Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  knölläppad spolsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Landlevande snäckor Laciniaria plicata
Knölläppad spolsnäcka Blötdjur, Landlevande snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skalet är vänstervridet, långsträckt och tydligt brett spol- till klubbformigt. Det når en höjd av 14–18 mm och en bredd av 3,3–3,6 mm, och arten är därmed en av de största spolsnäckorna i den svenska faunan. Toppen är distinkt men rundat flack. Antalet vindlingar är 12-14. Skalet är bredast över de sista vindlingarna (12–14). Vindlingarna tilltar långsamt och relativt jämnt i höjd. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar något mindre än 1/3 av den totala skalhöjden. Vindlingarna är jämnt och svagt välvda och fogen mellan vindlingarna är relativt grund. Skalet har tämligen mörkt brun färg (äldre skal blir ofta gråblekta). Skalytan är halvgenomskinlig och matt glänsande med radiärstrieringen förstärkt till tydliga ribbor. En del av ribborna är ofta vita i sin yttre/perifera del. Ribborna ligger ganska tätt, oftast 6–7 per mm på den näst sista vindlingen, dvs. något tätare än hos Alinda biplicata och Bulgarica cana. Mellanrummen mellan ribborna är ungefär lika stort som ribborna. Spiralstriering i mellanrummen saknas eller är ytterst svag (ses i 40 gångers förstoring). Mynningspartiet är något utstående. Mynningen är smalt päron- till droppformig. Dess parietalkant faller relativt långsamt av mot collumellarkanten. En tydlig, mycket bred, omböjd mynningsläpp finns. Den är inte avbruten i parietalregionen och inte sammanväxt med skalväggen. Mynningsläppens färg är vit, sällan ljusbrun. Parietallamellen är något förskjuten i sidled i förhållande till spirallamellen. Mellan collumellar- och parietallamellen finns 2–3 interlamellära tänder-lameller. Columellarlamellen ligger djupt och smalnar av mot mynningskanten. Subcolumellarlamellen är ej synlig framifrån i mynningen. Palatalcallus svagt utbildad eller saknas. Två, något divergerande, palatallameller finns, varav den övre slutar ganska långt in. På läppens palatalkant finns 6–9 små, ytliga men distinkta knölar (palataltänder). Ytterligare två tänder kan ibland finnas mellan basalrännan och columellarlamellen. Reduktioner i tandantalet förekommer och i sällsynta fall saknas tänder helt (f. implicata). Basalrännan är svagt utvecklad medan basalvalken oftast är tydlig. Navelspringan är ytterst smal.
Utbredning
Länsvis förekomst för knölläppad spolsnäcka Observationer i  Sverige för knölläppad spolsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den svenska utbredningen för knölläppad spolsnäcka består av tre isolerade lokaler. En av dessa, ett begränsat rasbrantsparti på västsidan av Hoburgen, Gotland är känd sedan mitten av 1800-talet. Då beskrevs utbredningen som ”några få punkter av de västra branterna av Hoburgen”. I modern tid har arten dock endast påträffats i ett relativt begränsat område på denna lokal. Möjligen har utbredningen minskat sedan 1800-talets mitt. Ytterligare förekomster upptäcktes på Ivö Klack i Skåne 1987 och i ONO-branterna på Stora Karlsö 1988. Totalutbredningen är central- och östeuropeisk med spridda förekomster i Danmark, Nordtyskland och Baltikum. Populationerna på Hoburgen och Ivö Klack är individrika och tycks stabila. Populationen på Stora Karlsö är både yt- och individmässigt mera begränsad. Även om populationerna tycks stabila är de sårbara genom sin arealmässiga begränsning och sina isolerade lägen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Känd från tre mycket begränsade områden. Sannolikt mycket litet mörkertal. Huvudområdet i gammal bokskog på Ivö (reservat), de små lokalerna i översilade rasbranter på Hoburgen resp. St. Karlsö, Gotland. På Hoburgen utsatt för tramp av turister.Tidigare klassificeras som VU D2, men genom att det numera krävs att det går att peka på plausibla hotfaktorer som inom kort tid skulle kunna slå ut populationen, så faller D2 som kriterium. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (3-4). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8500 (5000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (12-16) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Vid Ivö Klack på Ivön i Ivösjön i nordöstra Skåne förekommer knölläppad spolsnäcka i en sluttande, delvis översilad kalkrik, gammal bokskog med stort inslag av sälg och gråal. Den är speciellt knuten till lågor och rik lövförna i anslutning till dessa. På de gotländska lokalerna lever arten däremot i halvöppna kalkstensbranter och blocksluttningar med spridda buskar och tämligen sparsam markvegetation. Båda lokalerna ligger nära Östersjökusten, vilket gör dem fuktighets- och temperaturmässigt gynnsamma. Nattetid klättrar snäckorna på klippor och block, där de livnär sig av epifytiska lavar. Dagtid och under torrperioder hittar man dem i skyddade lägen bland klippor och markförna. I sitt huvudutbredningsområde i Centraleuropa och Baltikum lever arten i rikare, fuktiga lövskogar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Havsstrand
Havsstrand
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Havsstrand
Havsstrand
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· lavar
· lavar
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Ved och bark
Ved och bark
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Stylommatophora (landlungsnäckor), Familj Clausiliidae (spolsnäckor), Släkte Laciniaria, Art Laciniaria plicata (Draparnaud, 1801) - knölläppad spolsnäcka Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Känd från tre mycket begränsade områden. Sannolikt mycket litet mörkertal. Huvudområdet i gammal bokskog på Ivö (reservat), de små lokalerna i översilade rasbranter på Hoburgen resp. St. Karlsö, Gotland. På Hoburgen utsatt för tramp av turister.Tidigare klassificeras som VU D2, men genom att det numera krävs att det går att peka på plausibla hotfaktorer som inom kort tid skulle kunna slå ut populationen, så faller D2 som kriterium. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (3-4). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8500 (5000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (12-16) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Skalet är vänstervridet, långsträckt och tydligt brett spol- till klubbformigt. Det når en höjd av 14–18 mm och en bredd av 3,3–3,6 mm, och arten är därmed en av de största spolsnäckorna i den svenska faunan. Toppen är distinkt men rundat flack. Antalet vindlingar är 12-14. Skalet är bredast över de sista vindlingarna (12–14). Vindlingarna tilltar långsamt och relativt jämnt i höjd. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar något mindre än 1/3 av den totala skalhöjden. Vindlingarna är jämnt och svagt välvda och fogen mellan vindlingarna är relativt grund. Skalet har tämligen mörkt brun färg (äldre skal blir ofta gråblekta). Skalytan är halvgenomskinlig och matt glänsande med radiärstrieringen förstärkt till tydliga ribbor. En del av ribborna är ofta vita i sin yttre/perifera del. Ribborna ligger ganska tätt, oftast 6–7 per mm på den näst sista vindlingen, dvs. något tätare än hos Alinda biplicata och Bulgarica cana. Mellanrummen mellan ribborna är ungefär lika stort som ribborna. Spiralstriering i mellanrummen saknas eller är ytterst svag (ses i 40 gångers förstoring). Mynningspartiet är något utstående. Mynningen är smalt päron- till droppformig. Dess parietalkant faller relativt långsamt av mot collumellarkanten. En tydlig, mycket bred, omböjd mynningsläpp finns. Den är inte avbruten i parietalregionen och inte sammanväxt med skalväggen. Mynningsläppens färg är vit, sällan ljusbrun. Parietallamellen är något förskjuten i sidled i förhållande till spirallamellen. Mellan collumellar- och parietallamellen finns 2–3 interlamellära tänder-lameller. Columellarlamellen ligger djupt och smalnar av mot mynningskanten. Subcolumellarlamellen är ej synlig framifrån i mynningen. Palatalcallus svagt utbildad eller saknas. Två, något divergerande, palatallameller finns, varav den övre slutar ganska långt in. På läppens palatalkant finns 6–9 små, ytliga men distinkta knölar (palataltänder). Ytterligare två tänder kan ibland finnas mellan basalrännan och columellarlamellen. Reduktioner i tandantalet förekommer och i sällsynta fall saknas tänder helt (f. implicata). Basalrännan är svagt utvecklad medan basalvalken oftast är tydlig. Navelspringan är ytterst smal.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för knölläppad spolsnäcka

Länsvis förekomst och status för knölläppad spolsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för knölläppad spolsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den svenska utbredningen för knölläppad spolsnäcka består av tre isolerade lokaler. En av dessa, ett begränsat rasbrantsparti på västsidan av Hoburgen, Gotland är känd sedan mitten av 1800-talet. Då beskrevs utbredningen som ”några få punkter av de västra branterna av Hoburgen”. I modern tid har arten dock endast påträffats i ett relativt begränsat område på denna lokal. Möjligen har utbredningen minskat sedan 1800-talets mitt. Ytterligare förekomster upptäcktes på Ivö Klack i Skåne 1987 och i ONO-branterna på Stora Karlsö 1988. Totalutbredningen är central- och östeuropeisk med spridda förekomster i Danmark, Nordtyskland och Baltikum. Populationerna på Hoburgen och Ivö Klack är individrika och tycks stabila. Populationen på Stora Karlsö är både yt- och individmässigt mera begränsad. Även om populationerna tycks stabila är de sårbara genom sin arealmässiga begränsning och sina isolerade lägen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Clausilioidei  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Laciniaria  
  • Art
    Laciniaria plicata(Draparnaud, 1801) - knölläppad spolsnäcka

Vid Ivö Klack på Ivön i Ivösjön i nordöstra Skåne förekommer knölläppad spolsnäcka i en sluttande, delvis översilad kalkrik, gammal bokskog med stort inslag av sälg och gråal. Den är speciellt knuten till lågor och rik lövförna i anslutning till dessa. På de gotländska lokalerna lever arten däremot i halvöppna kalkstensbranter och blocksluttningar med spridda buskar och tämligen sparsam markvegetation. Båda lokalerna ligger nära Östersjökusten, vilket gör dem fuktighets- och temperaturmässigt gynnsamma. Nattetid klättrar snäckorna på klippor och block, där de livnär sig av epifytiska lavar. Dagtid och under torrperioder hittar man dem i skyddade lägen bland klippor och markförna. I sitt huvudutbredningsområde i Centraleuropa och Baltikum lever arten i rikare, fuktiga lövskogar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
· lavar - Lichenes (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Gotlandslokalernas areella begränsning och isolerade lägen ökar starkt artens sårbarhet. Lokalen på Hoburgen är begränsad till en yta av ca 18 x 15 m och en smal utlöpare därifrån om ca 1,5 x 30 m, lokalen på Stora Karlsö är ännu mer begränsad, endast ca 5 x 5 m. Direkt exploatering kan utgöra ett hot mot lokalerna. Slitage genom tramp (en välanvänd stig leder rakt genom Hoburgslokalen) och fårbete är också påtagliga hot som kan förvärras.


Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Ivö Klack och Stora Karlsö är skyddade som naturreservat. Även lokalen på Hoburgen bör om möjligt göras till reservat. Området på Hoburgen bör dessutom stängslas av för att undvika negativa effekter av tramp och fårbete. Stigen genom ytan bör stängas av och besökare kanaliseras bort från ytan. Lokalen på Stora Karlsö ligger så svårtillgängligt, högt upp i branten, att den varken hotas av vandrande människor eller betande får. Däremot kan den, genom sin ringa geografiska utsträckning, hotas av de ibland omfattande ras som då och då inträffar i detta område. Kunskaperna om artens status bör uppdateras genom nyinventeringar.

 

Gärdenfors, U. 1989. Förändringar i landsnäckornas värld de senaste 50 åren. Skånes Natur Årsbok 76: 25–34.

Kerney, M. P., Cameron, R. A. D. & Jungbluth, J. H. 1983. Die Landschnecken Nord- und Mitteleuropas. P. Parey, Hamburg & Berlin. 384 sid.

Lindström, G. 1868. Om Gotlands nutida mollusker. – I: Inbjudan till bevistande af examina, premieutdelning och ungdomens hemförlofning vid Wisby Högre Elementar-Läroverk: 1–48 + 3 tafl.

Lohmander, H. 1946. Vad landmoluskerna berätta om faunans invandring till Gotland. – I: Pettersson, B. & Curry-Lindahl, K. (red.): Natur på Gotland: 279–283. Bokförlaget Sveriges Natur, Göteborg.

von Proschwitz, T. 1998. Miljöövervakningsstudier av landlevande snäckor på Gotland. - Länsstyrelsen i Gotlands län. Livsmiljöenheten – Rapport Nr 6 1998. 43sid.

von Proschwitz, T. 2000. Faunistiskt nytt 1999 – snäckor, sniglar och musslor. Göteborgs Naturhistoriska museum, Årstryck 2000: 21–40.

Schlesch, H. 1942. Sur la propagation de la Laciniaria (Laciniaria) plicata Draparnaud dans les contrèes de la Baltique. Bull. Soc. Zool. France 52: 31–32.

Walmstedt, E. 1855. Om slägtet Clausilia och dess i Sverige förekommande arter, med anledning af en för Sveriges mollusk-fauna ny art af detta slägte. Öfvers. Kungl sv. Vet. Akad. Förh. 12 (2): 79–87.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Clausilioidei  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Laciniaria  
  • Art
    Laciniaria plicata, (Draparnaud, 1801) - knölläppad spolsnäcka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.