Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Hydrophilus aterrimus

Organismgrupp Skalbaggar, Dykare, vattenbaggar m.fl. Hydrophilus aterrimus
  Skalbaggar, Dykare, vattenbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Detta är en karaktäristisk, mycket stor, 32–43 mm lång, högvälvd och oval skalbagge. Bakåt är den jämnt avrundad. Färgen är djupsvart, ibland med ett grönaktigt skimmer. Bakbröstets köl är förlängd bakåt, långt förbi bakhöfterna. Buken är trubbigt välvd, utan påtaglig köl, vilket skiljer arten från den närstående men något större H. piceus.
Utbredning
Länsvis förekomst för Hydrophilus aterrimus Observationer i  Sverige för Hydrophilus aterrimus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna stora skalbagge är mycket sällsynt och lokalt förekommande. Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Öland och Gotland. De flesta sentida fynden är gjorda i Skåne och på Öland. Den är även funnen i Danmark och södra Finland. I övrigt förekommer den i Mellaneuropa (ej på Brittiska öarna), söderut till norra Medelhavsområdet samt österut till Sibirien och bortom Kaspiska havet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever i grunt, stillastående, klart vatten med gyttjebotten och rik vegetation, t.ex. alvarvätar, dammar, diken eller skyddade sjöstränder. Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Öland och Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (75-125). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (300-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever i grunt, stillastående, klart vatten med gyttjebotten och rik vegetation, t.ex. alvarvätar, dammar, diken eller skyddade sjöstränder. På Öland påträffas den bl.a i alvarvätar med lågstarr runt kanterna och rik vattenvegetation av t.ex. Myriophyllum och kransalger. För äggen spinner den en stor antennförsedd kokong, som flyter omkring på vattenytan. De stora larverna är rovdjur, och har påträffats i juli.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Hydrophilidae (palpbaggar), Släkte Hydrophilus, Art Hydrophilus aterrimus Eschscholtz, 1822 Synonymer Hydrous aterrimus Eschscholtz, 1822

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever i grunt, stillastående, klart vatten med gyttjebotten och rik vegetation, t.ex. alvarvätar, dammar, diken eller skyddade sjöstränder. Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Öland och Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (75-125). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (300-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Detta är en karaktäristisk, mycket stor, 32–43 mm lång, högvälvd och oval skalbagge. Bakåt är den jämnt avrundad. Färgen är djupsvart, ibland med ett grönaktigt skimmer. Bakbröstets köl är förlängd bakåt, långt förbi bakhöfterna. Buken är trubbigt välvd, utan påtaglig köl, vilket skiljer arten från den närstående men något större H. piceus.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Hydrophilus aterrimus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Hydrophilus aterrimus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna stora skalbagge är mycket sällsynt och lokalt förekommande. Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Öland och Gotland. De flesta sentida fynden är gjorda i Skåne och på Öland. Den är även funnen i Danmark och södra Finland. I övrigt förekommer den i Mellaneuropa (ej på Brittiska öarna), söderut till norra Medelhavsområdet samt österut till Sibirien och bortom Kaspiska havet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Hydrophiloidea  
  • Familj
    Hydrophilidae - palpbaggar 
  • Underfamilj
    Hydrophilinae  
  • Tribus
    Hydrophilini  
  • Släkte
    Hydrophilus  
  • Art
    Hydrophilus aterrimusEschscholtz, 1822
    Synonymer
    Hydrous aterrimus Eschscholtz, 1822

Lever i grunt, stillastående, klart vatten med gyttjebotten och rik vegetation, t.ex. alvarvätar, dammar, diken eller skyddade sjöstränder. På Öland påträffas den bl.a i alvarvätar med lågstarr runt kanterna och rik vattenvegetation av t.ex. Myriophyllum och kransalger. För äggen spinner den en stor antennförsedd kokong, som flyter omkring på vattenytan. De stora larverna är rovdjur, och har påträffats i juli.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Småvatten

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
De mer utpräglade hoten är ändrad dränering och övergödning med negativ inverkan på bl.a. vattenvegetation, igenfyllning av småvatten samt förändrad vattenkvalitet.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Verka för fortsatt öppethållande av landskapet genom betning. Beaktande av hotfaktorerna i övrigt. Vidare undersöka artens status och miljökrav.

Brinck, P. 1941. Några intressanta skalbaggsfynd. II Opusc. ent. VI: 35.

Geijer, B. J. & Herrmann, J. 2005. Intressanta fynd av vattenskalbaggar i Mittlandsskogen på Öland. Ent. Tidskr. 126: 97-102.

Hagström, T. & Törnvall, A. H. 1969. Meddelanden om coleopterfynd. Opusc. ent. XXXIV: 133.

Hansen, M. 1987. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 18: 218.

Larsson, S. O. 1955. Några intressantare fynd av Coleoptera. Opusc. ent. XX: 219.

Linnman, N. 1965. Några skalbaggsfynd. Ent. Tidskr. 86: 24.

Lundberg, S. 1995. Catalogus Coleopterorum Sueciae: 611.

Sjögren, B. 1941. Bidrag till kännedomen om sydsvenska Vatten-Coleoptera. Opusc. ent. VI: 73.

Sjögren, B. 1947. Bidrag till kännedomen om sydsvenska Vatten-Coleoptera. II. Ent. Tidskr. 68: 35.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bertil Andrén 2000. Rev. Bertil Andrén 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Hydrophiloidea  
  • Familj
    Hydrophilidae - palpbaggar 
  • Underfamilj
    Hydrophilinae  
  • Tribus
    Hydrophilini  
  • Släkte
    Hydrophilus  
  • Art
    Hydrophilus aterrimus, Eschscholtz, 1822
    Synonymer
    Hydrous aterrimus Eschscholtz, 1822
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bertil Andrén 2000. Rev. Bertil Andrén 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.