Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skogslysing

Organismgrupp Kärlväxter Lysimachia nemorum
Skogslysing Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skogslysing är en flerårig, liten, spenslig ört med krypande jordstam. Skotten är ca 10 cm höga och är mer eller mindre upprätta. Bladen är 2–3 cm, tunna, äggrunda med spetsig topp. Blommorna sitter ensamma på tunna skaft från bladvecken, är ca 1 cm breda och gula. Arten blommar i juni-augusti.
Utbredning
Länsvis förekomst för skogslysing Observationer i  Sverige för skogslysing
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skogslysing förekommer rätt rikligt i skogarna norr om Vombsjön och på södra Linderödsåsen samt på ytterligare ett tiotal lokaler i södra och västra Skåne. Dessutom finns ett par förekomster i östra Småland, vid Västervik och Mönsterås. Den är vanligare i Danmark och på Vestlandet i Norge. Arten är inskränkt till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer främst i Skåne men även sällsynt i Småland. Arten växer i fuktig ängsskog. oftast i lövskog. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24000 km² och förekomstarean (AOO) till 224 (175-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Arten förekommer i fuktiga partier av ängsskog, oftast i lövskog. Skogslysing föredrar ett konstant fuktigt underlag, gärna med rörligt markvatten och måttlig beskuggning.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Ericales (ljungordningen), Familj Primulaceae (viveväxter), Släkte Lysimachia (lysingar), Art Lysimachia nemorum L. - skogslysing Synonymer Gularv

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer främst i Skåne men även sällsynt i Småland. Arten växer i fuktig ängsskog. oftast i lövskog. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24000 km² och förekomstarean (AOO) till 224 (175-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Konventioner Typisk art i 9080 Lövsumpskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Skogslysing är en flerårig, liten, spenslig ört med krypande jordstam. Skotten är ca 10 cm höga och är mer eller mindre upprätta. Bladen är 2–3 cm, tunna, äggrunda med spetsig topp. Blommorna sitter ensamma på tunna skaft från bladvecken, är ca 1 cm breda och gula. Arten blommar i juni-augusti.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skogslysing

Länsvis förekomst och status för skogslysing baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skogslysing

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skogslysing förekommer rätt rikligt i skogarna norr om Vombsjön och på södra Linderödsåsen samt på ytterligare ett tiotal lokaler i södra och västra Skåne. Dessutom finns ett par förekomster i östra Småland, vid Västervik och Mönsterås. Den är vanligare i Danmark och på Vestlandet i Norge. Arten är inskränkt till Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ericales - ljungordningen 
  • Familj
    Primulaceae - viveväxter 
  • Släkte
    Lysimachia - lysingar 
  • Art
    Lysimachia nemorumL. - skogslysing
    Synonymer
    Gularv

Arten förekommer i fuktiga partier av ängsskog, oftast i lövskog. Skogslysing föredrar ett konstant fuktigt underlag, gärna med rörligt markvatten och måttlig beskuggning.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Skogslysingslokaler kan snabbt utplånas genom slutavverkning och granplantering eller genom dikning. Mekanisk markbearbetning har negativ effekt.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
På artens isolerade förekomster bör dikning undvikas och granplantering inte ske. Inom det mindre området där den är vanlig bör några lokaler skyddas. En försiktig och successiv förnyelse av trädbeståndet är positivt. Arten hör till de arter som bör få påverka lokaliseringen av naturreservat av fuktig ängsskogstyp. Arten bör övervakas av floraväktare.
Utländska namn – NO: Skogsfredlaus, DK: Lund-Fredløs, GB: Yellow Pimpernel.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Bot. Förenings medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Bot. Förenings medlemsblad 1997 (1).

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9(1): 4–15.

Fægri, K. 1960. Maps of Distribution of Norwegian Plants. I. Costal Plants. Universitet i Bergen Skrifter Nr. 26.

Sørensen, T. 1935. Primulaceernes Udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 43: 133–171. Weimarck, H. 1963. Skånes flora. Lund.

Weimarck, H & Weimarck, G. 1985. Atlas över Skånes flora. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Snogerup 1984. Rev. Jörg Brunet 1996. ©ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ericales - ljungordningen 
  • Familj
    Primulaceae - viveväxter 
  • Släkte
    Lysimachia - lysingar 
  • Art
    Lysimachia nemorum, L. - skogslysing
    Synonymer
    Gularv
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Snogerup 1984. Rev. Jörg Brunet 1996. ©ArtDatabanken, SLU 2005.