Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Nysson tridens

Organismgrupp Steklar, Rovsteklar Nysson tridens
  Steklar, Rovsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kölnackad gökrovstekel är en ganska liten svart rovstekel, 4-6 mm, vars bakkropp i främre delen är rödbrun och bär på sidorna några gulvita fläckar. Benen är rödbruna, framvingens vingceller tre stycken i främre delen, bakkropp oskaftad och bakryggen försedd med två tydliga, bakåtriktade tornar eller tänder. Inom släktet igenkänd på färgen i kombination med den distinkta och välutvecklade nackkölen som omger nackhålet.
Utbredning
Länsvis förekomst för Nysson tridens Observationer i  Sverige för Nysson tridens
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En i Sverige och Sydskandinavien mycket sällsynt art. I vårt land länge endast känd i två exemplar tagna 1951 i trakten av Skälderviken i nordvästra Skåne. Vid millennieskiftet återfunnen på tre nya lokaler i västra och södra Skåne: Torna Hällestad, Revingefältet och Ilstorp. Förekomsterna ingår i eller ansluter till det utsträckta komplex av sandmarker öster om Lund som benämns Vombsänkan, och de ansluter i ett större perspektiv till en isolerad dansk förekomst på Nordostsjälland. I Danmark är den i övrigt känd från några spridda lokaler i Syd- och Östjylland samt på öarna. De skandinaviska populationerna utgör artens nordgräns i Europa. Den har en vid europeisk utbredning i stort men uppträder mestadels sporadiskt och sällsynt. Arten är även känd från Kazakstan och Mongoliet. De nya svenska fynden är troligen inte resultat av en nyinvandring utan indikerar att arten, genom sin litenhet, under mellantiden sannolikt förbisetts. Den finns troligen kvar även på andra sandmarker inom området men igenväxningen och exploateringen av dessa är på sikt ett hot. Arten står upptagen på den tyska rödlistan under "status obekant", och den upptags även på flera bundesländers regionala rödlistor.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
En liten rovstekel som boparasiterar på rovsteklar av släktet Harpactus, vilka anlägger sina bon i torra, solvarma sandmarker. Arten har varit känd i några belägg från 1950-talet. Har nyligen återupptäckts på flera lokaler i Skåne efter att ha betraktats som försvunnen från landskapet. Kan ha varit förbisedd till följd av extrem låg populationsnivå (dvs. fluktuerat kraftigt) eller återinvandrat. Har troligen tillfälligt ökat under senaste åren. Öppna sandmarker i Skåne minskar stadigt. Antalet lokalområden i landet skattas till 18 (6-36). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2500 (2000-6400) km² och förekomstarean (AOO) till 72 (24-144) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Möjligen har en svag ökning av utbredningsområdet skett. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Arten är främst aktiv under högsommaren och uppges föredra öppna, solvarma torrmarker, gärna med sand som underlag. Detta överensstämmer bra med nyare observationer. Fyndlokalen vid Skälderviken är belägen inom ett större område som domineras av gammal flygsand. De tre färska fynden från Skåne härrör dels från en öppen, flack, igenväxande sandig torräng med ett ridspår av blottad sand på vilket N. tridens och dess uppgivna rovstekelvärd Harpactus tumidus vistades, dels från av militära bandvagnar delvis uppkörda sandfält, dels från ett igenväxande sand-grustag. I Schleswig-Holstein uppträdde den på hedartade torrängar i anslutning till ett övningsfält vid en flygplats. Den är sannolikt beroende av tidiga successionsstadier och missgynnas när vegetationen sluter sig. Flygtiden infaller från slutet av juni till och med september. De svenska exemplaren härrör från perioden 4 juli till 4 augusti. Arten uppges boparasitera rovsteklarna Harpactus tumidus och H. lunatus, vilka gärna uppträder på öppna sandmarker, torra sand- och grussluttningar och i sandiga, solexponerade vägrenar där bona anläggs. I övrigt besöker den gärna blommor, t.ex. olika arter flockblommiga örter (Apiaceae) samt rölleka Achillea millefolium.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor), Kleptoparasit, Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· Harpactus lunatus
· Harpactus lunatus
· Harpactus tumidus
· Harpactus tumidus
· spottstritar
· spottstritar
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· flockblommiga
· flockblommiga
· röllika
· röllika
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Crabronidae, Släkte Nysson, Art Nysson tridens Gerstäcker, 1867 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation En liten rovstekel som boparasiterar på rovsteklar av släktet Harpactus, vilka anlägger sina bon i torra, solvarma sandmarker. Arten har varit känd i några belägg från 1950-talet. Har nyligen återupptäckts på flera lokaler i Skåne efter att ha betraktats som försvunnen från landskapet. Kan ha varit förbisedd till följd av extrem låg populationsnivå (dvs. fluktuerat kraftigt) eller återinvandrat. Har troligen tillfälligt ökat under senaste åren. Öppna sandmarker i Skåne minskar stadigt. Antalet lokalområden i landet skattas till 18 (6-36). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2500 (2000-6400) km² och förekomstarean (AOO) till 72 (24-144) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Möjligen har en svag ökning av utbredningsområdet skett. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Kölnackad gökrovstekel är en ganska liten svart rovstekel, 4-6 mm, vars bakkropp i främre delen är rödbrun och bär på sidorna några gulvita fläckar. Benen är rödbruna, framvingens vingceller tre stycken i främre delen, bakkropp oskaftad och bakryggen försedd med två tydliga, bakåtriktade tornar eller tänder. Inom släktet igenkänd på färgen i kombination med den distinkta och välutvecklade nackkölen som omger nackhålet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Nysson tridens

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Nysson tridens

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En i Sverige och Sydskandinavien mycket sällsynt art. I vårt land länge endast känd i två exemplar tagna 1951 i trakten av Skälderviken i nordvästra Skåne. Vid millennieskiftet återfunnen på tre nya lokaler i västra och södra Skåne: Torna Hällestad, Revingefältet och Ilstorp. Förekomsterna ingår i eller ansluter till det utsträckta komplex av sandmarker öster om Lund som benämns Vombsänkan, och de ansluter i ett större perspektiv till en isolerad dansk förekomst på Nordostsjälland. I Danmark är den i övrigt känd från några spridda lokaler i Syd- och Östjylland samt på öarna. De skandinaviska populationerna utgör artens nordgräns i Europa. Den har en vid europeisk utbredning i stort men uppträder mestadels sporadiskt och sällsynt. Arten är även känd från Kazakstan och Mongoliet. De nya svenska fynden är troligen inte resultat av en nyinvandring utan indikerar att arten, genom sin litenhet, under mellantiden sannolikt förbisetts. Den finns troligen kvar även på andra sandmarker inom området men igenväxningen och exploateringen av dessa är på sikt ett hot. Arten står upptagen på den tyska rödlistan under "status obekant", och den upptags även på flera bundesländers regionala rödlistor.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Bembicinae  
  • Tribus
    Nyssonini  
  • Släkte
    Nysson  
  • Art
    Nysson tridensGerstäcker, 1867

Arten är främst aktiv under högsommaren och uppges föredra öppna, solvarma torrmarker, gärna med sand som underlag. Detta överensstämmer bra med nyare observationer. Fyndlokalen vid Skälderviken är belägen inom ett större område som domineras av gammal flygsand. De tre färska fynden från Skåne härrör dels från en öppen, flack, igenväxande sandig torräng med ett ridspår av blottad sand på vilket N. tridens och dess uppgivna rovstekelvärd Harpactus tumidus vistades, dels från av militära bandvagnar delvis uppkörda sandfält, dels från ett igenväxande sand-grustag. I Schleswig-Holstein uppträdde den på hedartade torrängar i anslutning till ett övningsfält vid en flygplats. Den är sannolikt beroende av tidiga successionsstadier och missgynnas när vegetationen sluter sig. Flygtiden infaller från slutet av juni till och med september. De svenska exemplaren härrör från perioden 4 juli till 4 augusti. Arten uppges boparasitera rovsteklarna Harpactus tumidus och H. lunatus, vilka gärna uppträder på öppna sandmarker, torra sand- och grussluttningar och i sandiga, solexponerade vägrenar där bona anläggs. I övrigt besöker den gärna blommor, t.ex. olika arter flockblommiga örter (Apiaceae) samt rölleka Achillea millefolium.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor), Kleptoparasit, Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· Harpactus lunatus (Viktig)
· Harpactus tumidus (Viktig)
· spottstritar - Aphrophoridae (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· flockblommiga - Apiaceae (Har betydelse)
· röllika - Achillea millefolium (Har betydelse)
Främsta hotet mot arten utgörs av bebyggelse och exploatering av dess livsmiljö, samt stabilisering av artens habitat genom igenväxning och slutning av fält- och buskskikt, exempelvis p.g.a. upphörd hävd, upphört bete, insådd eller igenplantering. Förekomster i och i anslutning till täkter hotas av estetiskt motiverade åtgärder för efterbearbetning och återställning, och de på militära övningsfält av upphört slitage via tramp eller fordon. Eftersom eventuella kvardröjande populationer torde vara små och splittrade kan kanteffekter och slumpmässiga faktorer även spela roll som potentiella hot.

Påverkan
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Åtgärder som främjar öppethållande och en kontinuerlig erosion av artens livsmiljöer, t.ex. genom tramp eller fordonskörning, bör förordas. Bebyggelse och annan exploatering av livsmiljön bör förhindras. Artens status i Sverige bör närmare undersökas. Eventuella återstående förekomster bör skyddas och underställas en kontinuerlig och passande skötselregim. Exempel på åtgärder kan vara att återinrätta en kontinuerlig betesregim och att röja och öppna upp i vegetationen. Extensivt markslitage i mindre skala, t.ex. genom ridning och tramp är troligen enbart av godo. För förekomster i och vid täkter bör specifika åtgärder insättas som förhindrar förändring av artens livsmiljö, t.ex. förbud mot efterbearbetning, täckning med jord, igenplantering etc.

Blösch, M. 2000. Die Grabwespen Deutschlands. Lebensweise, Verhalten, Verbreitung. Die Tierwelt Deutschlands. 71. Theil. Goecke & Evers, Keltern.

Lomholdt, O. 1975-76. The Sphecidae (Hymenoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica vol. 4: 1–2. Scandinavian Science Press Ltd., Klampenborg.

Oehlke, J. 1970. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Hymenoptera-Sphecidae. Beiträge zur Entomologie 20(7-8): 615–812.

Schmid-Egger, C., Risch, S. & Niehuis, O. 1995. Die Wildbienen und Wespen in Rheinland-Pfalz (Hymenoptera, Aculeata). Verbreitung, Ökologie und Gefährdungssituation. Fauna und Flora in Rheinland-Pfalz. Zeitschrift für Naturschutz. Beiheft 16. 296 pp. GNOR, Landau.

Smissen, J.v.d. 1998. Beitrag zur Stechimmenfauna des mittleren und südlichen Schleswig-Holstein und angrenzender Gebiete in Mecklenburg und Niedersachsen (Hymenoptera Aculeata: Apidae, Chrysididae, "Scolioidea", Vespidae, Pompilidae, Sphecidae). Mitteilungen der Arbeitsgemeinschaft ostwestfälischer-lippischer Entomologen 14 (Beiheft 4):1–76.

Sörensson, M. 2000. Insekter på Torna Hällestad allmänning (Kaninlandet). 89 s. Tekniska förvaltningen, Park och Naturkontoret, Lund.

Sörensson, M. 2001. Förbisedd eller återinvanderad? – Nya fynd av rovstekeln Nysson tridens Gerst. i Sverige (Hymenoptera: Sphecidae). Ent. Tidskr. 122: 98.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Bembicinae  
  • Tribus
    Nyssonini  
  • Släkte
    Nysson  
  • Art
    Nysson tridens, Gerstäcker, 1867
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 2008.