Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Micridium angulicolle

Organismgrupp Skalbaggar, Fjädervingar, mycelbaggar, asbaggar m.fl. Micridium angulicolle
  Skalbaggar, Fjädervingar, mycelbaggar, asbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mycket liten (0,50–0,57 mm lång) art, smal, välvd, brun med glänsande översida. Halssköldens två långsträckta fåror ej tydliga, konvergerande framåt. Täckvingarnas punktering svag och delvis otydlig.
Utbredning
Länsvis förekomst för Micridium angulicolle Observationer i  Sverige för Micridium angulicolle
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige endast känd från Hallands Väderö, där den upptäcktes 1977. Artens storlek och undangömda levnadssätt gör dock att den kan misstänkas vara till viss del förbisedd. Närmast i östra Finland, där arten upptäcktes 2008. Den kända världsutbredningen omfattar förutom Norden endast mellersta Frankrike, Italien, Österrike och Slovakien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Utvecklas i vitrötad ved eller blöt mulm i grova, ihåliga bokar. Endast påträffad på Hallands Väderö i Skåne, där den upptäcktes 1977. Arten är ytterst liten (0.6 mm) och lätt förbisedd. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 20 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever i anslutning till gamla, främst ihåliga lövträd. I Sverige flera gånger påträffad i fuktig mulm i äldre, ihåliga, ännu levande bokar i sluten skog (Baranowski 1977). I Centraleuropa funnen i mulm i ihåliga ekar och almar. I Finland är individer insamlade i fönsterfällor placerade dels på en ihålig, solexponerad asp, dels på en asphögstubbe i skuggigt läge (Sörensson & Clayhills, 2017). Arten kan uppträda talrikt i lämpliga träd. Livnär sig troligen liksom andra fjädervingar av svampsporer och -mycel, kanske särskilt av vedsvampar. Larvutveckling och livscykel är okänd, men fullbildade individer kan påträffas både vår, sommar och höst.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· skogsalm
· skogsalm
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ptiliidae (fjädervingar), Släkte Micridium, Art Micridium angulicolle (Fairmaire, 1857) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Utvecklas i vitrötad ved eller blöt mulm i grova, ihåliga bokar. Endast påträffad på Hallands Väderö i Skåne, där den upptäcktes 1977. Arten är ytterst liten (0.6 mm) och lätt förbisedd. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 20 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En mycket liten (0,50–0,57 mm lång) art, smal, välvd, brun med glänsande översida. Halssköldens två långsträckta fåror ej tydliga, konvergerande framåt. Täckvingarnas punktering svag och delvis otydlig.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Micridium angulicolle

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Micridium angulicolle

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige endast känd från Hallands Väderö, där den upptäcktes 1977. Artens storlek och undangömda levnadssätt gör dock att den kan misstänkas vara till viss del förbisedd. Närmast i östra Finland, där arten upptäcktes 2008. Den kända världsutbredningen omfattar förutom Norden endast mellersta Frankrike, Italien, Österrike och Slovakien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Ptiliidae - fjädervingar 
  • Underfamilj
    Ptiliinae  
  • Tribus
    Ptiliini  
  • Släkte
    Micridium  
  • Art
    Micridium angulicolle(Fairmaire, 1857)

Lever i anslutning till gamla, främst ihåliga lövträd. I Sverige flera gånger påträffad i fuktig mulm i äldre, ihåliga, ännu levande bokar i sluten skog (Baranowski 1977). I Centraleuropa funnen i mulm i ihåliga ekar och almar. I Finland är individer insamlade i fönsterfällor placerade dels på en ihålig, solexponerad asp, dels på en asphögstubbe i skuggigt läge (Sörensson & Clayhills, 2017). Arten kan uppträda talrikt i lämpliga träd. Livnär sig troligen liksom andra fjädervingar av svampsporer och -mycel, kanske särskilt av vedsvampar. Larvutveckling och livscykel är okänd, men fullbildade individer kan påträffas både vår, sommar och höst.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Den kända svenska förekomsten är belägen i ett naturreservat.


Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
En noggrannare inventering bör göras för att klarlägga artens förekomst.

Baranowski, R. 1977. Intressanta skalbaggsfynd 2 (Coleoptera). Entomologisk Tidskrift 98(4): 135.

Besuchet, C. 1971. Ptiliidae. In: Freude, Harde & Lohse (eds.), Die Käfer Mitteleuropas, vol. 3, Krefeld, s. 321.

Sörensson, M., Clayhills, T. 2017. Micridium angulicolle - a rare European beetle discovered in Finland (Coleoptera: Ptiliidae). Entomologisk Tidskrift 138(3-4): 179-188.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1998. Rev. Håkan Ljungberg 2015, 2017. © ArtDatabanken, SLU 2017.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Ptiliidae - fjädervingar 
  • Underfamilj
    Ptiliinae  
  • Tribus
    Ptiliini  
  • Släkte
    Micridium  
  • Art
    Micridium angulicolle, (Fairmaire, 1857)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1998. Rev. Håkan Ljungberg 2015, 2017. © ArtDatabanken, SLU 2017.