Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Lestica alata

Organismgrupp Steklar, Rovsteklar Lestica alata
  Steklar, Rovsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna sällsynta rovstekel liknar mycket sin vanligare släkting Lestica subterranea, men är slankare bygd och något mindre med en kroppslängd på 7–9 mm. Kroppen är svart och de kontrasterande teckningarna på bakkroppen och på mellankroppens främre del (prothorax) är vitgula, inte klargula som hos den senare. Benen inklusive låren är rödfärgade, ibland med orangegula teckningar på skenbenen. Hanen utmärker sig genom att första fotleden (metatarsen) på frambenen är opigmenterad och således transparent.
Utbredning
Länsvis förekomst för Lestica alata Observationer i  Sverige för Lestica alata
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har sedan länge endast varit känd genom gamla fynd från Västergötland och betraktades som utdöd i landet, tills den på nytt påträffades i en liten population i Småland (Bergön 2003, leg. M. Franzén). Även ett äldre museifynd uppdagade att arten tidigare har funnits i Uppland. Närmast är arten påträffad i södra Finland, men inga nyare fynd är kända. I Västeuropa i övrigt betraktas arten som en av de mest hotade rovstekelarterna (Blösch 2000) – i Holland har den gått mycket starkt tillbaka och i Belgien betraktas den som utdöd då den inte påträffats sedan 1950-talet. Arten är inte känd från Brittiska öarna och Norge. Världsutbredningen sträcker sig från norra Spanien och Norditalien genom centrala Europa södra Sibirien till Mongoliet, Kina och Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Endast känd genom gamla fynd från Västergötland och Uppland samt ett aktuellt från Småland (Bergön, 2003). Bo i marken, byte olika nattaktiva, mindre fjärilar såsom mott och andra småfjärilar. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (20-800). Endast en lokal med något tiotal individer kända. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (1-8). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (4-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (4-32) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv); D).
Ekologi
Arten gräver sina bon i marken på starkt solexponerad sandig mark med luckigt vegetationstäcke, i skogsbryn eller längs markvägar. Bona förses med mindre fjärilar som mott (Pyralidae) och vecklare (Tortricidae), särskilt gräsmott Crambus är ofta utnyttjade byten. Bogången är ofta lång och mycket material grävs ut till en nästan decimeterlång iögonenfallande ”inflygningsramp” framför boöppningen. Honans jaktsätt är att lokalisera vilande småfjärilar och hovrande närma sig för att med en plötslig attack angripa bytet och paralysera det med ett stick. Varje cell provianteras med närmare ett tiotal byten som föda åt larven. Troligen kräver arten mycket täta populationer av gräsmott och andra byten för att klara av att fylla cellerna med lämpliga byten.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· Crambus
· Crambus
· solmott
· solmott
· vecklare
· vecklare
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Crabronidae, Släkte Lestica, Art Lestica alata (Panzer, 1797) Synonymer Crabro alata Panzer, 1797

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Endast känd genom gamla fynd från Västergötland och Uppland samt ett aktuellt från Småland (Bergön, 2003). Bo i marken, byte olika nattaktiva, mindre fjärilar såsom mott och andra småfjärilar. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (20-800). Endast en lokal med något tiotal individer kända. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (1-8). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (4-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (4-32) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv); D).
Denna sällsynta rovstekel liknar mycket sin vanligare släkting Lestica subterranea, men är slankare bygd och något mindre med en kroppslängd på 7–9 mm. Kroppen är svart och de kontrasterande teckningarna på bakkroppen och på mellankroppens främre del (prothorax) är vitgula, inte klargula som hos den senare. Benen inklusive låren är rödfärgade, ibland med orangegula teckningar på skenbenen. Hanen utmärker sig genom att första fotleden (metatarsen) på frambenen är opigmenterad och således transparent.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Lestica alata

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Lestica alata

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har sedan länge endast varit känd genom gamla fynd från Västergötland och betraktades som utdöd i landet, tills den på nytt påträffades i en liten population i Småland (Bergön 2003, leg. M. Franzén). Även ett äldre museifynd uppdagade att arten tidigare har funnits i Uppland. Närmast är arten påträffad i södra Finland, men inga nyare fynd är kända. I Västeuropa i övrigt betraktas arten som en av de mest hotade rovstekelarterna (Blösch 2000) – i Holland har den gått mycket starkt tillbaka och i Belgien betraktas den som utdöd då den inte påträffats sedan 1950-talet. Arten är inte känd från Brittiska öarna och Norge. Världsutbredningen sträcker sig från norra Spanien och Norditalien genom centrala Europa södra Sibirien till Mongoliet, Kina och Japan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Crabroninae  
  • Tribus
    Crabronini  
  • Släkte
    Lestica  
  • Undersläkte
    Lestica (Ceratoculus)  
  • Art
    Lestica alata(Panzer, 1797)
    Synonymer
    Crabro alata Panzer, 1797

Arten gräver sina bon i marken på starkt solexponerad sandig mark med luckigt vegetationstäcke, i skogsbryn eller längs markvägar. Bona förses med mindre fjärilar som mott (Pyralidae) och vecklare (Tortricidae), särskilt gräsmott Crambus är ofta utnyttjade byten. Bogången är ofta lång och mycket material grävs ut till en nästan decimeterlång iögonenfallande ”inflygningsramp” framför boöppningen. Honans jaktsätt är att lokalisera vilande småfjärilar och hovrande närma sig för att med en plötslig attack angripa bytet och paralysera det med ett stick. Varje cell provianteras med närmare ett tiotal byten som föda åt larven. Troligen kräver arten mycket täta populationer av gräsmott och andra byten för att klara av att fylla cellerna med lämpliga byten.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· Crambus (Viktig)
· solmott - Pyralidae (Viktig)
· vecklare - Tortricidae (Viktig)
Den minskade tillgång på lämpliga biotoper, magra sandiga torrängar med täta populationer av småfjärilar, är sannolikt det största hotet mot arten.

Påverkan
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Magra, sandiga torrängar bör i högre grad uppmärksammas och bevaras, vilket innebär sen slåtter och röjning vid behov. Ett visst slitage som skapar små frilagda sandytor gynnar arten. Den idag enda kända lokalen för arten i Nordeuropa bör få vederbörligt skydd och ändamålsenlig skötsel, vilket även gäller för eventuella nya lokaler där arten påträffas. Betesdrift kan vara kraftigt utarmande på örtrikedomen och därmed på småfjäriltillgången och måste ske med försiktighet och med återkommande utvärderingar. Stödutfodring av betesdjur får absolut inte förekomma på boområden av denna art.

Aurivillius, C. 1904. Hymenoptera 1, Gaddsteklar. Aculeata 2. Fam. Rovsteklar. Sphecidae. Svensk Insektsfauna Vol. 13.

Blösch, M. 2000. Die Grabwespen Deutschlands. Lebensweise, Verhalten, Verbreitung. Die Tierweld Deutschlands, 71. Teil. Keltern.

Leclercq, J. 1993. Hyménoptères Sphecides Crabroniens dÉurope et du Bassin Mediterranneen. Notes Faun. de Gembloux, 26: 9–54.

Lomholdt, O. 1976. The Sphecidae of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 4: 1–452.

Schmidt 1980. Materialien zur Aufstellung einer Roten Liste (Grabwespen) Baden-Württembergs. II. Crabronini. Veröff. Naturschutz Landschaftspflege Bad.-Württ. 52/52: 309–398.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Crabroninae  
  • Tribus
    Crabronini  
  • Släkte
    Lestica  
  • Undersläkte
    Lestica (Ceratoculus)  
  • Art
    Lestica alata, (Panzer, 1797)
    Synonymer
    Crabro alata Panzer, 1797
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2006.