Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nordlig blombock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Lepturalia nigripes
Nordlig blombock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 13–18 mm lång, svart skalbagge med rödbruna-gulbruna täckvingar som smalnar tydligt mot spetsen. Halsskölden är ganska lång och klockformad med spetsigt utdragna bakhörn. Huvud och halssköld har en tydlig gulgrå behåring. Ben och antenner är långa och kraftigt byggda.
Utbredning
Länsvis förekomst för nordlig blombock Observationer i  Sverige för nordlig blombock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Äldre fynd är kända från Småland och Östergötland samt i ett mer sammanhängande utbredningsområde från Uppland till Lappland. Under 1900-talet har den dock minskat dramatiskt. Efter 1975 finns fynd endast från Uppland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Arten är även påträffad i Norge, Finland, Ryska Karelen, Baltikum och österut genom Ryssland, samt i vissa bergstrakter i östra Mellaneuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Larvutvecklingen sker i ganska lös, vitrötad ved i grövre stående, döda solexponerade björkar, i undantagsfall även i asp. Arten visar en tydlig preferens för brända träd. Tidigare känd från Småland, Östergötland och mer sammanhängande utbredd från Uppland till Lappland. Efter 1975 finns fynd endast från Uppland, Västerbotten, Norrbotten och Pite lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-60). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i grova stående, döda solexponerade stammar eller högstubbar av björk, i undantagsfall även av asp. Arten visar en tydlig preferens för brända träd. Larvutvecklingen sträcker sig över tre år och sker i ganska lös, vitrötad ved, ofta i gränsen mot hårdare ved. Förpuppningen sker i början av juni och de fullbildade skalbaggarna visar sig krypande på träden från mitten av juni till slutet av juli. Arten besöker mera sällan blommor, men kan ibland hittas på hallon och olika flockblomstriga växter tex. älggräs.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· popplar
· popplar
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Dött träd
Dött träd
· asp
· asp
· björkar
· björkar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Lepturalia, Art Lepturalia nigripes (De Geer, 1775) - nordlig blombock Synonymer Leptura nigripes De Geer, 1775, Strangalia nigripes (De Geer, 1775)

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i ganska lös, vitrötad ved i grövre stående, döda solexponerade björkar, i undantagsfall även i asp. Arten visar en tydlig preferens för brända träd. Tidigare känd från Småland, Östergötland och mer sammanhängande utbredd från Uppland till Lappland. Efter 1975 finns fynd endast från Uppland, Västerbotten, Norrbotten och Pite lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-60). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 6. Nordlig blombock (Leptura nigripes) är fridlyst enligt 6 § i Uppsala och Västmanlands län.
Åtgärdsprogram Fastställt
En 13–18 mm lång, svart skalbagge med rödbruna-gulbruna täckvingar som smalnar tydligt mot spetsen. Halsskölden är ganska lång och klockformad med spetsigt utdragna bakhörn. Huvud och halssköld har en tydlig gulgrå behåring. Ben och antenner är långa och kraftigt byggda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nordlig blombock

Länsvis förekomst och status för nordlig blombock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nordlig blombock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Äldre fynd är kända från Småland och Östergötland samt i ett mer sammanhängande utbredningsområde från Uppland till Lappland. Under 1900-talet har den dock minskat dramatiskt. Efter 1975 finns fynd endast från Uppland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Arten är även påträffad i Norge, Finland, Ryska Karelen, Baltikum och österut genom Ryssland, samt i vissa bergstrakter i östra Mellaneuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Lepturalia  
  • Art
    Lepturalia nigripes(De Geer, 1775) - nordlig blombock
    Synonymer
    Leptura nigripes De Geer, 1775
    Strangalia nigripes (De Geer, 1775)

Larvutvecklingen sker i grova stående, döda solexponerade stammar eller högstubbar av björk, i undantagsfall även av asp. Arten visar en tydlig preferens för brända träd. Larvutvecklingen sträcker sig över tre år och sker i ganska lös, vitrötad ved, ofta i gränsen mot hårdare ved. Förpuppningen sker i början av juni och de fullbildade skalbaggarna visar sig krypande på träden från mitten av juni till slutet av juli. Arten besöker mera sällan blommor, men kan ibland hittas på hallon och olika flockblomstriga växter tex. älggräs.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· popplar - Populus (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Arten hotas av att mängden björkved minskat genom flera decenniers aktiv lövbekämpning i det boreala skogslandskapet, samt av uteblivna bränder. I Västmanlands län hotas arten av storskalig torvtäkt.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Nordlig blombock gynnas av såväl naturvårdsbränning i lövträdsrika bestånd som lämnande av grova lövträd efter slutavverkning. I den brukade skogen bör andelen lövträd öka, samt att dessa tillåts uppnå grova dimensioner.

Åtgärdsprogram Fastställt

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 77–78.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, Uppsala.

Lundberg, S. 1955. Vedskalbaggar från Norrbotten och Dalarna. Ent. Tidskr. 76: 167.

Lundblad, O. 1943. Några skalbaggsfynd. Ent. Tidskr. 64: 184–187.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der nordschwedischen Laubbäume. Medd. fr. Statens Skogsforskn.inst. bd. 40, nr.2: 202–204.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2005, Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Lepturalia  
  • Art
    Lepturalia nigripes, (De Geer, 1775) - nordlig blombock
    Synonymer
    Leptura nigripes De Geer, 1775
    Strangalia nigripes (De Geer, 1775)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2005, Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.