Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulröd blankbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Obrium cantharinum
Gulröd blankbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En gulbrun, mycket smäckert byggd skalbagge som blir 5–9 mm lång. Arten har en tämligen påfallande lång och gul behåring. Ben och antenner är långa och låren är klubblika. På halsskölden finns några blanka knölar.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulröd blankbock Observationer i  Sverige för gulröd blankbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Tidigare utbredd i från Skåne till Hälsingland. Sentida fynd finns i östra Sverige från Småland till Gästrikland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i nyligen död, solexponerad, bark på grenar och tunnare stamdelar av asp, ofta i träd ute på hyggen. Tidigare utbredd i från Skåne till Hälsingland. Sentida fynd finns i östra Sverige från Småland till Gästrikland. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i död aspbark. Äggen läggs i solexponerad, hård torr bark på grenar och tunnare stamdelar. Angrepp påträffas ofta i aspar som man friställt ute på hyggen efter slutavverkningar. Ibland går larvgångarna inne i barken medan larverna gnager gångar i kambiezonen varvid även splintveden tydligt fåras av larvernas gångar. Förpuppningen sker antingen strax under splintvedsytan eller mitt inne i innerbarken. Larvutvecklingen är till övervägande del tvåårig men det finns även indicier på att larvutvecklingen kan klaras av på ett år. Den fullbildade skalbaggen påträffas i juni och början av juli. Den kan då påträffas helst vita i blommor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp [trädet]
· asp [trädet]
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· hundkäx
· hundkäx
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Obrium, Art Obrium cantharinum (Linnaeus, 1767) - gulröd blankbock Synonymer gulröd smalhalsbock

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i nyligen död, solexponerad, bark på grenar och tunnare stamdelar av asp, ofta i träd ute på hyggen. Tidigare utbredd i från Skåne till Hälsingland. Sentida fynd finns i östra Sverige från Småland till Gästrikland. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
En gulbrun, mycket smäckert byggd skalbagge som blir 5–9 mm lång. Arten har en tämligen påfallande lång och gul behåring. Ben och antenner är långa och låren är klubblika. På halsskölden finns några blanka knölar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulröd blankbock

Länsvis förekomst och status för gulröd blankbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulröd blankbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tidigare utbredd i från Skåne till Hälsingland. Sentida fynd finns i östra Sverige från Småland till Gästrikland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Obriini  
  • Släkte
    Obrium  
  • Art
    Obrium cantharinum(Linnaeus, 1767) - gulröd blankbock
    Synonymer
    gulröd smalhalsbock

Larvutvecklingen sker i död aspbark. Äggen läggs i solexponerad, hård torr bark på grenar och tunnare stamdelar. Angrepp påträffas ofta i aspar som man friställt ute på hyggen efter slutavverkningar. Ibland går larvgångarna inne i barken medan larverna gnager gångar i kambiezonen varvid även splintveden tydligt fåras av larvernas gångar. Förpuppningen sker antingen strax under splintvedsytan eller mitt inne i innerbarken. Larvutvecklingen är till övervägande del tvåårig men det finns även indicier på att larvutvecklingen kan klaras av på ett år. Den fullbildade skalbaggen påträffas i juni och början av juli. Den kan då påträffas helst vita i blommor.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp [trädet] - Populus tremula (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· hundkäx - Anthriscus sylvestris (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Skogsbruket prioriterar knappast asp. Fortfarande huggs en hel del asp ner eller ringbarkas. Den höga älgstammen har dessutom begränsat aspens möjlighet att regenereras på många platser. Detta har på många platser åstadkommit tydliga successionsglapp i förekomsten av medelålders asp i skogslandskapet.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör i görligaste mån generellt spara aspen i skogslandskapet. Blåser de aspar som man sparat på hyggen omkull, bör dessa träd sparas och ej huggas upp till ved..

Bense, 1995. Longhorn Beetles – An illustrated Key to the Cerambycidae and Vesperidae. Margraf Verlag. Sid. 237.

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 98–99.

Freude, H., Harde, K. A. & Lohse, G. A. 1966. Die Käfer Mitteleuropas, Bd. 9: 48.

Koch, K. 1992. Die Käfer Mitteleuropas, Ökologie Bd. 3:25–26.

Palm, T. 1940-42. Über die Entwicklung und Lebensweise einiger weniger bekannten Käferarten im Urwaldgebiete am Fluss Dalälven 1-4. Opusc. Ent. 5–7: 19–21.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 307.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Obriini  
  • Släkte
    Obrium  
  • Art
    Obrium cantharinum, (Linnaeus, 1767) - gulröd blankbock
    Synonymer
    gulröd smalhalsbock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.