Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  molnfläcksbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Mesosa nebulosa
Molnfläcksbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 10–15 mm lång, kraftigt byggd skalbagge med långa ben och antenner som hos hanen är längre än, hos honan lika långa som kroppen. Grundfärgen är gråbrun men halsskölden och täckvingarna uppvisar en ganska brokig teckning bestående av svarta och ljusgrå fläckar som mitt på täckvingarna förenar sig till ett brett gråvitt band.
Utbredning
Länsvis förekomst för molnfläcksbock Observationer i  Sverige för molnfläcksbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland och Bohuslän, främst i kusttrakterna. Den förekommer även i Norge och Danmark, Mellan- och Sydeuropa samt Nordafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i död, ofta lätt rötangripen veden av diverse lövträd. Angreppen påträffas oftast i grenar och klena stammar av ek samt i den nedre stamdelen av hassel, men även i bok, avenbok, björk, klibbal, apel m.fl. träd och grövre buskar. Gärna i grenarna av omkullfallna träd och i döda stammar i gamla hasselrunnor. Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland och Bohuslän, främst i kusttrakterna. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (60-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (240-1200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i död, ofta lätt rötangripen veden av diverse lövträd. Ofta utnyttjas ganska klena dimensioner som grova grenar och klena stamdelar. Arten ynglar gärna i grenarna av omkullfallna träd och i döda stammar i gamla hasselrunnor. Angreppen påträffas oftast i grenar och klena stammar av ek samt i den nedre stamdelen av hassel. Den är även funnen i bok, avenbok, björk, klibbal, apel m.fl. träd och grövre buskar. Larven lever djupt inne i veden och gnager långa, lätt slingrande gångar som är tätt packade med gnagmjöl. Larvutvecklingen är två till treårig. Larven förpuppar sig på sensommaren och den nykläckta, fullbildade skalbaggen övervintrar sedan i sin puppkammare till nästa försommar då den lämnar veden. Den påträffas krypande på sitt yngelmaterial från mitten av juni till slutet av juli. Arten kan utnyttja samma stam- och grendelar under flera generationer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· klibbal
· klibbal
· skogsalm
· skogsalm
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Levande träd
Levande träd
· almar
· almar
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
Dött träd
Dött träd
· almar
· almar
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Mesosa, Art Mesosa nebulosa (Fabricius, 1781) - molnfläcksbock Synonymer fläckig ögonfläckbock, töckenfärgad ögonfläcksbock

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i död, ofta lätt rötangripen veden av diverse lövträd. Angreppen påträffas oftast i grenar och klena stammar av ek samt i den nedre stamdelen av hassel, men även i bok, avenbok, björk, klibbal, apel m.fl. träd och grövre buskar. Gärna i grenarna av omkullfallna träd och i döda stammar i gamla hasselrunnor. Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland och Bohuslän, främst i kusttrakterna. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (60-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (240-1200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En 10–15 mm lång, kraftigt byggd skalbagge med långa ben och antenner som hos hanen är längre än, hos honan lika långa som kroppen. Grundfärgen är gråbrun men halsskölden och täckvingarna uppvisar en ganska brokig teckning bestående av svarta och ljusgrå fläckar som mitt på täckvingarna förenar sig till ett brett gråvitt band.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för molnfläcksbock

Länsvis förekomst och status för molnfläcksbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för molnfläcksbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland och Bohuslän, främst i kusttrakterna. Den förekommer även i Norge och Danmark, Mellan- och Sydeuropa samt Nordafrika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lamiinae  
  • Tribus
    Mesosini  
  • Släkte
    Mesosa  
  • Art
    Mesosa nebulosa(Fabricius, 1781) - molnfläcksbock
    Synonymer
    fläckig ögonfläckbock
    töckenfärgad ögonfläcksbock

Larvutvecklingen sker i död, ofta lätt rötangripen veden av diverse lövträd. Ofta utnyttjas ganska klena dimensioner som grova grenar och klena stamdelar. Arten ynglar gärna i grenarna av omkullfallna träd och i döda stammar i gamla hasselrunnor. Angreppen påträffas oftast i grenar och klena stammar av ek samt i den nedre stamdelen av hassel. Den är även funnen i bok, avenbok, björk, klibbal, apel m.fl. träd och grövre buskar. Larven lever djupt inne i veden och gnager långa, lätt slingrande gångar som är tätt packade med gnagmjöl. Larvutvecklingen är två till treårig. Larven förpuppar sig på sensommaren och den nykläckta, fullbildade skalbaggen övervintrar sedan i sin puppkammare till nästa försommar då den lämnar veden. Den påträffas krypande på sitt yngelmaterial från mitten av juni till slutet av juli. Arten kan utnyttja samma stam- och grendelar under flera generationer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
Tillgången på lämpligt utvecklingssubstrat minskar i våra lövskogsmarker. I flera fall har man för att vitalisera hasseln gallrat ut och bränt de döda stammarna. Hasselrunnor har även avverkats och utnyttjas till värmeflis. Döda lövträd städas ofta bort, bl.a. i betesmarker för att erhålla EU-bidrag.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör spara såväl stående som omkullfallna, döda lövträd inom de ädellövskogsrika områdena i Sydsverige. Vid flisning av lövskog bör man spara hasselrunnor.

Åtgärdsprogram Fastställt

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn beetles (Coeloptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 132-133.

Ehnström, B. 1983. Faunistiska anteckningar om träskalbaggar. Ent. Tidskr. 104: 77.

Kemner, N. A. 1922. Zur Kenntnis der Entwicklungsstadien und Lebensweise der schwedischen Cerambyciden. Ent. Tidskr. 43: 103, 136.

Lundberg, S. 1960. Bidrag till kännedom om svenska Coleoptera. 3. Ent. Tidskr. 81: 108–112.

Lundblad, O. 1925. Anteckningar om intressantare eller mindre kända coleoptera. Ent. Tidskr. 73: 21.

Palm, T. 1959. Tie Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 331.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lamiinae  
  • Tribus
    Mesosini  
  • Släkte
    Mesosa  
  • Art
    Mesosa nebulosa, (Fabricius, 1781) - molnfläcksbock
    Synonymer
    fläckig ögonfläckbock
    töckenfärgad ögonfläcksbock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.