Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  almblombock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Pedostrangalia revestita
Almblombock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ovanligt färgad långhorning med långa ben och antenner som blir upp till 15 mm lång. En stor del av djuret är orangefärgat, men täckvingarna är blåsvarta liksom fötterna och yttersta delen av antennerna.
Utbredning
Länsvis förekomst för almblombock Observationer i  Sverige för almblombock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Östergötland, Västergötland och Värmland. Sentida fynd föreligger endast från få lokaler. Almblombocken är även funnen i Danmark samt i Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Larvutvecklingen sker i rötved i anslutning till gren- och stamsår på levande lövträd. I Sverige lever arten huvudsakligen på alm, men är även funnen på ek och hästkastanj. Arten är i Mellaneuropa även påträffad på bok. Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Östergötland, Västergötland och Värmland. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (40-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (160-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i rötved i anslutning till gren- och stamsår på levande lövträd. I Sverige lever arten huvudsakligen på alm, men är även funnen på ek och hästkastanj. Arten är i Mellaneuropa även påträffad i andra trädslag som t.ex. bok. Angreppen påträffas främst i alléer och parker. Larvutvecklingen, som är minst treårig, sker i den sega döda veden nära gränsen mot den levande veden i sårskadorna. Larverna lever ofta tätt tillsammans och förpuppar sig nära vedytan i början av juni. Samma veddelar angrips av flera generationer av almblombocken. I grensår vallas ofta kläckhålen igen av den levande veden. Den fullbildade skalbaggen besöker bl.a. blommor av skogskornell, hagtorn, rosor och flockblomstriga växter.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hästkastanj
· hästkastanj
· skogslönn
· skogslönn
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande träd
Levande träd
· ekar
· ekar
· hästkastanj
· hästkastanj
· skogsalm
· skogsalm
Dött träd
Dött träd
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Pedostrangalia, Art Pedostrangalia revestita (Linnaeus, 1767) - almblombock Synonymer Leptura revestita Linnaeus, 1767, Strangalia revestita (Linnaeus, 1767)

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i rötved i anslutning till gren- och stamsår på levande lövträd. I Sverige lever arten huvudsakligen på alm, men är även funnen på ek och hästkastanj. Arten är i Mellaneuropa även påträffad på bok. Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Östergötland, Västergötland och Värmland. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (40-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (160-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En ovanligt färgad långhorning med långa ben och antenner som blir upp till 15 mm lång. En stor del av djuret är orangefärgat, men täckvingarna är blåsvarta liksom fötterna och yttersta delen av antennerna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för almblombock

Länsvis förekomst och status för almblombock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för almblombock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Östergötland, Västergötland och Värmland. Sentida fynd föreligger endast från få lokaler. Almblombocken är även funnen i Danmark samt i Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Pedostrangalia  
  • Art
    Pedostrangalia revestita(Linnaeus, 1767) - almblombock
    Synonymer
    Leptura revestita Linnaeus, 1767
    Strangalia revestita (Linnaeus, 1767)

Larvutvecklingen sker i rötved i anslutning till gren- och stamsår på levande lövträd. I Sverige lever arten huvudsakligen på alm, men är även funnen på ek och hästkastanj. Arten är i Mellaneuropa även påträffad i andra trädslag som t.ex. bok. Angreppen påträffas främst i alléer och parker. Larvutvecklingen, som är minst treårig, sker i den sega döda veden nära gränsen mot den levande veden i sårskadorna. Larverna lever ofta tätt tillsammans och förpuppar sig nära vedytan i början av juni. Samma veddelar angrips av flera generationer av almblombocken. I grensår vallas ofta kläckhålen igen av den levande veden. Den fullbildade skalbaggen besöker bl.a. blommor av skogskornell, hagtorn, rosor och flockblomstriga växter.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hästkastanj - Aesculus hippocastanum (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hästkastanj - Aesculus hippocastanum (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Eftersom arten främst tycks gynnas av att man kapar grenar från nedre kronregionen på almar i alléer och parker är almsjukan ett påtagligt hot. I Skåne har man i parkförvaltningarna haft kampanjer för att sanera bort alla träd med almsjukesymptom, vilket lokalt har slagit hårt mot almblombocken. För övrigt är nedhuggning av gamla, skadade och ihåliga träd i alléer och parker ett ständigt hot mot arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör göra en ny kartläggning av artens förekomst i landet och försöka undanta några av de aktuella lokalerna i Skåne, om det nu finns några, från olika typer av ingrepp som skadar dess utvecklingsplatser. Förmodligen kan grenkapning i medelålders almbestånd stimulera arten att börja yngla i kapsåren. Man bör även undersöka om andra trädslag än alm (som t.ex. ek och hästkastanj) kan göras lämpliga genom olika typer av beskärningar. Det är dessutom viktigt att alléer successivt föryngras och att gamla träd tillåts stå kvar även när de är döende och döda (efter att de säkerhetsbeskurits).

Åtgärdsprogram Fastställt

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 75–76.

Hellrigl, K. 1967. Die Cerambyciden-Fauna von Südtirol. Kol. Rundschau 45: 26–27.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 92.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 312–313.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Nicklas Jansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Pedostrangalia  
  • Art
    Pedostrangalia revestita, (Linnaeus, 1767) - almblombock
    Synonymer
    Leptura revestita Linnaeus, 1767
    Strangalia revestita (Linnaeus, 1767)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Nicklas Jansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.