Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gammelekklokrypare

Organismgrupp Spindeldjur, Klokrypare Larca lata
Gammelekklokrypare Spindeldjur, Klokrypare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framkroppen hos den här arten är koniskt formad, dvs trekantig med spetsen framåt. Bakkroppen betydligt bredare än framkroppen som ger hela djuret en tydlig droppform. Framkroppen har dessutom en svag tvärgående fåra. Andra karaktärer som i kombination utmärker arten är, 10 ovanifrån synliga ryggplåtar på bakkroppen, alla ben har 7 segment, och två par tättsittande ögon. Kroppslängden är 1,7–2,1 mm. Se vidare Gärdenfors och Wilander 1992.
Utbredning
Länsvis förekomst för gammelekklokrypare Observationer i  Sverige för gammelekklokrypare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten funnen från Skåne upp till Västergötland, Västmanland, Uppland. De flesta sentida fynden är dock från landets östra delar med tyngdpunkten i Östergötland med omnejd. Arten är funnen i centrala och östra Mellaneuropa söderut till Rumänien (Danmark, Tyskland, Polen Tjeckien, Österrike, Rumänien, och England).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Gammelekklokryparen är funnen i centrala och östra Mellaneuropa söderut till Rumänien. De flesta sentida fynden är från landets östra delar från Småland till Uppland med tyngdpunkten i Östergötland. Fynden är inskränkt till mycket gamla hålekar och -lindar. I områden med lämpliga ekar finns det dock fortfarande goda populationer. Antalet grova hålekar och lindar bedöms minska. Arten är eftersökt genom ÅGP och forskningsprojekt. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (200-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Gammelekklokryparen förekommer framförallt i mycket gamla hål-ekar och -lindar med stora mängder mulm. Arten är ofta funnen vid sållning av mulm och annat material som ansamlats i håligheterna, alternativt vid uppsättning av fallfällor i ihåliga träd. Klokrypare observeras ofta klamra sig fast på flugor, harkrankar mm, och sprider sig foretiskt ”liftar” med dessa insekter. Den aktuella arten har inte så ofta observerats på andra insekter, men en studie visar på liten genetisk variation inom och mellan lokaler vilket antyder att arten kan ha en relativt god spridningsförmåga (Ranius & Douwes, 2002). Klokrypare är rovdjur på mindre leddjur som hoppstjärtar och kvalster.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Arachnida (spindeldjur), Ordning Pseudoscorpiones (klokrypare), Familj Garypidae (gammelekklokrypare), Släkte Larca, Art Larca lata (H. J. Hansen, 1884) - gammelekklokrypare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Gammelekklokryparen är funnen i centrala och östra Mellaneuropa söderut till Rumänien. De flesta sentida fynden är från landets östra delar från Småland till Uppland med tyngdpunkten i Östergötland. Fynden är inskränkt till mycket gamla hålekar och -lindar. I områden med lämpliga ekar finns det dock fortfarande goda populationer. Antalet grova hålekar och lindar bedöms minska. Arten är eftersökt genom ÅGP och forskningsprojekt. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (200-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).

Åtgärdsprogram Utgått ur ÅGP
Framkroppen hos den här arten är koniskt formad, dvs trekantig med spetsen framåt. Bakkroppen betydligt bredare än framkroppen som ger hela djuret en tydlig droppform. Framkroppen har dessutom en svag tvärgående fåra. Andra karaktärer som i kombination utmärker arten är, 10 ovanifrån synliga ryggplåtar på bakkroppen, alla ben har 7 segment, och två par tättsittande ögon. Kroppslängden är 1,7–2,1 mm. Se vidare Gärdenfors och Wilander 1992.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gammelekklokrypare

Länsvis förekomst och status för gammelekklokrypare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gammelekklokrypare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten funnen från Skåne upp till Västergötland, Västmanland, Uppland. De flesta sentida fynden är dock från landets östra delar med tyngdpunkten i Östergötland med omnejd. Arten är funnen i centrala och östra Mellaneuropa söderut till Rumänien (Danmark, Tyskland, Polen Tjeckien, Österrike, Rumänien, och England).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Chelicerata - palpkäkar 
  • Klass
    Arachnida - spindeldjur 
  • Ordning
    Pseudoscorpiones - klokrypare 
  • Familj
    Garypidae - gammelekklokrypare 
  • Släkte
    Larca  
  • Art
    Larca lata(H. J. Hansen, 1884) - gammelekklokrypare

Gammelekklokryparen förekommer framförallt i mycket gamla hål-ekar och -lindar med stora mängder mulm. Arten är ofta funnen vid sållning av mulm och annat material som ansamlats i håligheterna, alternativt vid uppsättning av fallfällor i ihåliga träd. Klokrypare observeras ofta klamra sig fast på flugor, harkrankar mm, och sprider sig foretiskt ”liftar” med dessa insekter. Den aktuella arten har inte så ofta observerats på andra insekter, men en studie visar på liten genetisk variation inom och mellan lokaler vilket antyder att arten kan ha en relativt god spridningsförmåga (Ranius & Douwes, 2002). Klokrypare är rovdjur på mindre leddjur som hoppstjärtar och kvalster.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Arten är beroende av mycket gamla hålekar. Avverkning av gamla lövträd, såväl levande träd med håligheter som högstubbar och lågor men även plombering av trädhåligheter utgör direkta hot mot artens begränsade livsmiljö. Detta gäller såväl slutna bestånd som, hagmarksträd, parkträd och sannolikt alléträd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokaler som hyser gammelekklokryparen bör så långt möjligt fredas, inte minst på grund av att arten alltid tycks ha många sällsynta följearter. Gamla ihåliga träd, liksom högstubbar, lågor och större nedfallna grenar, bör lämnas kvar orörda även i parker. Det är viktigt att tillgodose att en kontinuitet i produktionen av hålträd upprätthålls.

Åtgärdsprogram Utgått ur ÅGP
Arten kommer att omfattas av ett åtgärdsprogram som är under revision ” Läderbagge med följearter”.

Gärdenfors, U. & Wilander, P. 1992. Sveriges klokrypare med nyckel till arterna. Ent. Tidskr. 113: 20–35.

Lohmander, H. 1939. Zur Kenntnis der Pseudoscorpionenfauna Schwedens. Ent. Tidskr. 60: 297–298.

Ranius, T. 2001. Populationsekologi och habitatkrav for skalbaggar och klokrypare i ihåliga ekar. Ent. Tidskr.

122: 137–149 Ranius, T. ; Douwes, P. 2002. Genetic structure of two pseudoscorpion species living in tree hollows in Sweden.

Animal Biodiversity and Conservation 25: 67–74.

Ranius T. & Wilander P. 2000. Occurrence of Larca lata H.J. Hansen (Pseudoscorpionida: Garypidae) and Allochernes wideri C.L. Koch (Pseudoscorpionida: Chernetidae) in tree hollows in relation to habitat quality and density. Journal of Insect Conservation 4: 23–31.

Thydsen Meinertz, N. 1962. Mosskorpioner og mejere. Danmarks Fauna 67. Dansk Naturhistorisk Forening., Köpenhamn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Chelicerata - palpkäkar 
  • Klass
    Arachnida - spindeldjur 
  • Ordning
    Pseudoscorpiones - klokrypare 
  • Familj
    Garypidae - gammelekklokrypare 
  • Släkte
    Larca  
  • Art
    Larca lata, (H. J. Hansen, 1884) - gammelekklokrypare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.