Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  granbarkbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Lasconotus jelskii
Granbarkbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En smal rostbrun skalbagge som är 3 mm lång. Översidan är kort behårad. Benen är ganska kraftiga. På täckvingarna finns kraftiga längsribbor. Antennerna har de tre yttersta lederna formade som en tydlig klubba.
Utbredning
Länsvis förekomst för granbarkbagge Observationer i  Sverige för granbarkbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Gotland, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt Åsele, Lycksele och Lule lappmarker. Från Jämtland finns inga sentida fynd. Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark har en lokal vardera (Pettersson, 1990, Pettersson & Lundberg 1993) Till Västerbotten infördes arten 1994 med virke från centrala Sibirien öster om Uralbergen. Utanför Sverige är L. jelskii känd från Litauen, Minskområdet, centrala och norra Finland samt Ryska Karelen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever främst i gångarna av bastborren Polygraphus subopacus i klena torrgranar, men även i gångarna av andra barkborrar. Känd från Gotland, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt Åsele, Lycksele och Lule lappmarker. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i gångar av vedlevande insekter, främst i gångarna av bastborren Polygraphus subopacus i klena torrgranar, men även i gångarna av barkborrarna P. poligraphus, Ips typographus, Carphoborus rossicus och Xylechinus pilosus. Arten anges vara ett rovdjur, men torde i likhet med den närbesläktade arten L. subcostulatus åtminstone till viss del livnära sig av svamp, till exempel olika arter tillhörande släktet Ambrosia. De fullbildade skalbaggarna rör sig mycket trögt och är därigenom svåra att upptäcka. Larvutvecklingen anges i vissa källor som ettårig (Saalas 1937, Palm 1946). Lundberg (1956) anser däremot att livscykeln är minst tvåårig, då larver av olika storlekar ofta påträffas tillsammans. Arten övervintrar som fullbildad skalbagge.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· sporsäcksvampar
· sporsäcksvampar
· svampar
· svampar
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Zopheridae (barkbaggar), Släkte Lasconotus, Art Lasconotus jelskii (Wankowicz, 1867) - granbarkbagge Synonymer Lado jelskyi (Wankowicz, 1867)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever främst i gångarna av bastborren Polygraphus subopacus i klena torrgranar, men även i gångarna av andra barkborrar. Känd från Gotland, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt Åsele, Lycksele och Lule lappmarker. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En smal rostbrun skalbagge som är 3 mm lång. Översidan är kort behårad. Benen är ganska kraftiga. På täckvingarna finns kraftiga längsribbor. Antennerna har de tre yttersta lederna formade som en tydlig klubba.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för granbarkbagge

Länsvis förekomst och status för granbarkbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för granbarkbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Gotland, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt Åsele, Lycksele och Lule lappmarker. Från Jämtland finns inga sentida fynd. Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark har en lokal vardera (Pettersson, 1990, Pettersson & Lundberg 1993) Till Västerbotten infördes arten 1994 med virke från centrala Sibirien öster om Uralbergen. Utanför Sverige är L. jelskii känd från Litauen, Minskområdet, centrala och norra Finland samt Ryska Karelen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Zopheridae - barkbaggar 
  • Underfamilj
    Colydiinae  
  • Tribus
    Synchitini  
  • Släkte
    Lasconotus  
  • Art
    Lasconotus jelskii(Wankowicz, 1867) - granbarkbagge
    Synonymer
    Lado jelskyi (Wankowicz, 1867)

Larvutvecklingen sker i gångar av vedlevande insekter, främst i gångarna av bastborren Polygraphus subopacus i klena torrgranar, men även i gångarna av barkborrarna P. poligraphus, Ips typographus, Carphoborus rossicus och Xylechinus pilosus. Arten anges vara ett rovdjur, men torde i likhet med den närbesläktade arten L. subcostulatus åtminstone till viss del livnära sig av svamp, till exempel olika arter tillhörande släktet Ambrosia. De fullbildade skalbaggarna rör sig mycket trögt och är därigenom svåra att upptäcka. Larvutvecklingen anges i vissa källor som ettårig (Saalas 1937, Palm 1946). Lundberg (1956) anser däremot att livscykeln är minst tvåårig, då larver av olika storlekar ofta påträffas tillsammans. Arten övervintrar som fullbildad skalbagge.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· sporsäcksvampar - Ascomycota (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
Granbarkbaggen påträffas huvudsakligen i eller i anslutning till senvuxna granbestånd av naturskogskaraktär. I samband med rationellt skogsbruk har många sådana bestånd ersatts med contortatall eller på annat sätt ändrats i sin struktur så att arten slagits ut.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Vid slutavverkning måste tillräckligt breda kantzoner med senvuxen gran regelmässigt sparas mot myrmarker och surdråg.

Crowson, R. A. 1981. The biology of Coleoptera. Acad. Press, London. s. 563 Dajoz, R. 1977. Coleoptera et anommatidae Paléarctiques. Faune de lEurope et du bassin Méditerranée 8. Paris. (s. 71).

Frisendahl, A. 1916. Några coleoptera från Jämtland. Ent. Tidskr. 37: 30–32.

Hackwell, G. A. 1974. Lasconotus subcostulatus (Col. Colydiidae) with special reference to feeding behaviour.

Ann. Ent. Soc. Amer. 66: 62–65 Huggert, L. 1967 Några sällsyntare Coleoptera. Ent. Tidskr. 88: 170–173. (s. 171).

Lundberg, S. 1956. Iakttagelser över skalbaggar från Norrbotten. Ent. Tidskr. 77: 181–186 (s. 183). Lundberg, S. 1956. 1957. Bidrag till kännedom om svenska Coleoptera 2. Ent. Tidskr. 78: 276–281 (s. 281).

Palm, T. 1946. Coleopterfaunan i en jämtländsk lavgranskog I. Träd- och trädsvamp-faunan. Ent. Tidskr. 67: 109–139. (s. 127).

Pettersson, R. 1981. Entomologisk undersökning av urskogen på Vändåtberget. Biologisk grundutbildning Umeå. Rapportserie 1981:5.

Pettersson, R. 1984. I Norrland av storskogsbruket missgynnade och hotade trädskalbaggar. Natur i Norr 3(1): 33–45.

Pettersson, R. 1990. Skalbaggsfaunan inom den skogliga försöksparken Kulbäcksliden. Natur i Norr 9: 1–22 (s.

18) Pettersson, R. & Lundberg, S. 1993. Skalbaggsfaunan inom Björnlandets nationalpark. Natur i Norr 12: 26–36 (s. 33) Saalas, U. 1923. Die Fichtenkäfer Finnlands II: 77. Helsinki.

Saalas, U. 1937. Einiges über Lado Jelskii Wank. (Col. Colydiidae) nebst Beschreibung der Puppe. Ann. Ent. Fenn. 3: 153–156.

Wirén, E. 1945. Bidrag till kännedomen om coleopterfaunan i norra delen av det nordsvenska barrskogsområdet - från insamlingar i Pålkem I. Ent. Tidskr. 66: 23–43, (s. 38).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Pettersson 1995. Rev. Roger Pettersson & Bengt Ehnström 1996. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Zopheridae - barkbaggar 
  • Underfamilj
    Colydiinae  
  • Tribus
    Synchitini  
  • Släkte
    Lasconotus  
  • Art
    Lasconotus jelskii, (Wankowicz, 1867) - granbarkbagge
    Synonymer
    Lado jelskyi (Wankowicz, 1867)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Pettersson 1995. Rev. Roger Pettersson & Bengt Ehnström 1996. © ArtDatabanken, SLU 2006.