Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Longitarsus ferrugineus

Organismgrupp Skalbaggar, Bladbaggar Longitarsus ferrugineus
  Skalbaggar, Bladbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 1,8–2,4 mm lång jordloppa med avlång, högt välvd kroppsform. Bakbenen är utformade som kraftiga hoppben där fotens första led är längre än resten av foten. Färgen är gul med mörkare huvud och halssköld. Släktet Longitarsus är besvärligt, och bestämningen måste bekräftas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Longitarsus ferrugineus Observationer i  Sverige för Longitarsus ferrugineus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffades under första hälften av 1900-talet i Skåne, Blekinge, Halland, Gotland och Östergötland. Inga fynd finns efter 1950-talet då den påträffades rikligt i Hässleholmstrakten, men arten är inte systematiskt eftersökt. Dess nuvarande status är helt okänd, Närmast är arten påträffad i Danmark, där den anses som regionalt utdöd, och Baltikum. Världsutbredningen omfattar Nordafrika samt västra delen av Europa, från Medelhavet till Skandinavien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever på mynta på betade stränder och fuktängar. Fynd under första hälften av 1900-talet finns från Skåne, Blekinge, Halland, Gotland och Östergötland. Sentida fynd saknas, men arten är inte systematiskt eftersökt. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (0-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (0-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever på mynta. I Sverige är den funnen på åkermynta (Mentha arvensis), kanske även på vattenmynta (M. aquatica) på fuktiga betesmarker och stränder. Utomlands förekommer den också på olika sorter av odlad mynta och kan vara ett skadedjur i odlingar av pepparmynta ( M. piperita) och grönmynta (M. longifolia). De fullbildade skalbaggarna påträffas på eftersommaren och hösten. Äggen läggs på marken och övervintrar. Larverna utvecklas i värdväxternas rötter och jordstammar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· myntor
· myntor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Chrysomelidae (bladbaggar), Släkte Longitarsus, Art Longitarsus ferrugineus (Foudras, 1860) Synonymer Longitarsus waterhousei Kutschera, 1864

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever på mynta på betade stränder och fuktängar. Fynd under första hälften av 1900-talet finns från Skåne, Blekinge, Halland, Gotland och Östergötland. Sentida fynd saknas, men arten är inte systematiskt eftersökt. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (0-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (0-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 1,8–2,4 mm lång jordloppa med avlång, högt välvd kroppsform. Bakbenen är utformade som kraftiga hoppben där fotens första led är längre än resten av foten. Färgen är gul med mörkare huvud och halssköld. Släktet Longitarsus är besvärligt, och bestämningen måste bekräftas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Longitarsus ferrugineus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Longitarsus ferrugineus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffades under första hälften av 1900-talet i Skåne, Blekinge, Halland, Gotland och Östergötland. Inga fynd finns efter 1950-talet då den påträffades rikligt i Hässleholmstrakten, men arten är inte systematiskt eftersökt. Dess nuvarande status är helt okänd, Närmast är arten påträffad i Danmark, där den anses som regionalt utdöd, och Baltikum. Världsutbredningen omfattar Nordafrika samt västra delen av Europa, från Medelhavet till Skandinavien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Alticinae  
  • Tribus
    Alticini  
  • Släkte
    Longitarsus  
  • Art
    Longitarsus ferrugineus(Foudras, 1860)
    Synonymer
    Longitarsus waterhousei Kutschera, 1864

Lever på mynta. I Sverige är den funnen på åkermynta (Mentha arvensis), kanske även på vattenmynta (M. aquatica) på fuktiga betesmarker och stränder. Utomlands förekommer den också på olika sorter av odlad mynta och kan vara ett skadedjur i odlingar av pepparmynta ( M. piperita) och grönmynta (M. longifolia). De fullbildade skalbaggarna påträffas på eftersommaren och hösten. Äggen läggs på marken och övervintrar. Larverna utvecklas i värdväxternas rötter och jordstammar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Myrbiotoper, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· myntor - Mentha (Viktig)
Status och hot är helt okända, men om arten hos oss är knuten till vilda myntaarter kan den ha minskat starkt i samband med upphörande bete och slåtter som gjort att fuktängar växt igen och värdväxterna försvunnit.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas i södra Sverige för att klarlägga dess ekologi och hotstatus. Fuktmarker bör hävdas genom slåtter och bete.

Nyholm, T. 1951. Några fynd av sällsyntare skalbaggar. Opusc. Ent. 16: 37–40.

Douguet, S. 1994. Coleopteres Chrysomelidae Volume 2 Alticinae. Fed. Francaise Soc. Sci. Nat. Paris.

Cox, M. (2007) Atlas of the seed and leaf beetles of Britain and Ireland. Information Press, Oxford.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005, 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Alticinae  
  • Tribus
    Alticini  
  • Släkte
    Longitarsus  
  • Art
    Longitarsus ferrugineus, (Foudras, 1860)
    Synonymer
    Longitarsus waterhousei Kutschera, 1864
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005, 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.