Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Laemophloeus monilis

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Laemophloeus monilis
  Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 4 mm lång, platt, säreget formad och färgad art. Färgen är brun med en stor gul fläck på varje täckvinge. Halsskölden och huvudet är gula med en stor brun fläck mittpå. Antennerna är långa. Hannen är variabel i kroppsformen, men huvud och käkparti är kraftigt förstorat jämfört med honorna. Hos vissa exemplar är detta mycket påtagligt.
Utbredning
Länsvis förekomst för Laemophloeus monilis Observationer i  Sverige för Laemophloeus monilis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från östra Småland, Södermanland, Uppland och Västmanland. Den är även funnen i Norge, samt i virke som importerats till Danmark. Arten är dessutom känd från Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker under svampangripen bark, nästan uteslutande på nyligen döda gren- och stamdelar av lind angripna av linddyna (Biscogniauxia cinereolilacina). Det föreligger även fynd på lönn. Känd från östra Småland, Södermanland, Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (70-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (280-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under svampangripen bark, nästan uteslutande på nyligen döda gren- och stamdelar av lind angripna av linddyna (Biscogniauxia cinereolilacina). Det föreligger även fynd på lönn. Det tycks främst vara under svampens mycket tidiga stadier i barken som skalbaggen förekommer. Ofta syns svampen enbart som ett tjockt stoftlager mellan barkflagorna. Larvutvecklingen tycks vara ettårig. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas under nästan hela året under barkflagor på utvecklingsplatsen. Värdsvampen är i äldre litteratur kallad Tubercularia confluens. Troligen menas med detta kärnsvampen Nemania confluens som dock lever på andra lövträd än lind.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· Xylariales
· Xylariales
· linddyna
· linddyna
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Laemophloeidae (ritsplattbaggar), Släkte Laemophloeus, Art Laemophloeus monilis (Fabricius, 1787) Synonymer lindplattbagge

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker under svampangripen bark, nästan uteslutande på nyligen döda gren- och stamdelar av lind angripna av linddyna (Biscogniauxia cinereolilacina). Det föreligger även fynd på lönn. Känd från östra Småland, Södermanland, Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (70-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (280-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En 4 mm lång, platt, säreget formad och färgad art. Färgen är brun med en stor gul fläck på varje täckvinge. Halsskölden och huvudet är gula med en stor brun fläck mittpå. Antennerna är långa. Hannen är variabel i kroppsformen, men huvud och käkparti är kraftigt förstorat jämfört med honorna. Hos vissa exemplar är detta mycket påtagligt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Laemophloeus monilis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Laemophloeus monilis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från östra Småland, Södermanland, Uppland och Västmanland. Den är även funnen i Norge, samt i virke som importerats till Danmark. Arten är dessutom känd från Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Laemophloeidae - ritsplattbaggar 
  • Underfamilj
    Laemophloeinae  
  • Släkte
    Laemophloeus  
  • Art
    Laemophloeus monilis(Fabricius, 1787)
    Synonymer
    lindplattbagge

Larvutvecklingen sker under svampangripen bark, nästan uteslutande på nyligen döda gren- och stamdelar av lind angripna av linddyna (Biscogniauxia cinereolilacina). Det föreligger även fynd på lönn. Det tycks främst vara under svampens mycket tidiga stadier i barken som skalbaggen förekommer. Ofta syns svampen enbart som ett tjockt stoftlager mellan barkflagorna. Larvutvecklingen tycks vara ettårig. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas under nästan hela året under barkflagor på utvecklingsplatsen. Värdsvampen är i äldre litteratur kallad Tubercularia confluens. Troligen menas med detta kärnsvampen Nemania confluens som dock lever på andra lövträd än lind.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· Xylariales (Viktig)
· linddyna - Biscogniauxia cinereolilacina (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten är främst hotad genom att lokalerna där den finns är mycket begränsade, vilket medför risker för att kontinuiteten i tillgången på lämpligt substrat bryts. Denna fara ökas av att man ofta gallrar bort de "skröpliga" gamla träd arten är beroende av, eftersom de anses utgöra en fara i parklandskap och som alleträd.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Det är mycket viktigt för både denna art och många andra rödlistade insekter att vi behåller alla gamla lindar i landet. I många fall borde man gallra och spara huvudstammar av lind som man kontinuerligt vårdar så att man gynnar dimensionsutvecklingen. Lindar som ej hamlats under flera decennier bör hamlas om, så att livslängden ökas och huvudstammen inte bryts sönder. Lindar som dör, samt levande lindar som faller, bör sparas även i parker och alléer.

Åtgärdsprogram Fastställt

Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 2. Ent. Tidskr. 101: 36.

Palm, T. 1956. En skalbaggsbiocönos i lind. Ent. Tidskr. 77: 29–39.

Palm, T. 1959. Die Holz. und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 261.

Widenfalk, R. 1954. Bidrag till kännedomen om levnadssätt hos Laemophloeus monilis (F.) (Col. Cucujidae).

Ent. Tidskr. 75: 62.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Laemophloeidae - ritsplattbaggar 
  • Underfamilj
    Laemophloeinae  
  • Släkte
    Laemophloeus  
  • Art
    Laemophloeus monilis, (Fabricius, 1787)
    Synonymer
    lindplattbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.