Mellinus crabroneus
Steklar, Rovsteklar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Crabronidae, Släkte Mellinus, Art Mellinus crabroneus (Thunberg, 1791) Synonymer Mellinus crabronea (Thunberg, 1791), Sphex crabroneus Thunberg, 1791, Mellinus sabulosus (Fabricius, 1787)
Kriterier B2ab(ii,iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Starkt hotad (EN)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Denna rovstekel var tidigare utbredd i stora delar av Götaland och Svealand med förkärlek för kustnära sandmarker och med nordgräns i Värmland och Uppland. Under senaste decenniet endast känd från några få lokaler Skåne (bl.a. Löderup 2004), Uppland (Tierp 2004, Marma 2004) och i Klarälvsdalen i Värmland. Möjligen är arten till en del förbisedd på grund av sen flygtid, men helt uppenbart har tillbakagången varit mycket kraftig under 1900-talets sista decennier. Arten gräver ut sina bon i sandmarker och förser sin larv med byten av flugor. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (5-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (20-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,v)).
Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Arten var under första halvan av 1900-talet utbredd från Skåne till Värmland (ej Gotland). Fram till 1950-talet påträffades arten på flera lokaler på sandfälten i Halland och Skåne där det sista belägget togs 1958. Inte förrän I slutet av 1990-talet återupptäcktes arten vid Löderups strandbad och sedan dess har enstaka individer noterats fram till 2004. Året innan upptäcktes arten överraskande i Norduppland (Älvkarleby och Marma skjutfält). Den är också påträffad i Norge (Oslofjorden) och det finns äldre uppgifter från sydkusten i Finland och södra Karelen. Efter att ha varit spridd i hela England förmodas den där nu vara utdöd (sista belägget från 1952). Det finns således starka skäl att misstänka att Mellinus crabroneus är på väg att försvinna från hela den norra delen av sitt utbrednings-område. I övrigt är arten tämligen sällsynt, men fortfarande vitt utbredd i Europa norr om Alperna och Centralasien österut till Manchuriet och Korea.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningHymenoptera - steklar
-
UnderordningApocrita - midjesteklar
-
InfraordningAculeata - gaddsteklar
-
ÖverfamiljApoidea
-
RanglösSpheciformes - rovsteklar
-
FamiljCrabronidae
-
UnderfamiljMellininae
-
TribusMellinini
-
SläkteMellinus
-
ArtMellinus crabroneus(Thunberg, 1791)SynonymerMellinus crabronea (Thunberg, 1791)Sphex crabroneus Thunberg, 1791Mellinus sabulosus (Fabricius, 1787)
De tidigare förekomsterna av arten i Sverige är koncentrerade till kustnära områden. Ofta ligger lokalerna på sandfält och varma sandhedar. Honan bygger bon i sandig, solexponerad mark, gärna längs sandiga stigar. Bona är ofta tätt grupperade i kolonier. Varje bo består av en grävd gång på 1–3 dm med ett antal (3–6) sidogångar som var och en slutar i en yngelcell. Varje cell förses med ett drygt tiotal paralyserade flugor som mat till larven. Honan uppges söka nektar i flockblomstriga växter där även lämpliga byten jagas som blomflugor (Syrphidae), blomsterflugor (Anthomyidae), husflugor (Muscidae) mfl. Stekeln flyger under juli–september.
Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark
Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö
Substrat/Föda:Påverkan
- Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
- Igenplantering (Stor negativ effekt)
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
Blösch, M. 2000. Die Grabwespen Deutschlands. Lebensweise, Verhalten, Verbreitung. Die Tierweld Deutschlands, 71. Teil. Keltern.
Edwards, R. (ed.) 1998. Provisional atlas of the aculeate Hymenoptera of Britain and Ireland. Part 2. Bees, Wasps and Ants Recording Society.
Falk, S.J. 1991. A review of the scarce and threatened bees, wasps and ants of Great Britain. Research and Survey in Nature Conservation, no. 35. Peterborough.
Lomholdt, O. 1976. The Sphecidae of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 4: 1–452.
Shirt, D.B. 1987. British Red Data Books: 2. Insects. 402 p. Nature Conservancy Council, London.
Sörensson, Mikael 2017. Blekbandad rovstekel Mellinus crabroneus (Thunb.) i Skåne (Hym., Crabronidae) och observation av parningsbeteendet "antennringling". FaZett 30 (2): 41–54.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av:
Björn Cederberg 2009.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningHymenoptera - steklar
-
UnderordningApocrita - midjesteklar
-
InfraordningAculeata - gaddsteklar
-
ÖverfamiljApoidea
-
RanglösSpheciformes - rovsteklar
-
FamiljCrabronidae
-
UnderfamiljMellininae
-
TribusMellinini
-
SläkteMellinus
-
ArtMellinus crabroneus, (Thunberg, 1791)SynonymerMellinus crabronea (Thunberg, 1791)Sphex crabroneus Thunberg, 1791Mellinus sabulosus (Fabricius, 1787)
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av:
Björn Cederberg 2009.