer med en fragmenterad utbredningsbild.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Parametriotidae - märgmalar 
  • Släkte
    Heinemannia  
  • Art
    Heinemannia festivella(Denis & Schiffermüller, 1775) - vitgul lövängsbrokmal

Vitgul lövängsbrokmal finns inte på lövängar, som namnet antyder, utan snarare längs gärdsgårdar och vägar, på gräsmarker och många sorters trivialbiotoper där larvens sannolika värdväxt luktvicker Vicia tenuifolia växer. Fjärilen hittas nästan alltid på och kring denna växt, men larven kan säkerligen också leva på kråkvicker Vicia cracca, eftersom den också ibland påträffas på denna växt medan ingen luktvicker finns i närheten. Sannolikt lever larven inuti stjälken eller roten då det hittills inte gått att hitta några utvändiga spår efter larvens konsumtion. Fjärilen flyger från sista tredjedel i juni till mitten av juli. Den är aktiv först framåt kvällen och kommer till ljus på natten. Den är iögonfallande och kan trots sin litenhet synas på flera meters håll när den sitter stilla på vickern under natten då det har fallit dagg.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kråkvicker - Vicia cracca (Har betydelse)
· luktvicker - Vicia tenuifolia (Viktig)
· vickrar - Vicia (Viktig)
Rensning av vegetation invid stengärdsgårdar, vägkanter och andra kantzoner, bekämpningsmedel mot insekter i närheten av platser där fjärilen finns, samt igenväxning av marker med värdväxterna är de mest påtagliga farorna för utslagning av lokala populationer.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Bestånd med främst luktvicker bör sparas. Lokaler med vitgul lövängsbrokmal bör göras kända för markägare så att insekticider inte kommer att användas i deras omedelbara närhet och röjning invid gärdsgårdar och bruksvägar genomförs med varsamhet.

Bengtsson, B. Å. 2003. Öländska fjärilar (1). Vitgul lövängsmal Heinemannia festivella. Lucanus (medlemsblad för FSOE Föreningen SydOstEntomologerna): 37-39.

Fauna Europaea (nedladdad 2012) [http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

Svensson, I. 1988. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1987. Ent. Tidskr. 109: 65-70.

Svensson, I. 1991. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1990. Ent. Tidskr. 112: 65-72.

Svensson, I. 1992. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1991. Ent. Tidskr. 113: 36-41.

[http://ukmoths.org.uk/show.php?bf=643]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Parametriotidae - märgmalar 
  • Släkte
    Heinemannia  
  • Art
    Heinemannia festivella, (Denis & Schiffermüller, 1775) - vitgul lövängsbrokmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012.