Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  enbandad brunbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Hypulus bifasciatus
Enbandad brunbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En smal, brokigt färgad övervägande brun skalbagge som är 5–6 mm lång. Antennerna är ganska långa och kraftiga. Längst bak på halsskölden finns två tydliga gropar. Och längst fram finns en svart fläck. Längst bak på täckvingarna finns två svarta tvärband.
Utbredning
Länsvis förekomst för enbandad brunbagge Observationer i  Sverige för enbandad brunbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Gotland och Södermanland. Närmast i Danmark, Finland och Litauen. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Utvecklas vanligen i klent, vitrötat stam- och grenvirke som ligger på marken, av främst hassel, al, avenbok, bok, hagtorn, klibbal och vildapel. Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Gotland och Södermanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker vanligen i klent, vitrötat stam- och grenvirke som ligger på marken, av främst hassel, al, avenbok, bok, hagtorn, klibbal och vildapel. De grenar som angrips är i regel nedbäddade i löv och har en särpräglat seg, gulfärgad ved. Även i gamla, starkt murkna stubbar. Larvutvecklingen är vanligen tvåårig. Skalbaggen övervintrar i sin puppkammare i veden.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· aplar
· aplar
· avenbok
· avenbok
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hagtornar
· hagtornar
· hassel
· hassel
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Melandryidae (brunbaggar), Släkte Hypulus, Art Hypulus bifasciatus (Fabricius, 1792) - enbandad brunbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Utvecklas vanligen i klent, vitrötat stam- och grenvirke som ligger på marken, av främst hassel, al, avenbok, bok, hagtorn, klibbal och vildapel. Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Gotland och Södermanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En smal, brokigt färgad övervägande brun skalbagge som är 5–6 mm lång. Antennerna är ganska långa och kraftiga. Längst bak på halsskölden finns två tydliga gropar. Och längst fram finns en svart fläck. Längst bak på täckvingarna finns två svarta tvärband.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för enbandad brunbagge

Länsvis förekomst och status för enbandad brunbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för enbandad brunbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Gotland och Södermanland. Närmast i Danmark, Finland och Litauen. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Hypulini  
  • Släkte
    Hypulus  
  • Art
    Hypulus bifasciatus(Fabricius, 1792) - enbandad brunbagge

Larvutvecklingen sker vanligen i klent, vitrötat stam- och grenvirke som ligger på marken, av främst hassel, al, avenbok, bok, hagtorn, klibbal och vildapel. De grenar som angrips är i regel nedbäddade i löv och har en särpräglat seg, gulfärgad ved. Även i gamla, starkt murkna stubbar. Larvutvecklingen är vanligen tvåårig. Skalbaggen övervintrar i sin puppkammare i veden.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· hagtornar - Crataegus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Avverkning av lövskog till förmån för barrträdsplantering.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bevara i största möjliga utsträckning lövskogsbestånden inom artens utbredningsområde.

Baranowski, R. 1977. Intressanta skalbaggsfynd 1 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98: 11–28.

Palm, T. 1951. Anteckningar om svenska skalbaggar. VI. Ent. Tidskr. 72: 39–53.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 292.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Hypulini  
  • Släkte
    Hypulus  
  • Art
    Hypulus bifasciatus, (Fabricius, 1792) - enbandad brunbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.