Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Lepyrus capucinus

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Lepyrus capucinus
  Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En av våra större vivlar, 8-12 mm lång med brett spolformig kropp och kraftiga ben. Kroppen är svart, översidan är täckt av smala fjäll som är omväxlande gråvita och ockragula, och ger skalbaggen ett något spräckligt utseende. Fjällen skavs med tiden lätt av, och äldre exemplar är därför ofta enfärgat svarta.
Utbredning
Länsvis förekomst för Lepyrus capucinus Observationer i  Sverige för Lepyrus capucinus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten var tidigare känd från Skåne, Halland, Öland, Gotland, Östergötland (Omberg), Västergötland (Göteborgstrakten och Kinnekulle) och Bohuslän. Sentida fynd främst på Öland och Gotland, där arten kan vara lokalt talrik på alvarmark och torrängar. Närmast känd från Danmark (där arten gått starkt tillbaka) och Baltikum. Arten är rödlistad i Danmark. Världsutbredningen begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
På torr öppen mark såsom sandmark, hedar och alvar. Larven lever troligen på rötter av olika lågväxta buskar. Förr påträffad i några spridda landskap från Skåne till Bohuslän. Sentida fynd endast på Öland och Gotland. Frekvent på Stora alvaret men minskande och hävdberoende i andra miljöer. Arten saknar flygförmåga. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-180). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-720) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larven lever i marken på rötter av olika lågväxta buskar, enligt litteraturen videväxter (Salicaceae) och rosväxter (Rosaceae). I Sverige torde fingerörter (Potentilla) inom rosväxterna vara vanligaste värdväxt. Idag förekommer arten huvudsakligen på alvarmark, i störst individantal på alvartorrängar men också på kargare grusalvar med sparsam vegetation. Förekommer dessutom på sandmark med torrängsvegetation. I Västsverige är fynden förmodligen gjorda i mer hedartade miljöer, t.ex. ljunghedar på sandunderlag. Larvutvecklingen sker under loppet av sommaren och den nya generationen kläcks fram under sensommar-höst. Efter övervintring kan skalbaggarna noteras under vår och försommar då fortplantningen sker (Rheinheimer et al. 2010). De är nattaktiva och hittas oftast i dagvila under stenar och bladrosetter. Arten saknar flygförmåga.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fingerörter
· fingerörter
· rubusar
· rubusar
· viden
· viden
Ved och bark
Ved och bark
· viden
· viden
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Lepyrus, Art Lepyrus capucinus (Schaller, 1783) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation På torr öppen mark såsom sandmark, hedar och alvar. Larven lever troligen på rötter av olika lågväxta buskar. Förr påträffad i några spridda landskap från Skåne till Bohuslän. Sentida fynd endast på Öland och Gotland. Frekvent på Stora alvaret men minskande och hävdberoende i andra miljöer. Arten saknar flygförmåga. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-180). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-720) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En av våra större vivlar, 8-12 mm lång med brett spolformig kropp och kraftiga ben. Kroppen är svart, översidan är täckt av smala fjäll som är omväxlande gråvita och ockragula, och ger skalbaggen ett något spräckligt utseende. Fjällen skavs med tiden lätt av, och äldre exemplar är därför ofta enfärgat svarta.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Lepyrus capucinus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Lepyrus capucinus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten var tidigare känd från Skåne, Halland, Öland, Gotland, Östergötland (Omberg), Västergötland (Göteborgstrakten och Kinnekulle) och Bohuslän. Sentida fynd främst på Öland och Gotland, där arten kan vara lokalt talrik på alvarmark och torrängar. Närmast känd från Danmark (där arten gått starkt tillbaka) och Baltikum. Arten är rödlistad i Danmark. Världsutbredningen begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Molytinae  
  • Tribus
    Lepyrini  
  • Släkte
    Lepyrus  
  • Art
    Lepyrus capucinus(Schaller, 1783)

Larven lever i marken på rötter av olika lågväxta buskar, enligt litteraturen videväxter (Salicaceae) och rosväxter (Rosaceae). I Sverige torde fingerörter (Potentilla) inom rosväxterna vara vanligaste värdväxt. Idag förekommer arten huvudsakligen på alvarmark, i störst individantal på alvartorrängar men också på kargare grusalvar med sparsam vegetation. Förekommer dessutom på sandmark med torrängsvegetation. I Västsverige är fynden förmodligen gjorda i mer hedartade miljöer, t.ex. ljunghedar på sandunderlag. Larvutvecklingen sker under loppet av sommaren och den nya generationen kläcks fram under sensommar-höst. Efter övervintring kan skalbaggarna noteras under vår och försommar då fortplantningen sker (Rheinheimer et al. 2010). De är nattaktiva och hittas oftast i dagvila under stenar och bladrosetter. Arten saknar flygförmåga.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fingerörter - Potentilla (Har betydelse)
· rubusar - Rubus (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Ved och bark (Har betydelse)
· viden - Salix (Viktig)
På grusalvar på Öland och Gotland har arten av allt att döma stabila och livskraftiga förekomster. I torrängsmiljöer och på sandmark har arten däremot gått starkt tillbaka, sannolikt som en följd av upphörd hävd och fragmentering av lämpliga habitat.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Upprätthåll beteshävd av alvartorrängar och sandmarker.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Rheinheimer & Hassler (2010) Die Rüsselkäfer Baden-Württembergs. Karlsruhe

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Molytinae  
  • Tribus
    Lepyrini  
  • Släkte
    Lepyrus  
  • Art
    Lepyrus capucinus, (Schaller, 1783)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.