Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Notolaemus castaneus

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Notolaemus castaneus
  Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En platt och långsmal, brun skalbagge med långa antenner, vilka hos hanen kan bli längre än kroppen. Kroppslängden är cirka 3 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för Notolaemus castaneus Observationer i  Sverige för Notolaemus castaneus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast känd från Södermanland, Uppland och Västmanland. Samtliga fynd är gjorda nära Mälaren. Ej i övriga Norden eller i Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Larvutvecklingen sker under och i bark av lövträdsgrenar, främst på de nedersta döda grenvarven på fristående grova ekar. På dessa grenar växer frätskinn (Vuilleminia comedens), till vilket arten verkar vara knuten. Fynd av arten har även gjorts på hassel, möjligen i samband med angrepp av hasselfrätskinn (V. coryli). Endast känd från Södermanland, Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (4-25). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (16-100) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under och i bark av lövträdsgrenar, företrädesvis under barken på de nedersta döda grenvarven på gamla fristående levande ekar. På dessa grenar växer frätskinnet (Vuilleminia comedens), till vilket arten verkar vara knuten. Fynd av arten har även gjorts på hassel, möjligen i samband med angrepp av hasselfrätskinn (V. coryli). Arten är påträffad dels genom att man bankat döda ekgrenar som suttit kvar på träden över en vit skärm, dels genom sållning av barken på grenarna.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· frätskinn
· frätskinn
· hasselfrätskinn
· hasselfrätskinn
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Laemophloeidae (ritsplattbaggar), Släkte Notolaemus, Art Notolaemus castaneus (Erichson, 1845) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Larvutvecklingen sker under och i bark av lövträdsgrenar, främst på de nedersta döda grenvarven på fristående grova ekar. På dessa grenar växer frätskinn (Vuilleminia comedens), till vilket arten verkar vara knuten. Fynd av arten har även gjorts på hassel, möjligen i samband med angrepp av hasselfrätskinn (V. coryli). Endast känd från Södermanland, Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (4-25). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (16-100) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
En platt och långsmal, brun skalbagge med långa antenner, vilka hos hanen kan bli längre än kroppen. Kroppslängden är cirka 3 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Notolaemus castaneus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Notolaemus castaneus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast känd från Södermanland, Uppland och Västmanland. Samtliga fynd är gjorda nära Mälaren. Ej i övriga Norden eller i Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Laemophloeidae - ritsplattbaggar 
  • Underfamilj
    Laemophloeinae  
  • Släkte
    Notolaemus  
  • Art
    Notolaemus castaneus(Erichson, 1845)

Larvutvecklingen sker under och i bark av lövträdsgrenar, företrädesvis under barken på de nedersta döda grenvarven på gamla fristående levande ekar. På dessa grenar växer frätskinnet (Vuilleminia comedens), till vilket arten verkar vara knuten. Fynd av arten har även gjorts på hassel, möjligen i samband med angrepp av hasselfrätskinn (V. coryli). Arten är påträffad dels genom att man bankat döda ekgrenar som suttit kvar på träden över en vit skärm, dels genom sållning av barken på grenarna.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· frätskinn - Vuilleminia comedens (Viktig)
· hasselfrätskinn - Vuilleminia coryli (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten tillhör de värmerelikter bland insekterna som lever kvar vid inre Mälaren. De flesta av dessa förekommer endast på ett fåtal begränsade lokaler och är på grund av detta hotade, helst som de verkar förekomma i individfattiga populationer. Minskande antal grova ekar i solexponerat läge är ett hot, liksom att man ofta, i synnerhet i parker och alléer, men även i åkerbryn, kapar ner de nedre döda grenvarven på gamla träd.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Vi måste bibehålla alla öppna ekbestånd som vi har kvar i Mälardalen. Flera andra av våra rödlistade arter förekommer också i samma miljö. Det är även viktigt att vi redan nu planlägger för en succession av dessa naturtyper i framtiden eftersom det tar flera sekler innan de får de värden som många av våra rödlistade insekter kräver. Att kapa ner döda grenar från levande gamla ekar är en åtgärd som kan inverka negativt på populationerna av såväl denna som flera andra rödlistade arter, och därför bör undvikas.

Lundberg, S. 1961. Bidrag till kännedomen om svenska coleoptera. 4. Ent. Tidskr. 82: 65.

Lundberg, S. 1963. Bidrag till kännedomen om svenska coleoptera. 7. Ent. Tidskr. 84: 246.

Palm, T. 1953. För Sverige nya Coleoptera XIII. Ent. Tidskr. 74: 134–135.

Palm, T. 1954. Anteckningar om svenska skalbaggar. IX. Ent. Tidskr. 75: 24.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 261.

Widenfalk, R. 1958. Bidrag till kännedomen om levnadssättet hos Laemophloeus castaneus (Er.)(Col. Cucujidae). Ent. Tidskr. 79: 231.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Laemophloeidae - ritsplattbaggar 
  • Underfamilj
    Laemophloeinae  
  • Släkte
    Notolaemus  
  • Art
    Notolaemus castaneus, (Erichson, 1845)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.