Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ädellövskinnbagge

Organismgrupp Halvvingar, Skinnbaggar Megacoelum infusum
Ädellövskinnbagge Halvvingar, Skinnbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En relativt stor (kroppslängd 6–8 mm) och slank ängsskinnbagge, mörkt gulbrun eller orange med mörka teckningar. Ofta är halssköld och framvingar mörka baktill. Översidan är nästan kal. Antennerna är rödaktiga och längre än kroppen. Benen är rödaktiga och skenbenen har korta, svarta taggar utvändigt och bakskenbenen har dessutom svarta hår på insidan.
Utbredning
Länsvis förekomst för ädellövskinnbagge Observationer i  Sverige för ädellövskinnbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Också i Sverige är flertalet fynd äldre. Det är oklart om arten verkligen minskat så drastiskt som fyndbilden indikerar eller om arten till viss del är förbisedd under senare tid. I Sverige är arten känd från Blekinge, Öland, Gotland, Södermanland, Uppland, Västmanland och Närke. Arten är känd från Danmark, Norge och Finland. I Norge finns endast ett fynd från 1930, och bedöms i rödlistan vara starkt hotad (EN). I Finland bedöms arten vara missgynnad (NT). I Danmark finns därimot ett flertal nyfynd från södra Jylland och Fyn där den nu lokalt betraktas som rätt vanlig och ökande. Arten är utbredd i större delen av Mellaneuropa söderut till Portugal, Makedonien och Ukraina och österut till Turkiet och Azerbajdzjan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten är utbredd i större delen av Mellaneuropa söderut till Portugal och österut i Azerbajdzjan. Funnen på 13 lokaler spridda (från Blekinge till Västmanland). Möjligen reliktförekomster i Närke, Södermanland, Uppland, Västmanland (Mälardalen). På lind och ek (predator på småinsekter). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 (4000-35000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (25-250) km². Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2c(iv)).
Ekologi
Megacoelum infusum lever på ek (Quercus spp.) och lind (Tilia spp.), gärna på träd i glesare och soligare lägen. Arten är främst är predator på bladlöss, bladloppor och liknande, men suger även växtsaft från blad och unga skott. Äggen, som övervintrar, läggs i märkena efter bladskaft på förra årets skott. Nymferna kommer fram från mitten av juni till början av juli, medan de vuxna kan påträffas från slutet av juli till oktober. Arten är aktiv under kvälls- och nattetid.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· bladloppor
· bladloppor
· bladlöss
· bladlöss
· fjärilar
· fjärilar
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ekar
· ekar
· lindar
· lindar
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
· lindar
· lindar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hemiptera (halvvingar), Familj Miridae (ängsskinnbaggar), Släkte Megacoelum, Art Megacoelum infusum (Herrich-Schaeffer, 1837) - ädellövskinnbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten är utbredd i större delen av Mellaneuropa söderut till Portugal och österut i Azerbajdzjan. Funnen på 13 lokaler spridda (från Blekinge till Västmanland). Möjligen reliktförekomster i Närke, Södermanland, Uppland, Västmanland (Mälardalen). På lind och ek (predator på småinsekter). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 (4000-35000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (25-250) km². Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2c(iv)).
En relativt stor (kroppslängd 6–8 mm) och slank ängsskinnbagge, mörkt gulbrun eller orange med mörka teckningar. Ofta är halssköld och framvingar mörka baktill. Översidan är nästan kal. Antennerna är rödaktiga och längre än kroppen. Benen är rödaktiga och skenbenen har korta, svarta taggar utvändigt och bakskenbenen har dessutom svarta hår på insidan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ädellövskinnbagge

Länsvis förekomst och status för ädellövskinnbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ädellövskinnbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Också i Sverige är flertalet fynd äldre. Det är oklart om arten verkligen minskat så drastiskt som fyndbilden indikerar eller om arten till viss del är förbisedd under senare tid. I Sverige är arten känd från Blekinge, Öland, Gotland, Södermanland, Uppland, Västmanland och Närke. Arten är känd från Danmark, Norge och Finland. I Norge finns endast ett fynd från 1930, och bedöms i rödlistan vara starkt hotad (EN). I Finland bedöms arten vara missgynnad (NT). I Danmark finns därimot ett flertal nyfynd från södra Jylland och Fyn där den nu lokalt betraktas som rätt vanlig och ökande. Arten är utbredd i större delen av Mellaneuropa söderut till Portugal, Makedonien och Ukraina och österut till Turkiet och Azerbajdzjan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Cimicomorpha  
  • Överfamilj
    Miroidea  
  • Familj
    Miridae - ängsskinnbaggar 
  • Underfamilj
    Mirinae  
  • Släkte
    Megacoelum  
  • Art
    Megacoelum infusum(Herrich-Schaeffer, 1837) - ädellövskinnbagge

Megacoelum infusum lever på ek (Quercus spp.) och lind (Tilia spp.), gärna på träd i glesare och soligare lägen. Arten är främst är predator på bladlöss, bladloppor och liknande, men suger även växtsaft från blad och unga skott. Äggen, som övervintrar, läggs i märkena efter bladskaft på förra årets skott. Nymferna kommer fram från mitten av juni till början av juli, medan de vuxna kan påträffas från slutet av juli till oktober. Arten är aktiv under kvälls- och nattetid.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· bladloppor - Psylloidea (Viktig)
· bladlöss - Aphidoidea (Viktig)
· fjärilar - Lepidoptera (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· lindar - Tilia (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· lindar - Tilia (Viktig)
Artens beroende av ädellövträd begränsar dess möjliga ubredning. Avverkning av ädellövträd eller kraftig igenväxning kring värdträd är sålunda negativt. Det är dock inte närmare känt vilka ytterligare faktorer som begränsar artens förekomster.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Det finns stora luckor i kännedomen om ängsskinnbaggarnas utberedning i Norden. Därför är det möjligt att denna art är förbisedd i många områden. Det behövs inventeringar i ädellövskog för att kartlägga utbredningen för denna och många andra arter ängsskinnbaggar. Likaså bör dess levnadssätt och krav på omvärldsfaktorer studeras. Det är viktigt att undvika avverkning på lokalerna, men en måttlig gallring kan vara bra för att upprätthålla solinstrålningen.
Utländska namn – FI: Lehmuslude.

Gaun, S. 1974. Blomstertæger. Danmarks Fauna 81. Dansk Naturhistorisk Forening, København.

Skipper, L.: Danmarks blomstertæger. 2013. Apollo booksellers. 1-407.

Southwood, T.R.E. & Leston, D. 1959. Land and Water Bugs of the British Isles. Frederick Warne & Co. Ltd., London.

Wachmann, E., Melber, A. & Deckert, J. 2004. Wanzen 2. Die Tierwelt Deutschland 75: 1-294.

Wagner, E. 1952. Blindwanzen oder Miriden. Die Tierwelt Deutschlands 41. Verlag von Gustav Fisher, Jena.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Frode Ødegaard & Carl-Cedric Coulianos 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Cimicomorpha  
  • Överfamilj
    Miroidea  
  • Familj
    Miridae - ängsskinnbaggar 
  • Underfamilj
    Mirinae  
  • Släkte
    Megacoelum  
  • Art
    Megacoelum infusum, (Herrich-Schaeffer, 1837) - ädellövskinnbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Frode Ødegaard & Carl-Cedric Coulianos 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.