Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mindre parkblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Myolepta dubia
Mindre parkblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En relativt liten, mörk, naken och avlång art med stora rödgula fläckar på bakkroppen. Förekommer sällsynt i Skåne och Blekinge i anslutning till träd med röthål.

Längd 6-9 mm. Ansikte svart och vitpudrat, dock med glänsande mittstrimma (hos hanen smal, hos honan mycket bred) och kinder. Ansiktet under antennerna konkavt (profil), hos hanen med en tydlig, näsformig buckla ovanför munkanten. Panna glänsande, hos hanen smalt pudrad längs ögonkanterna, hos honan med en liten puderfläck intill vardera ögonkanten. Tredje antennsegmentet gulrött. Ryggsköld och skutell glänsande svarta; hos hanen med kort och utstående, blandad svart och gul behåring, hos honan med åtliggande gul behåring. Hanens tergiter 1-3 rödgula med en smal svart mittstrimma, honans tergiter 1-2 rödgula med en bred svart mittstrimma. Övriga segment svarta både på över- och undersidan. Tergiter med övervägande kort, gulaktig och åtliggande (vid framhörnen dock utstående) behåring. Vingar med svagt tonad vingfläck, gult vingmärke och vid basen gula ribbor. Främre mittcellens framribba R4+5 rak. Svängkolvar rödgula. Ben glänsande svarta; dock är fötternas tre innersta segment mer eller mindre gulaktiga. Alla lår är tjocka, och på undersidan vid spetsen finns svarta taggar (kortast på baklåren).
Arten är mycket lik en annan blomfluga, mörk eldblomfluga Tropidia scita, som förekommer i södra halvan av Sverige. Denna har dock kraftiga, krökta baklår med ett markant tandlikt utskott, och vingens främre mittcell har böjd framribba (R4+5).
Utbredning
Länsvis förekomst för mindre parkblomfluga Observationer i  Sverige för mindre parkblomfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mindre parkblomfluga påträffas mycket sällsynt och lokalt i Skåne och Blekinge, som utgör nordgränsen för dess utbredningsområde. De flesta av lokalerna i Skåne (utom Lunds stadspark) ligger inom eller invid triangeln mellan Häckeberga, Ugglarp och Bellinga. Arten påträffades endast sällsynt i början av 1800-talet och uppfattades sedan som försvunnen fram till 1990. Flera av 1800-talslokalerna har exploaterats för länge sedan. Ett fynd vid Valje i Blekinge 1993 indikerar att arten kanske har nya möjligheter att etablera sig i Blekinge och Småland. I övriga Norden är den numera bara känd från ett par lokaler på nordöstra Själland, men utbredningen i Danmark var tidigare betydligt större (omfattade delar av Jylland, Langeland och Lolland). I övriga Europa förekommer arten sparsamt i England och stora delar av Centraleuropa, söderut till Medelhavet (från Spanien till Balkan) och österut till Ryssland. Världsutbredningen omfattar även Kaukasus.
Arten hittades mellan 1816 och 1860 på sex lokaler i Skåne (Abusa, Esperöd, Kullen, Lindholmen, Sjöbo och Sövdeborg). Den uppgavs på den tiden förekomma relativt sällsynt (Zetterstedt 1843, 1855, 1859). Arten verkar sedan ha glömts bort eller inte eftersökts, men återfanns i sydvästra Skåne 1990 och har fram till 2014 påträffats på ett tiotal lokaler i sydvästar Skånes inland, dessutom ett fynd i österut vid Maltesholm. Fynd även från Kalmartrakten i Småland. I Danmark har M. dubia hittats bland annat omkring år 1846 samt på fem lokaler på Jylland, Langeland och Lolland mellan 1874 och 1914. Därefter följde ett långt uppehåll, men efter 1987 har arten återfunnits på tre lokaler i norra Själland. Den uppges förekomma mycket sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten var före 1860 känd från sex lokaler i Skåne. Den återfanns i Lund först 1990 och har därefter påträffats på ettt antal lokaler i södra Götaland. Utvecklingen sker i röthål och savsprickor på gamla lövträd. Den kraftiga decimeringen av äldre almar i Skåne samt kraftiga stormfällningar av ihåliga bokar och avveckling av äldre alléträd m m har minskat livsutrymmet starkt under senaste decenniet. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (8000-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Mindre parkblomfluga förekommer i lövskog med lång kontinuitet och gamla ihåliga träd. Möjligen är den för närvarande mest talrik i Lunds stadspark med sina urgamla träd. Flugan uppehåller sig troligen mest högt upp i träden, men kommer ner för att besöka blommor. Utomlands finns den i anknytning till bok- och ekskogar, gärna vid gläntor, trädgårdar och ängar. I Sverige har flugorna huvudsakligen påträffats när de besökt blommande kirskål Aegopodium podagraria. Utomlands har arten även setts på cistrosor Cistus spp., hagtorn Crataegus sp., blodrot Potentilla erecta, Prunus- och Rubus-arter samt på savande ek. Flygtiden varar från början av juni till mitten av augusti, längre söderut inleds den redan i maj. År 1995 gjordes en hel serie fynd på en ihålig, savande tysklönn Acer pseudoplatanus med blöt mulm i Lunds stadspark. Flera nykläckta honor observerades under förmiddagarna i slutet av juni. I början av juli sågs en hona lägga ägg i barksprickor runt hålets kant, och under andra halvan av juli observerades såväl äggläggande som flygande honor. Larven utvecklas i murken ved inuti ihåliga lövträd som alm, bok, ek, hästkastanj, lönnar och popplar. Den är delvis vattenlevande och hittas i mulm inuti vattenfyllda håligheter eller i sav. Den är blek, 15-17 mm lång och har ett kort andningsrör. En puppa har hittats i en ihålig bok. Arten övervintrar som larv.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Myolepta (parkblomflugor), Art Myolepta dubia (Fabricius, 1805) - mindre parkblomfluga Synonymer liten röthålsblomfluga

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten var före 1860 känd från sex lokaler i Skåne. Den återfanns i Lund först 1990 och har därefter påträffats på ettt antal lokaler i södra Götaland. Utvecklingen sker i röthål och savsprickor på gamla lövträd. Den kraftiga decimeringen av äldre almar i Skåne samt kraftiga stormfällningar av ihåliga bokar och avveckling av äldre alléträd m m har minskat livsutrymmet starkt under senaste decenniet. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (8000-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En relativt liten, mörk, naken och avlång art med stora rödgula fläckar på bakkroppen. Förekommer sällsynt i Skåne och Blekinge i anslutning till träd med röthål.

Längd 6-9 mm. Ansikte svart och vitpudrat, dock med glänsande mittstrimma (hos hanen smal, hos honan mycket bred) och kinder. Ansiktet under antennerna konkavt (profil), hos hanen med en tydlig, näsformig buckla ovanför munkanten. Panna glänsande, hos hanen smalt pudrad längs ögonkanterna, hos honan med en liten puderfläck intill vardera ögonkanten. Tredje antennsegmentet gulrött. Ryggsköld och skutell glänsande svarta; hos hanen med kort och utstående, blandad svart och gul behåring, hos honan med åtliggande gul behåring. Hanens tergiter 1-3 rödgula med en smal svart mittstrimma, honans tergiter 1-2 rödgula med en bred svart mittstrimma. Övriga segment svarta både på över- och undersidan. Tergiter med övervägande kort, gulaktig och åtliggande (vid framhörnen dock utstående) behåring. Vingar med svagt tonad vingfläck, gult vingmärke och vid basen gula ribbor. Främre mittcellens framribba R4+5 rak. Svängkolvar rödgula. Ben glänsande svarta; dock är fötternas tre innersta segment mer eller mindre gulaktiga. Alla lår är tjocka, och på undersidan vid spetsen finns svarta taggar (kortast på baklåren).
Arten är mycket lik en annan blomfluga, mörk eldblomfluga Tropidia scita, som förekommer i södra halvan av Sverige. Denna har dock kraftiga, krökta baklår med ett markant tandlikt utskott, och vingens främre mittcell har böjd framribba (R4+5).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mindre parkblomfluga

Länsvis förekomst och status för mindre parkblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mindre parkblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mindre parkblomfluga påträffas mycket sällsynt och lokalt i Skåne och Blekinge, som utgör nordgränsen för dess utbredningsområde. De flesta av lokalerna i Skåne (utom Lunds stadspark) ligger inom eller invid triangeln mellan Häckeberga, Ugglarp och Bellinga. Arten påträffades endast sällsynt i början av 1800-talet och uppfattades sedan som försvunnen fram till 1990. Flera av 1800-talslokalerna har exploaterats för länge sedan. Ett fynd vid Valje i Blekinge 1993 indikerar att arten kanske har nya möjligheter att etablera sig i Blekinge och Småland. I övriga Norden är den numera bara känd från ett par lokaler på nordöstra Själland, men utbredningen i Danmark var tidigare betydligt större (omfattade delar av Jylland, Langeland och Lolland). I övriga Europa förekommer arten sparsamt i England och stora delar av Centraleuropa, söderut till Medelhavet (från Spanien till Balkan) och österut till Ryssland. Världsutbredningen omfattar även Kaukasus.
Arten hittades mellan 1816 och 1860 på sex lokaler i Skåne (Abusa, Esperöd, Kullen, Lindholmen, Sjöbo och Sövdeborg). Den uppgavs på den tiden förekomma relativt sällsynt (Zetterstedt 1843, 1855, 1859). Arten verkar sedan ha glömts bort eller inte eftersökts, men återfanns i sydvästra Skåne 1990 och har fram till 2014 påträffats på ett tiotal lokaler i sydvästar Skånes inland, dessutom ett fynd i österut vid Maltesholm. Fynd även från Kalmartrakten i Småland. I Danmark har M. dubia hittats bland annat omkring år 1846 samt på fem lokaler på Jylland, Langeland och Lolland mellan 1874 och 1914. Därefter följde ett långt uppehåll, men efter 1987 har arten återfunnits på tre lokaler i norra Själland. Den uppges förekomma mycket sällsynt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Chrysogastrini  
  • Släkte
    Myolepta - parkblomflugor 
  • Art
    Myolepta dubia(Fabricius, 1805) - mindre parkblomfluga
    Synonymer
    liten röthålsblomfluga

Mindre parkblomfluga förekommer i lövskog med lång kontinuitet och gamla ihåliga träd. Möjligen är den för närvarande mest talrik i Lunds stadspark med sina urgamla träd. Flugan uppehåller sig troligen mest högt upp i träden, men kommer ner för att besöka blommor. Utomlands finns den i anknytning till bok- och ekskogar, gärna vid gläntor, trädgårdar och ängar. I Sverige har flugorna huvudsakligen påträffats när de besökt blommande kirskål Aegopodium podagraria. Utomlands har arten även setts på cistrosor Cistus spp., hagtorn Crataegus sp., blodrot Potentilla erecta, Prunus- och Rubus-arter samt på savande ek. Flygtiden varar från början av juni till mitten av augusti, längre söderut inleds den redan i maj. År 1995 gjordes en hel serie fynd på en ihålig, savande tysklönn Acer pseudoplatanus med blöt mulm i Lunds stadspark. Flera nykläckta honor observerades under förmiddagarna i slutet av juni. I början av juli sågs en hona lägga ägg i barksprickor runt hålets kant, och under andra halvan av juli observerades såväl äggläggande som flygande honor. Larven utvecklas i murken ved inuti ihåliga lövträd som alm, bok, ek, hästkastanj, lönnar och popplar. Den är delvis vattenlevande och hittas i mulm inuti vattenfyllda håligheter eller i sav. Den är blek, 15-17 mm lång och har ett kort andningsrör. En puppa har hittats i en ihålig bok. Arten övervintrar som larv.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
I bästa fall finns fortfarande visst utbyte mellan de svenska lokalerna och möjligen även mellan dessa och de på norra Själland. Kontakten med övriga europeiska populationer måste dock anses som bruten sedan slutet av 1800-talet. Hos oss är det största hotet utrensning av äldre och skadade träd i parker, trädgårdar och lövskogar. Eftersom Skåne och Blekinge utgör norra gränsen av artens utbredningsområde kräver den förmodligen för sin utveckling att träden är fristående och solbelysta. Igenväxning kring gamla träd kan därmed innebära ett hot. Arten torde inte kunna utvecklas i tät sluten eller odlad skog.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Sköt om gamla ihåliga och multnande lövträd och se till att de inte beskuggas för mycket av uppväxande sly. Säkerställ sucessionen av lämpliga träd genom tidig kompletterande plantering i parker och verka för återväxt av fristående träd i hagar och glesa lövskogar. Studera artens möjligheterna till sprindning och kommunikation mellan de svenska lokalerna.
Namngivning: Myolepta dubia (Fabricius, 1805). Originalbeskrivning: Thereva dubia. Systema Antliatorum: 221. Synonymer: Musca luteola Gmelin, 1790 (Namnet har nyligen förkastats, då det visade sig vara upptaget. Den nuvarande benämningen ifrågasätts också ibland, eftersom Fabricius beskrivning är bristfällig.), Eristalis lateralis Fallén, 1817.

Etymologi: dubia fem. av dubius (lat.) = obestämd, opålitlig, tvivelaktig, syftar på att det varit svårt att säga till vilket släkte arten borde föras.

Uttal: [Myolépta dúbia]

Andersson, H. 1999. Rödlistade eller sällsynta evertebrater knutna till ihåliga, murkna eller savande trädsvampar i Lunds stad. Ent.Tidskr. 120:169–183.

Bankowska, R. 1963. Munchówki – Diptera. 34 Syrphidae. Klucze do Oznaczania Owadów Polski, 28: 65–69.

Bartsch, H. 1995. Check List for Swedish Hoverflies. Järfälla, eget förlag.

Bartsch, H. (opubl.) Register över i Sverige rödlistade blomflugor.

Bartsch, H. (in press). Swedish Catalogue for Hoverflies (Diptera, Syrphidae).

Doczkal, D., Schmid, U., Ssymank, A., Stuke, H., Treiber, R.& Hauser, M. 1993. Rote Liste der Schwebfliegen (Diptera: Syrphidae) Baden-Württembergs. Natur und Landschaft 68: 608–617.

Goeldlin de Tiefenau & Speight, M.C.D. 1997. Complément à la liste faunistique des Syrphidae (Diptera) de Suisse: synthèse des espèces nouvelles et méconnus. Mitt. der Schweizerischen Gesellschaft 70: 299–309.

Rotheray, G.E. 1993. Colour guide to Hoverfly Larvae (Diptera, Syrphidae). Dipterist Digest 9: 1–156.

Röder, G. 1990. Biologie der Schwebfliegen Deutschlands. Erna Bauer Verlag, Keltern Weiler.

Sarthou, J-P. & Speight, M.C.D. 1997. Inventaire faunistique des Diptéres Syrphidae et Microdontidae du sud-ouest de la France. Bulletin de la Société entomologique de France 102: 457–480.

Speight, M.C.D. 1996. Syrphidae (Diptera) of Central France. Volucella 2: 20–35.

Speight, M.C.D. 2000. Species accounts of European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental and Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S. (eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae, vol.20. Syrph the Net publications, Dublin.

Speight, M.C.D. & Castella, E. 2000. Range and Status data for European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental & Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S.(eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae, vol. 21, Syrph the Net publications, Dublin.

Stackelberg, A. A. in Bei - Benko, G. Ya. 1988: Keys to the Insects of the European Part of the USSR, Volume V, Diptera and Siphonaptera, Part II: 147.

Sörensson, M. (in press). Faunistiskt nytt om sydsvenska blomflugor (Diptera: Syrphidae). Occasional Papers of Insect Faunistics and Systematics in Sweden.

Torp, E. 1994. Danmarks Svirrefluer (Diptera: Syrphidae). Danmarks Dyreliv 6.

Verlinden, L & Decleer, K. 1987. The Hoverflies (Diptera, Syrphidae) of Belgium and their Faunistics: Frequency, distribution, phenology. Kon. Belg. Inst. voor Natuurwetenschappen. Brussel.

Verlinden, L. 1991. Zweefvliegen (Syrphidae). Fauna van Belgie. Kon. Belg. Inst. voor Natuurwetenschappen. Brussel.

Zetterstedt, J. W. 1843. Diptera Scandinaviae. II.

Zetterstedt, J. W. 1855. Diptera Scandinaviae. XII.

Zetterstedt, J. W. 1859. Diptera Scandinaviae. XIII.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 1999. Rev. Hans Bartsch 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Chrysogastrini  
  • Släkte
    Myolepta - parkblomflugor 
  • Art
    Myolepta dubia, (Fabricius, 1805) - mindre parkblomfluga
    Synonymer
    liten röthålsblomfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 1999. Rev. Hans Bartsch 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).