Isoptena serricornis
Sandbäckslända
Sländor, Bäcksländor
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Plecoptera (bäcksländor), Familj Chloroperlidae (blekbäcksländor), Släkte Isoptena, Art Isoptena serricornis (Pictet, 1841) - sandbäckslända Synonymer
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Nära hotad (NT)
-
2005 Nära hotad (NT)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Arten har en begränsad utbredning: Torneälven, där den dock har rel. stora populationer, Luleälvens mynning, samt Kalix-älven. Det kan inte uteslutas att det finns ett väsentligt mörkertal. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-80) km². Polygon skapad 20140331. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Länsvis förekomst och status för sandbäckslända baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Arten har huvuddelen av sitt utbredningsområde i Östeuropa. I Skandinavien påträffas den på Jylland i Danmark, samt i de nordligaste delarna av Sverige och Finland. Samtliga svenska fyndlokaler är belägna i Norrbotten. De första fynden gjordes i Kvarnån och Bodträskån nära Harads i Luleälven 1952. Senare har den även påträffats i Torne älv vid Kattilakoski, i Muonio älv vid Kätkesuando och i Kalixälven vid Parakka.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningPlecoptera - bäcksländor
-
FamiljChloroperlidae - blekbäcksländor
-
SläkteIsoptena
-
ArtIsoptena serricornis(Pictet, 1841) - sandbäckslända
Isoptena serricornis tycks enbart förekomma i större vattendrag. Larven har huvudsakligen påträffats i älvar med sandbotten, där den lever nedgrävd. Arten föredrar erosions- framför sedimentationsbotten. En tysk studie har visat att äggen kläcks först vid temperaturer över 12 grader. Vid sju grader fördröjs utvecklingen. Äggen är stora jämfört med andra arter i familjen. Larverna livnär sig först på detritus men vid senare stadier blir den huvudsakligen rovdjur och äter fjädermygglarver, fåborstmaskar och mindre sländlarver. Analyser av maginnehåll har även visat att larverna intar sandkorn. Då kornen kan vara av halva huvudets storlek och utgöra mer än halva kroppsvikten är det sannolikt inte fråga om att de förtärts av misstag utan författarna föreslår att sanden används som ballast och förankring i de strömmande miljöer där arten förekommer. Sländorna kläcks under maj–juni. I en laboratoriestudie kläcktes larverna till vuxna sländor under dygnets mörkare del vilket sannolikt är ett beteende som skyddar mot predatorer. Två studier av maginnehåll på vuxna sländor har visat ett litet födointag som till stor del består av pollen.
Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Djurätare (karnivor), "Allätare" (omnivor), Saprotrof/fag, detrivor
Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten
Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog
Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sötvattensstrand, Vattenmassa
Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog
Substrat/Föda:Påverkan
- Vattenreglering (Viss negativ effekt)
- Vattengrumling (Stor negativ effekt)
Benedetto, L.A. 1973. Notes on North Swedish Plecoptera. Entomologisk Tidskrift. 94: 20–22.
Derka, T., Tierno De Figueroa, J.M. & Krni, I. 2004. Life Cycle, Feeding and Production of Isoptena serricornis(Pictet, 1841) (Plecoptera, Chloroperlidae). International Review of Hydrobiology. 89: 165 – 174.
Illies, J. 1953. Isoptena serricornis Pict. (Plecoptera) neu für Schweden. Ent. Tidskr. 74: 86–932. Lillehammer, A. 1988. Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Brill, Leiden.
Zwick, P. & Hohmann, M. 2005. Biological notes on Isoptena serricornis, an exceptional stonefly in shifting river sand (Plecoptera: Chloroperlidae). Lauterbornia. 55: 43-64.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Malmqvist 1994. Reviderad Ulf Bjelke 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningPlecoptera - bäcksländor
-
FamiljChloroperlidae - blekbäcksländor
-
SläkteIsoptena
-
ArtIsoptena serricornis, (Pictet, 1841) - sandbäckslända
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Malmqvist 1994. Reviderad Ulf Bjelke 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.