Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  månlavmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Karsholtia marianii
Månlavmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvudet är gulvitt och mellankroppen gråaktigt orange. Framvingen är till stora delar täckt med orange fjäll med spridda svarta fjäll och en del ljusare stråk. Mest iögonfallande är tre olika stora fläckar på framkanten vilka går ner en tredjedel på vingytan. Den inre av dessa fläckar är långsträckt och når från basen nästan ut till mitten av framkanten. På bakkanten finns en kilformad, sned, svart fläck som liknar en halv månskära. När fjärilen håller sina vingar hopfällda ser de båda fläckarna på de båda vingarna sammantaget ut som en månskära, vilket förklarar det vetenskapliga namnet lunatella som Per Benander gav arten vid upptäckten av den i Sverige. Han kunde inte finna någon beskriven art som passade in på hans fjäril, vilket ledde till att han beskrev den som en ny art för vetenskapen. Så småningom kom det fram att månlavmal hade beskrivits 1936 genom fynd på Sicilien, den då enda kända fyndlokalen. Vingspann 8-11 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för månlavmal Observationer i  Sverige för månlavmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Månlavmal upptäcktes första gången i Sverige i Mönsterås 1921 av Per Benander. Därefter har den påträffats på några få platser i sydöstra Sverige och är nu känd också från Skåne och Småland. Mest hittar man den i södra delen av Mittlandsskogen på Öland, och sammanlagt torde bara ca 20 exemplar ha påträffats i vårt land. I Danmark är den funnen på åtminstone ett tiotal platser i sju provinser. I Norge upptäcktes arten 1990 i Kristiansand, Vest-Agder. Den saknas i Finland och Baltikum och har en rent västlig utbredning i övriga Europa. Den har hittills bara påträffats i Tyskland, Frankrike och Österrike. Utöver dessa länder har den alltså bara hittats på Sicilien, långt ifrån det övriga utbredningsområdet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Månlavmal är endast känd från några tiotal exemplar från sydligaste Sverige, där flertalet av lokalerna ligger isolerade från varandra. Artens biologi är dåligt känd, men fjärilen har i Danmark kläckts från rötad ved av hassel (Corylis avellana). Möjligen är arten förbisedd pga bristande kunskaper om dess levnadskrav. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (1304-9000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (24-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Månlavmal finner man i hässlen med rik påväxt med lavar och döda hasselslanor. Fjärilen har hittats flygande från början av juni till början av augusti och den långa flygtiden kan vara skenbar och bero på hur vädret det aktuella året är. Det innebär att arten förmodligen bara flyger ca en månad men att flygtiden kan börja olika beroende på hur vintern och våren har utvecklats. Larven lever förmodligen på lavar på död hassel, men det är inte uteslutet att lavar även på andra lövträd kan utgöra substrat för larven. I Sverige har inga uppfödningsförsök gjorts. Fjärilen flyger aktivt i skymningen och på natten och kommer ibland till ljus.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
Ved och bark
Ved och bark
· hassel
· hassel
· kärlväxter
· kärlväxter
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Meessiidae (dvärglavmalar), Släkte Karsholtia, Art Karsholtia marianii (Rebel, 1936) - månlavmal Synonymer Tinea marianii Rebel, 1936, Tinea lulnatella Benander, 1939, Infurctinea marianii (Rebel, 1936), Karsholtia lunatella (Benander, 1939)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Månlavmal är endast känd från några tiotal exemplar från sydligaste Sverige, där flertalet av lokalerna ligger isolerade från varandra. Artens biologi är dåligt känd, men fjärilen har i Danmark kläckts från rötad ved av hassel (Corylis avellana). Möjligen är arten förbisedd pga bristande kunskaper om dess levnadskrav. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (1304-9000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (24-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Huvudet är gulvitt och mellankroppen gråaktigt orange. Framvingen är till stora delar täckt med orange fjäll med spridda svarta fjäll och en del ljusare stråk. Mest iögonfallande är tre olika stora fläckar på framkanten vilka går ner en tredjedel på vingytan. Den inre av dessa fläckar är långsträckt och når från basen nästan ut till mitten av framkanten. På bakkanten finns en kilformad, sned, svart fläck som liknar en halv månskära. När fjärilen håller sina vingar hopfällda ser de båda fläckarna på de båda vingarna sammantaget ut som en månskära, vilket förklarar det vetenskapliga namnet lunatella som Per Benander gav arten vid upptäckten av den i Sverige. Han kunde inte finna någon beskriven art som passade in på hans fjäril, vilket ledde till att han beskrev den som en ny art för vetenskapen. Så småningom kom det fram att månlavmal hade beskrivits 1936 genom fynd på Sicilien, den då enda kända fyndlokalen. Vingspann 8-11 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för månlavmal

Länsvis förekomst och status för månlavmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för månlavmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Månlavmal upptäcktes första gången i Sverige i Mönsterås 1921 av Per Benander. Därefter har den påträffats på några få platser i sydöstra Sverige och är nu känd också från Skåne och Småland. Mest hittar man den i södra delen av Mittlandsskogen på Öland, och sammanlagt torde bara ca 20 exemplar ha påträffats i vårt land. I Danmark är den funnen på åtminstone ett tiotal platser i sju provinser. I Norge upptäcktes arten 1990 i Kristiansand, Vest-Agder. Den saknas i Finland och Baltikum och har en rent västlig utbredning i övriga Europa. Den har hittills bara påträffats i Tyskland, Frankrike och Österrike. Utöver dessa länder har den alltså bara hittats på Sicilien, långt ifrån det övriga utbredningsområdet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Meessiidae - dvärglavmalar 
  • Underfamilj
    Meesiinae  
  • Släkte
    Karsholtia  
  • Art
    Karsholtia marianii(Rebel, 1936) - månlavmal
    Synonymer
    Tinea marianii Rebel, 1936
    Tinea lulnatella Benander, 1939
    Infurctinea marianii (Rebel, 1936)
    Karsholtia lunatella (Benander, 1939)

Månlavmal finner man i hässlen med rik påväxt med lavar och döda hasselslanor. Fjärilen har hittats flygande från början av juni till början av augusti och den långa flygtiden kan vara skenbar och bero på hur vädret det aktuella året är. Det innebär att arten förmodligen bara flyger ca en månad men att flygtiden kan börja olika beroende på hur vintern och våren har utvecklats. Larven lever förmodligen på lavar på död hassel, men det är inte uteslutet att lavar även på andra lövträd kan utgöra substrat för larven. I Sverige har inga uppfödningsförsök gjorts. Fjärilen flyger aktivt i skymningen och på natten och kommer ibland till ljus.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
· kärlväxter - Tracheophyta (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Avverkning av hasselskogar (hässlen) för fritidsbebyggelse eller energiändamål.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Avverkning av hässlen bör undvikas, i varje fall där månlavmalen förekommer. Länsstyrelserna i de aktuella länen bör informeras om var månlavmal har hittats, förslagsvis genom Artportalen, så att de kan underrätta markägaren och rekommendera försiktighet vid eventuella ingrepp inom de områden där fjärilen finns. En studie av den svenska förekomsten borde genomföras så att man får veta hur vanlig eller sällsynt denna internationellt sällsynta fjäril i verkligheten är. Kanske kunde feromon användas vilket har visat sig effektiv då man vill undersöka förekomsten av andra arter inom familjen äkta malar.

Aarvik, L. et al. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Zoologisk Museum, Universitetet i Oslo. 192 s.

Bengtsson, B. Å. 2008. Karsholtia marianii, månlavmal s. 422. I: Nationalnyckeln till Sverige flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar-säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae-Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fauna Europaea (mars 2012). [http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

Svenska fjärilar (mars 2012). [http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/k/karsholtia_marianii.html]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1988. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Meessiidae - dvärglavmalar 
  • Underfamilj
    Meesiinae  
  • Släkte
    Karsholtia  
  • Art
    Karsholtia marianii, (Rebel, 1936) - månlavmal
    Synonymer
    Tinea marianii Rebel, 1936
    Tinea lulnatella Benander, 1939
    Infurctinea marianii (Rebel, 1936)
    Karsholtia lunatella (Benander, 1939)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1988. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012.