Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgflickslända

Organismgrupp Sländor, Trollsländor Nehalennia speciosa
Dvärgflickslända Sländor, Trollsländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mycket liten flickslända som har glänsande metallfärger i grönt och grönbrons. Undersidan och vissa partier på mellankroppen är blåpudrade. Längs nackens bakkant löper en tunn, blå eller grön linje. Bakkroppen är mycket smal, med en längd av 19–25 mm. Vinglängden är endast 12–16 mm. Larven är mycket liten. Dess främsta kännetecken är de fläckiga gälbladen som arten är ensam om i Sverige. Dvärgflicksländan är så liten att den med svårighet observeras som andra flicksländor. Det bästa sättet att finna den tycks vara slaghåvning i den fuktiga vetetationen kring vattnen där den förmodas förekomma.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgflickslända Observationer i  Sverige för dvärgflickslända
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens utbredningsområde sträcker sig över stora delar av Europa samt genom genom Asien till Japan. Den är dock ovanlig i nästan hela Europa och det finns stora utbredningsluckor. N. speciosa är sannolikt Europas mest hotade trollslända. I våra nordiska grannländer finns den kvar på en lokal i Danmark (Själland) och i Finland har den hittats på sydvästkusten så sent som i början av 1980-talet. I Sverige finns tidiga fynd i Skåne och Östergötland samt på Öland och Gotland och under många år var det sista kända fyndet i Sverige från 1958 på norra Öland. Lokalen finns kvar än idag, men är igenväxt. Dessutom ligger den i ett fågelskyddsområde, varför det är svårt att besöka platsen under artens flygtid. Under 2006 och 2007 hittades dock två nya populationer i mossgölar i Uppland respektive Östergötland.

För information om inventeringsmetodik och inventeringsbehov, se fliken Sammanställning ovan (rubriken Övrigt).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Dvärgflicksländan hade fram till 2007 inte påträffats sedan 1950-talet och klassades som RE 2005. Nu känd från en handfull lokaler i Östergötland, Västmanland, Norduppland och norra Skåne.I Östergötland har arten eftersökts på ett antal till synes lämpliga lokaler. Arten lever vid kanten av dystrofa gölar omgärdade av starrkärr (ej mossar) som domineras av trådstarr och vattenklöver. De östgötska förekomstlokalerna karaktäriseras dessutom av att de av vegetationen att döma är tydligt baspåverkade (förekomst av flera medelrikkärrsindikatorer) och förmodligen har relativt höga pH-värden (i motsats till artens förekomstlokaler i övriga Europa, se Bernad & Wildermuth 2005). Biotoperna hotas av igenväxning orsakad av kvävenedfall och förlängd växtsäsong. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 35000 (11000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (200-800) km². 11000 km2 utifrån fynddata. 12 km2 = utifrån idag kända fynd. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat (igenväxning av mossar och andra våtmarker). Igenväxning av mossar. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)). Global rödlistningskategori: NT (2001).
Ekologi
Arten har en ett- eller tvåårig livscykel i norra Europa. De vuxna sländorna kläcks i maj-juni och flyger till juli–augusti. Inför parningen flyger djuren i en slags karakteristisk hoppande flykt om varandra. Äggläggningen sker i vattenväxtstammar strax under vattenytan. Arten är sällan vanlig på någon plats. N. speciosa lever i och kring nästintill igenvuxna gölar där vegetationen består av smalbladiga gräs och halvgräs.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Odonata (trollsländor), Familj Coenagrionidae (dammflicksländor), Släkte Nehalennia, Art Nehalennia speciosa (Charpentier, 1840) - dvärgflickslända Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Dvärgflicksländan hade fram till 2007 inte påträffats sedan 1950-talet och klassades som RE 2005. Nu känd från en handfull lokaler i Östergötland, Västmanland, Norduppland och norra Skåne.I Östergötland har arten eftersökts på ett antal till synes lämpliga lokaler. Arten lever vid kanten av dystrofa gölar omgärdade av starrkärr (ej mossar) som domineras av trådstarr och vattenklöver. De östgötska förekomstlokalerna karaktäriseras dessutom av att de av vegetationen att döma är tydligt baspåverkade (förekomst av flera medelrikkärrsindikatorer) och förmodligen har relativt höga pH-värden (i motsats till artens förekomstlokaler i övriga Europa, se Bernad & Wildermuth 2005). Biotoperna hotas av igenväxning orsakad av kvävenedfall och förlängd växtsäsong. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 35000 (11000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (200-800) km². 11000 km2 utifrån fynddata. 12 km2 = utifrån idag kända fynd. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat (igenväxning av mossar och andra våtmarker). Igenväxning av mossar. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)). Global rödlistningskategori: NT (2001).
Global rödlistning NT (2006)
En mycket liten flickslända som har glänsande metallfärger i grönt och grönbrons. Undersidan och vissa partier på mellankroppen är blåpudrade. Längs nackens bakkant löper en tunn, blå eller grön linje. Bakkroppen är mycket smal, med en längd av 19–25 mm. Vinglängden är endast 12–16 mm. Larven är mycket liten. Dess främsta kännetecken är de fläckiga gälbladen som arten är ensam om i Sverige. Dvärgflicksländan är så liten att den med svårighet observeras som andra flicksländor. Det bästa sättet att finna den tycks vara slaghåvning i den fuktiga vetetationen kring vattnen där den förmodas förekomma.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgflickslända

Länsvis förekomst och status för dvärgflickslända baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgflickslända

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens utbredningsområde sträcker sig över stora delar av Europa samt genom genom Asien till Japan. Den är dock ovanlig i nästan hela Europa och det finns stora utbredningsluckor. N. speciosa är sannolikt Europas mest hotade trollslända. I våra nordiska grannländer finns den kvar på en lokal i Danmark (Själland) och i Finland har den hittats på sydvästkusten så sent som i början av 1980-talet. I Sverige finns tidiga fynd i Skåne och Östergötland samt på Öland och Gotland och under många år var det sista kända fyndet i Sverige från 1958 på norra Öland. Lokalen finns kvar än idag, men är igenväxt. Dessutom ligger den i ett fågelskyddsområde, varför det är svårt att besöka platsen under artens flygtid. Under 2006 och 2007 hittades dock två nya populationer i mossgölar i Uppland respektive Östergötland.

För information om inventeringsmetodik och inventeringsbehov, se fliken Sammanställning ovan (rubriken Övrigt).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Odonata - trollsländor 
  • Underordning
    Zygoptera - flicksländor inklusive jungfrusländor 
  • Familj
    Coenagrionidae - dammflicksländor 
  • Släkte
    Nehalennia  
  • Art
    Nehalennia speciosa(Charpentier, 1840) - dvärgflickslända

Arten har en ett- eller tvåårig livscykel i norra Europa. De vuxna sländorna kläcks i maj-juni och flyger till juli–augusti. Inför parningen flyger djuren i en slags karakteristisk hoppande flykt om varandra. Äggläggningen sker i vattenväxtstammar strax under vattenytan. Arten är sällan vanlig på någon plats. N. speciosa lever i och kring nästintill igenvuxna gölar där vegetationen består av smalbladiga gräs och halvgräs.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Sjöar, Småvatten, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Igenväxning av artens reproduktionsvatten tycks vara det största hotet inom hela dess utbredningsområde. Då arten är liten har den svårt att sprida sig till nya områden och dör därför ut när vattnet förändras.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Där arten finns är det viktigt att snabbt säkerställa vattnens fortsatta existens samt övervaka populationerna med upprepade inventeringar. Eventuellt hålla vegetationen på en rimlig nivå med mekaniska metoder, inte för mycket och inte för lite.
Detta är en så kallad Faunaväktarart som ArtDatabanken valt ut för att det behövs mer information om dess utbredning och förekomst i Sverige. Läs mer här: http://www.artdatabanken.se/naturvaard/faunavaekteri/

Inventeringsmetod
Det bästa sättet att hitta dvärgflickslända är slaghåvning efter vuxna sländor i vegeta­tionen (framförallt stora bestånd av trådstarr) i potentiella livsmiljöer. Arten kan också hittas genom att inventeraren böjer sig och ”bläddrar” runt i starrbestånden. Eftersom arten uppehåller sig nere i vegetationen mest hela tiden är inventering inte särskilt vä­derberoende. Arten går att finna även om det inte är soligt och varmt.
Då arten är relativt stillasittande och lätt att finna är det möjligt att skatta populations­storleken på en lokal. Man vandrar då sakta genom lämplig vegetation och räknar de sländor man ser. På små lokaler kan man söka igenom all lämplig livsmiljö medan på stora lokaler får man nöja sig med att göra en relativ skattning genom att räkna antalet individer under en viss tid, förslagsvis 30 minuter.

Inventeringsbehov
Även om dvärgflicksländan är sällsynt i landet återstår sannolikt ytterligare förekomster att upptäcka. Utifrån dagens kunskap om artens krav på livsmiljö bör chansen vara störst att hitta den i områden i södra Sverige som har kalkrik berggrund och/eller kalkrika jordarter och där det finns rikkärr. Det kan vara i södra Skåne län, Öland, Gotland, centrala delen av Västra Götalands län, norra Jönköpings och Kalmar län/västra Öster­götlands län, östra Örebro län och inom ett område från nordöstra Södermanlands län via Stockholm och Uppsala län till södra Gävleborgs län. Med tanke på dvärgflickslän­dans kustnära förekomster och något annorlunda habitatval i Finland kan det också vara möjligt att finna arten i Östersjöns skärgårdsområden. Det ska heller inte uteslutas att arten kan påträffas i vitmossemiljöer med lägre pH såsom den gör på många andra håll i Europa och på så nära håll som i Danmark.

Ander, K. 1944. Catalogus Insectorum Sueciae, IV, Odonata. Opuscula Entomologica 9: 157–163.

Ander, K. 1953. Catalogus Insectorum Sueciae; Odonata additamenta. Opuscula Entomologica 18: 87–88.

Bernard, R. & Wildermuth, H. 2005. Nehalennia speciosa (Charpentier, 1840) In Europe: A case of a vanishing relict (Zygoptera: Coenagrionidae). Odonatologica 34: 335-378.

Dijkstra, K-D. & Lewington, R. 2006. Field Guide to Dragonflies of Britain and Europe. British Wildlife Publishing, Dorset.

Hämäläinen, M. 1981. Nehalennia speciosa (Charp.) (Coenagrionidae) Tammisaaresta. Notulae Entomologicae 61: 221.

Sahlén, G. 1996. Sveriges Trollsländor (Odonata). 2:a uppl. Fältbiologernas förlag, Sollentuna.

Sandhall, Å. 1987. Trollsländor i Europa. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Sahlén 1999. Rev. Ulf Bjelke 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Odonata - trollsländor 
  • Underordning
    Zygoptera - flicksländor inklusive jungfrusländor 
  • Familj
    Coenagrionidae - dammflicksländor 
  • Släkte
    Nehalennia  
  • Art
    Nehalennia speciosa, (Charpentier, 1840) - dvärgflickslända
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Sahlén 1999. Rev. Ulf Bjelke 2007.