Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  almknäppare

Organismgrupp Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare Ischnodes sanguinicollis
Almknäppare Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En cirka 10 mm lång, mycket vacker och karaktäristisk knäppare som är blanksvart med lysande röd halssköld vars bakhörn är utdragna i vassa spetsar. Antennerna är kraftigt byggda och arten besitter liksom familjens övriga medlemmar hoppförmåga.
Utbredning
Länsvis förekomst för almknäppare Observationer i  Sverige för almknäppare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sentida fynd finns endast från Skåne (Hallands Väderö) och Blekinge (Tromtö). Äldre fynd finns från ytterligare några lokaler i Skåne. Närmast på några få lokaler i Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa österut till Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Knuten till levande, grova, ihåliga lövträd. Larven livnär sig av den döda veden inne i stamhåligheterna, och lever förmodligen även delvis som rovdjur på andra insektslarver, t.ex. larver till olika arter av vedvivlar. Arten är påträffad i flera olika lövträd; i Sverige alm, bok och lönn, i Danmark dessutom ek, klibbal, och poppel. Arten ställer stora krav på en obruten succession av hålträd, och kan förmodligen utvecklas i samma träd under åtskilliga decennier. Sentida fynd finns endast från Skåne (Hallands Väderö) och Blekinge (Tromtö). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (20-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i död ved i anslutning till stamhåligheter i levande, grova, ihåliga lövträd. I Sverige är arten påträffad i alm, bok och lönn, i Danmark dessutom ek, klibbal, och poppel. Förmodligen livnär sig larven liksom hos de flesta andra ved- och barklevande knäpparna delvis som rovdjur på andra insektslarver. Troligen är larver till olika arter av vedvivlar en viktig födoresurs. Larvutvecklingen tar flera år i anspråk, med förpuppning på eftersommaren. Arten kan förmodligen utvecklas i samma träd under åtskilliga decennier. Den fullbildade skalbaggen övervintrar inne i de ihåliga träden och kan påträffas under barkflagor och dylikt i anslutning till stamhåligheterna under maj månad.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· bok
· bok
· skogslönn
· skogslönn
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Levande träd
Levande träd
· almar
· almar
· bok
· bok
· skogslönn
· skogslönn
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Elateridae (knäppare), Släkte Ischnodes, Art Ischnodes sanguinicollis (Panzer, 1793) - almknäppare Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Knuten till levande, grova, ihåliga lövträd. Larven livnär sig av den döda veden inne i stamhåligheterna, och lever förmodligen även delvis som rovdjur på andra insektslarver, t.ex. larver till olika arter av vedvivlar. Arten är påträffad i flera olika lövträd; i Sverige alm, bok och lönn, i Danmark dessutom ek, klibbal, och poppel. Arten ställer stora krav på en obruten succession av hålträd, och kan förmodligen utvecklas i samma träd under åtskilliga decennier. Sentida fynd finns endast från Skåne (Hallands Väderö) och Blekinge (Tromtö). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (20-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En cirka 10 mm lång, mycket vacker och karaktäristisk knäppare som är blanksvart med lysande röd halssköld vars bakhörn är utdragna i vassa spetsar. Antennerna är kraftigt byggda och arten besitter liksom familjens övriga medlemmar hoppförmåga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för almknäppare

Länsvis förekomst och status för almknäppare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för almknäppare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sentida fynd finns endast från Skåne (Hallands Väderö) och Blekinge (Tromtö). Äldre fynd finns från ytterligare några lokaler i Skåne. Närmast på några få lokaler i Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa österut till Japan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Elaterinae  
  • Tribus
    Ampedini  
  • Släkte
    Ischnodes  
  • Art
    Ischnodes sanguinicollis(Panzer, 1793) - almknäppare

Larvutvecklingen sker i död ved i anslutning till stamhåligheter i levande, grova, ihåliga lövträd. I Sverige är arten påträffad i alm, bok och lönn, i Danmark dessutom ek, klibbal, och poppel. Förmodligen livnär sig larven liksom hos de flesta andra ved- och barklevande knäpparna delvis som rovdjur på andra insektslarver. Troligen är larver till olika arter av vedvivlar en viktig födoresurs. Larvutvecklingen tar flera år i anspråk, med förpuppning på eftersommaren. Arten kan förmodligen utvecklas i samma träd under åtskilliga decennier. Den fullbildade skalbaggen övervintrar inne i de ihåliga träden och kan påträffas under barkflagor och dylikt i anslutning till stamhåligheterna under maj månad.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Dött träd (Har betydelse)
Levande djur (Har betydelse)
· leddjur - Arthropoda (Har betydelse)
Arten ställer stora krav på en obruten succession av hålträd. Förmodligen utvecklas den i samma träd under åtskilliga decennier. Den har redan försvunnit från två av sina tre kända svenska lokaler. På den tredje är den inte sedd under de senaste tio åren, men lever förmodligen kvar där. Almkäppare tillhör troligen våra mest hotade vedlevande insekter.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör göra allt för att en succession av ihåliga bokar skapas på Hallands Väderö, och arten borde fridlysas i länet. Man bör vara mycket restriktiv att bevilja insamlingstillstånd för skalbaggar i detta reservat. Skulle arten mot förmodan hittas på flera lokaler i Sydsverige måste snabba åtgärder vidtas för att skydda och gynna den.

Lundberg, S. 1967. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggar 10. Ent. Tidskr. 88: 77.

Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1994. Indikatorer på jätteträdskontinuitet – svenska förekomster av knäppare som är beroende av grova, levande träd. Ent. Tidskr. 115: 91–92.

Martin, O. 1989. Smaeldere (Coleoptera, Elateridae) fra gammel lövskog i Danmark. Ent. Medd. 57(1–2): 77–79.

Palm, T. 1943. Anteckningar om svenska skalbaggar. 1. Ent. Tidskr. 64: 81–82.

Palm, T. 1951. Anteckningar om svenska skalbaggar. 3. Ent. Tidskr. 72: 43–44.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 243–244.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Elaterinae  
  • Tribus
    Ampedini  
  • Släkte
    Ischnodes  
  • Art
    Ischnodes sanguinicollis, (Panzer, 1793) - almknäppare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.