Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Longitarsus niger

Organismgrupp Skalbaggar, Bladbaggar Longitarsus niger
  Skalbaggar, Bladbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2–2,5 mm lång jordloppa med avlång, högvälvd kroppsform. Bakbenen är utformade som kraftiga hoppben, där fotens första led är längre än resten av foten. Kroppen är blanksvart. Antenner och ben är rödgula. Släktet Longitarsus är besvärligt, och bestämningen måste bekräftas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Longitarsus niger Observationer i  Sverige för Longitarsus niger
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är uppgiven från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland och Gotland. Efter 1985 finns enstaka fynd från Skåne, Småland och Öland. Från Gotland finns däremot många fynd. Från Norden är arten även känd från Danmark, där den är rödlistad som sårbar, och Baltikum. Världsutbredningen omfattar Europa och Mindre Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Enligt viss litteratur knuten till blåeld, enligt annan litteratur till gråbo. Även Centaurea-arter uppges som värdväxter. Utbredd från Skåne till Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (120-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Biologin är dåligt känd. Enligt viss litteratur skulle den vara knuten till blåeld (Echium vulgare), och även Centaurea-arter har uppgetts som värdväxter. På Gotland är den upprepade gånger funnen på svartkämpar (Plantago lanceolata), som verkar vara den viktigaste värdväxten hos oss. Påträffas i torr betesmark och annan gräsmark, men också på ruderatmark.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kämpar
· kämpar
· svartkämpar
· svartkämpar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Chrysomelidae (bladbaggar), Släkte Longitarsus, Art Longitarsus niger (Koch, 1803) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Enligt viss litteratur knuten till blåeld, enligt annan litteratur till gråbo. Även Centaurea-arter uppges som värdväxter. Utbredd från Skåne till Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (120-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 2–2,5 mm lång jordloppa med avlång, högvälvd kroppsform. Bakbenen är utformade som kraftiga hoppben, där fotens första led är längre än resten av foten. Kroppen är blanksvart. Antenner och ben är rödgula. Släktet Longitarsus är besvärligt, och bestämningen måste bekräftas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Longitarsus niger

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Longitarsus niger

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är uppgiven från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland och Gotland. Efter 1985 finns enstaka fynd från Skåne, Småland och Öland. Från Gotland finns däremot många fynd. Från Norden är arten även känd från Danmark, där den är rödlistad som sårbar, och Baltikum. Världsutbredningen omfattar Europa och Mindre Asien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Alticinae  
  • Tribus
    Alticini  
  • Släkte
    Longitarsus  
  • Art
    Longitarsus niger(Koch, 1803)

Biologin är dåligt känd. Enligt viss litteratur skulle den vara knuten till blåeld (Echium vulgare), och även Centaurea-arter har uppgetts som värdväxter. På Gotland är den upprepade gånger funnen på svartkämpar (Plantago lanceolata), som verkar vara den viktigaste värdväxten hos oss. Påträffas i torr betesmark och annan gräsmark, men också på ruderatmark.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kämpar - Plantago (Viktig)
· svartkämpar - Plantago lanceolata (Viktig)
Biotopförändringar genom igenväxning av betesmark torde vara det allvarligaste hotet mot arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Artens biologi och näringsväxt måste klarläggas. Hävd av torra naturbetesmarker bör gynna arten.

Baranowski, R. 1991. En inventering av skalbaggsfaunan vid Maltesholm. Länsstyrelsen i Kristianstad.

Douguet, S. 1994. Coleopteres Chrysomelidae Volume 2 Alticinae. Fed. Francaise Soc. Sci. Nat. Paris.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005, 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Alticinae  
  • Tribus
    Alticini  
  • Släkte
    Longitarsus  
  • Art
    Longitarsus niger, (Koch, 1803)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005, 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.