Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Hypebaeus flavipes

Organismgrupp Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl. Hypebaeus flavipes
  Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 1,5 mm lång, brunsvart skalbagge med ett ljusgult parti på bakre delen av täckvingarna. Hanen är lite mer långsträckt, antennerna märkbart längre än kroppen och har en märklig ingröpning längst bak på täckvingarna, vilket utgör en tydlig skillnad gentemot honan.
Utbredning
Länsvis förekomst för Hypebaeus flavipes Observationer i  Sverige för Hypebaeus flavipes
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. De flesta fynden är gjorda i östra delen av landet. Ej funnen i övriga Norden, närmast i Lettland. Världsutbredningen sträcker sig från Väst- och Sydeuropa österut till de östra delarna av Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i gångar av andra insekter i död ved av lövträd, främst skeppsvarvsfluga (Lymexylon navale) och vissa trägnagare på ek, samt kamhornad trägnagare (Ptilinus pectinicornis) på bok. Förmodligen är larven ett rovdjur knuten till olika gaddstekelarter som ynglar i de nämnda skalbaggarnas övergivna larvgångar. Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (80-240). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (320-960) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i gångar av andra insekter i död ved av lövträd, främst skeppsvarvsfluga (Lymexylon navale) och vissa trägnagare (Anobiidae) på ek, samt kamhornad trägnagare (Ptilinus pectinicornis) på bok. Förmodligen är larven ett rovdjur knuten till olika gaddstekelarter som ynglar i de nämnda skalbaggarnas övergivna larvgångar. De flesta fynden av arten är gjorda med hjälp av fönsterfällor placerade på gamla ekar i öppna hagmarker. Arten är också påträffad om försommaren krypande på gamla ekar med blottad död ved. Några fynd föreligger även från bokstubbar med hård, död ved. Flera av släktingarna till denna art livnär sig som fullbildade av pollen i blommor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· asp
· asp
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· popplar
· popplar
· skogsalm
· skogsalm
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Malachiidae, Släkte Hypebaeus, Art Hypebaeus flavipes (Fabricius, 1787) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i gångar av andra insekter i död ved av lövträd, främst skeppsvarvsfluga (Lymexylon navale) och vissa trägnagare på ek, samt kamhornad trägnagare (Ptilinus pectinicornis) på bok. Förmodligen är larven ett rovdjur knuten till olika gaddstekelarter som ynglar i de nämnda skalbaggarnas övergivna larvgångar. Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (80-240). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (320-960) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 1,5 mm lång, brunsvart skalbagge med ett ljusgult parti på bakre delen av täckvingarna. Hanen är lite mer långsträckt, antennerna märkbart längre än kroppen och har en märklig ingröpning längst bak på täckvingarna, vilket utgör en tydlig skillnad gentemot honan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Hypebaeus flavipes

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Hypebaeus flavipes

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. De flesta fynden är gjorda i östra delen av landet. Ej funnen i övriga Norden, närmast i Lettland. Världsutbredningen sträcker sig från Väst- och Sydeuropa österut till de östra delarna av Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Malachiidae  
  • Underfamilj
    Malachiinae  
  • Tribus
    Ebaeini  
  • Släkte
    Hypebaeus  
  • Art
    Hypebaeus flavipes(Fabricius, 1787)

Larvutvecklingen sker i gångar av andra insekter i död ved av lövträd, främst skeppsvarvsfluga (Lymexylon navale) och vissa trägnagare (Anobiidae) på ek, samt kamhornad trägnagare (Ptilinus pectinicornis) på bok. Förmodligen är larven ett rovdjur knuten till olika gaddstekelarter som ynglar i de nämnda skalbaggarnas övergivna larvgångar. De flesta fynden av arten är gjorda med hjälp av fönsterfällor placerade på gamla ekar i öppna hagmarker. Arten är också påträffad om försommaren krypande på gamla ekar med blottad död ved. Några fynd föreligger även från bokstubbar med hård, död ved. Flera av släktingarna till denna art livnär sig som fullbildade av pollen i blommor.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Igenväxning av passande hagmarker med gamla träd är ett allvarligt hot mot arten, dels på grund av att detta skapar ett ogynnsamt mikroklimat och dels genom att de gamla träden dör i förtid. Ett annat långsiktigt problem är ett generationsglapp i vissa trädbestånd som i framtiden kan leda till brist på lämpligt substrat.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att man bevarar områden gamla ekar i öppna marker samt gamla bokbestånd med högstubbar. Bland för arten lämpliga åtgärder ingår även att man planerar för den framtida successionen av gamla träd inom de begränsade områden där den finns.

Jansson, N. 2006. Vedlevande skalbaggar, myror och klokrypare på gamla ädellövträd i Östergötland. Rapport 2006:13. Länsstyrelsen Östergötland.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 89.

Nylander, U. 1953. Notiser om sällsyntare skalbaggar. Ent. Tidskr. 74: 81.

Palm, T. 1950. Anteckningar on svenska skalbagar V. Ent. Tidskr. 71: 133.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Nicklas Jansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Malachiidae  
  • Underfamilj
    Malachiinae  
  • Tribus
    Ebaeini  
  • Släkte
    Hypebaeus  
  • Art
    Hypebaeus flavipes, (Fabricius, 1787)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Nicklas Jansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.