Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hästlortmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Holcopogon bubulcellus
Hästlortmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvudet är brungrått i mitten och vid sidorna benfärgat. Labialpalpernas andra segment har en mycket lång och kompakt, framåtriktad buske av bruna. smala fjäll, och tredje segmentet är smalt och riktat rakt upp. Framvingen är brun med brungrå fjäll mellan vingribborna så att vingen ser längsstrimmig ut. Bakvingen är grå med en nästan rak framkant, böjd bakkant och trubbig spets. Vingspann 12-14 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för hästlortmal Observationer i  Sverige för hästlortmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Hästlortmal upptäcktes i Sverige första gången på Öland 1928. Fyndet var sensationellt då arten närmast var känd från Ungern. Därefter har den rapporterats från Skåne, Blekinge, Gotland och Uppland, men för närvarande är Stora alvaret på Öland den enda plats i Sverige där den med säkerhet förekommer. Dock har den avtagit i frekvens högst märkbart sedan 1990-talet, trots att kreatursbetet har ökat. Under 1970-talet fanns den också på betesmarker vid Horns kungsgård på norra Öland men efter att betet har upphört på det aktuella fältet har sannolikt arten dött ut där. Det finns ändå en god potential för att hästlortmal ska kunna fortleva i Sverige eftersom antalet hästar har ökat under senare decennier. Förekomsten i Sverige är i hög grad reliktartad eftersom arten inte förekommer i vårt närmaste grannskap utan påträffas först nere i södra Mellaneuropa. Den är alltså känd från Frankrike, Schweiz, Österrike, Ungern, Ukraina och ett tiotal länder söder och öster om dessa. Arten finns också i norra Afrika, Turkiet och sydvästra Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Hästlortmal förekommer mycket lokalt på Öland, där den minskat under senare år. Tidigare känd från tre län (M, K och AB) på fastlandet, där den nu är utdöd. Arten lever som larv främst i hästspillning och är kraftig missgynnad av ändrad betesgång, troligen också av avmaskningsmedel vilket gör dyngan giftig för många insekter. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 350 (35-49000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Hästlortmal förekommer i öppna marker med kreatursbete. Fjärilen flyger huvudsakligen i juli. I Sverige har arten på senare tid bara observerats på alvarmark på Öland, men i landskap utan alvarmark, där den fanns förr, har habitatet utgjorts av öppna naturbetesmarker. Den viktigaste faktorn för fjärilens förekomst är larvens näringssubstrat. Artens livscykel kunde nämligen utredas av den svenske lepidopterologen Per Benander då han genom en tillfällighet upptäckte, att flera fjärilar satte sig på hästspillning och lade ägg på denna. Han hittade senare larver i spillningen och kunde därefter publicera sina uppseendeväckande rön. Fynd under senare tid har emellertid visat, att hästlortmalens larv också kan leva på kospillning, och iakttagelser på Stora alvaret tyder på att larven även kan tillgodogöra sig harspillning eller fårspillning. Detta har så vitt bekant inte noterats söderut i Europa.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
· får
· får
· häst
· häst
· rödmyror
· rödmyror
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Autostichidae (guldfläcksmalar), Släkte Holcopogon, Art Holcopogon bubulcellus (Staudinger, 1859) - hästlortmal Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Hästlortmal förekommer mycket lokalt på Öland, där den minskat under senare år. Tidigare känd från tre län (M, K och AB) på fastlandet, där den nu är utdöd. Arten lever som larv främst i hästspillning och är kraftig missgynnad av ändrad betesgång, troligen också av avmaskningsmedel vilket gör dyngan giftig för många insekter. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 350 (35-49000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).
Huvudet är brungrått i mitten och vid sidorna benfärgat. Labialpalpernas andra segment har en mycket lång och kompakt, framåtriktad buske av bruna. smala fjäll, och tredje segmentet är smalt och riktat rakt upp. Framvingen är brun med brungrå fjäll mellan vingribborna så att vingen ser längsstrimmig ut. Bakvingen är grå med en nästan rak framkant, böjd bakkant och trubbig spets. Vingspann 12-14 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hästlortmal

Länsvis förekomst och status för hästlortmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hästlortmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hästlortmal upptäcktes i Sverige första gången på Öland 1928. Fyndet var sensationellt då arten närmast var känd från Ungern. Därefter har den rapporterats från Skåne, Blekinge, Gotland och Uppland, men för närvarande är Stora alvaret på Öland den enda plats i Sverige där den med säkerhet förekommer. Dock har den avtagit i frekvens högst märkbart sedan 1990-talet, trots att kreatursbetet har ökat. Under 1970-talet fanns den också på betesmarker vid Horns kungsgård på norra Öland men efter att betet har upphört på det aktuella fältet har sannolikt arten dött ut där. Det finns ändå en god potential för att hästlortmal ska kunna fortleva i Sverige eftersom antalet hästar har ökat under senare decennier. Förekomsten i Sverige är i hög grad reliktartad eftersom arten inte förekommer i vårt närmaste grannskap utan påträffas först nere i södra Mellaneuropa. Den är alltså känd från Frankrike, Schweiz, Österrike, Ungern, Ukraina och ett tiotal länder söder och öster om dessa. Arten finns också i norra Afrika, Turkiet och sydvästra Asien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Autostichidae - guldfläcksmalar 
  • Underfamilj
    Holcopogoninae  
  • Släkte
    Holcopogon  
  • Art
    Holcopogon bubulcellus(Staudinger, 1859) - hästlortmal

Hästlortmal förekommer i öppna marker med kreatursbete. Fjärilen flyger huvudsakligen i juli. I Sverige har arten på senare tid bara observerats på alvarmark på Öland, men i landskap utan alvarmark, där den fanns förr, har habitatet utgjorts av öppna naturbetesmarker. Den viktigaste faktorn för fjärilens förekomst är larvens näringssubstrat. Artens livscykel kunde nämligen utredas av den svenske lepidopterologen Per Benander då han genom en tillfällighet upptäckte, att flera fjärilar satte sig på hästspillning och lade ägg på denna. Han hittade senare larver i spillningen och kunde därefter publicera sina uppseendeväckande rön. Fynd under senare tid har emellertid visat, att hästlortmalens larv också kan leva på kospillning, och iakttagelser på Stora alvaret tyder på att larven även kan tillgodogöra sig harspillning eller fårspillning. Detta har så vitt bekant inte noterats söderut i Europa.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Efterlämningar av djur (Viktig)
· får - Ovis aries (Viktig)
· häst - Equus caballus (Viktig)
· rödmyror - Myrmica (Viktig)
Uteblivet kreatursbete är det mest uppenbara hotet, men också användandet av antimaskmedel (avermektiner) utgör ett allvarligt hot mot hästlortmal och mängder av andra nedbrytare.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
Betesdrift i områden som hyser hästlortmal måste vidmakthållas. Varje fynd av hästlortmal bör registreras på Artportalen så att man kan övervaka statusen hos den svenska populationen.

Fauna Europaea (mars 2012). [http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

Piskunov, V.I. 1990. Family Holcopogonidae, s. 656. I: Medvedev, G.S. (red.). Keys to the Insects of the European Part of the USSR. IV, Part 2.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Bengt Å. Bengtsson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Autostichidae - guldfläcksmalar 
  • Underfamilj
    Holcopogoninae  
  • Släkte
    Holcopogon  
  • Art
    Holcopogon bubulcellus, (Staudinger, 1859) - hästlortmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Bengt Å. Bengtsson 2012.