Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Odontocerum albicorne

Organismgrupp Sländor, Nattsländor Odontocerum albicorne
  Sländor, Nattsländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Larven blir upp till 18 mm lång. Bakkroppen är gulvit, huvud och pronotum är gulbruna. Den bygger ett koniskt, svagt krökt hus av fina sandkorn. Det skiljer sig från andra arters hus genom att sanden byggs upp kring ett inre silkesrör och är tvärt avslutat i bakändan. Det är tämligen slätt och tillverkat av sand. Pupphuset är identiskt med larvhuset men är tilltäppt med en sten i vardera ändan. Sländan har silvergrå, finhåriga vingar. Vid vila ligger vingarna som ett v-format tak över kroppen. Antennerna är tydligt längre än framvingen, som för hanen är 12–16 mm och för honan 14–19 mm lång.
Utbredning
Länsvis förekomst för Odontocerum albicorne Observationer i  Sverige för Odontocerum albicorne
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten känd från Skåne, Halland, Småland och Västergötland. Arten har sitt huvudsakliga förekomstområde i Syd- och Mellaneuropa, i västra delen av Ryssland och i Karpaterna. Den är dock känd från stora delar av Europa. Inom Norden har den bara påträffats i Sverige och Danmark.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Känd från ett flertal bäckar längs sluttningarna av de skånska åsarna, samt spridda fynd i Halland, Småland och Västergötland. Larverna lever i steniga bäckar (ej helt små) med källflödeskaraktär och med relativt högt pH. Tycks vara exklusiv i sina krav (kräver bl.a. rent vatten). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (30000-75000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (200-600) km². 160 =utifrån fynddata 20140327. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Odontocerum albicorne är ettårig och övervintrar som larv. Den livnär sig på det mesta, bl.a. mikroskopisk påväxt och delar av högre växter. Såväl i Sverige som utomlands har de endast hittats i steniga bäckar med klart, rent och kyligt vatten, hög syrgashalt och ganska högt pH-värde. Bottnarna har i huvudsak varit bevuxna med mossa (Fontinalis antipyretica) och de omgivande stränderna har kantats av löv- eller blandskog. I samma vattendrag har man hittat nattsländorna Hydropsyche siltalai och Sericostoma personatum, dagsländan Baetis rhodani, bäcksländan Isoperla grammatica, bäckbaggen Limnius volckmari och sötvattensmärlan Gammarus pulex, d.v.s. en artsammansättning som indikerar rent och oförsurat vatten.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor, "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· stor näckmossa
· stor näckmossa
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Trichoptera (nattsländor), Familj Odontoceridae (böjrörsnattsländor), Släkte Odontocerum, Art Odontocerum albicorne (Scopoli, 1763) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Känd från ett flertal bäckar längs sluttningarna av de skånska åsarna, samt spridda fynd i Halland, Småland och Västergötland. Larverna lever i steniga bäckar (ej helt små) med källflödeskaraktär och med relativt högt pH. Tycks vara exklusiv i sina krav (kräver bl.a. rent vatten). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (30000-75000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (200-600) km². 160 =utifrån fynddata 20140327. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Larven blir upp till 18 mm lång. Bakkroppen är gulvit, huvud och pronotum är gulbruna. Den bygger ett koniskt, svagt krökt hus av fina sandkorn. Det skiljer sig från andra arters hus genom att sanden byggs upp kring ett inre silkesrör och är tvärt avslutat i bakändan. Det är tämligen slätt och tillverkat av sand. Pupphuset är identiskt med larvhuset men är tilltäppt med en sten i vardera ändan. Sländan har silvergrå, finhåriga vingar. Vid vila ligger vingarna som ett v-format tak över kroppen. Antennerna är tydligt längre än framvingen, som för hanen är 12–16 mm och för honan 14–19 mm lång.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Odontocerum albicorne

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Odontocerum albicorne

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten känd från Skåne, Halland, Småland och Västergötland. Arten har sitt huvudsakliga förekomstområde i Syd- och Mellaneuropa, i västra delen av Ryssland och i Karpaterna. Den är dock känd från stora delar av Europa. Inom Norden har den bara påträffats i Sverige och Danmark.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Trichoptera - nattsländor 
  • Överfamilj
    Leptoceroidea  
  • Familj
    Odontoceridae - böjrörsnattsländor 
  • Släkte
    Odontocerum  
  • Art
    Odontocerum albicorne(Scopoli, 1763)

Odontocerum albicorne är ettårig och övervintrar som larv. Den livnär sig på det mesta, bl.a. mikroskopisk påväxt och delar av högre växter. Såväl i Sverige som utomlands har de endast hittats i steniga bäckar med klart, rent och kyligt vatten, hög syrgashalt och ganska högt pH-värde. Bottnarna har i huvudsak varit bevuxna med mossa (Fontinalis antipyretica) och de omgivande stränderna har kantats av löv- eller blandskog. I samma vattendrag har man hittat nattsländorna Hydropsyche siltalai och Sericostoma personatum, dagsländan Baetis rhodani, bäcksländan Isoperla grammatica, bäckbaggen Limnius volckmari och sötvattensmärlan Gammarus pulex, d.v.s. en artsammansättning som indikerar rent och oförsurat vatten.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor, "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· stor näckmossa - Fontinalis antipyretica (Har betydelse)
Arten skadas främst av försurning och förorening, samt troligen även av strandnära jord- och skogsbruk. Den torde likaså påverkas negativt av syrgastärande föroreningar, grumling av vattnet och av ändrad flödesrytmik. Sannolikt kan en minskning av nuvarande kalkningsverksamhet leda till en tillbakagång för arten.

Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Vid de vatten som idag hyser arten bör man bilda blandskogsbevuxna skyddszoner längs stränderna samt avstå från regleringar. Vidare bör verksamheter som leder till grumling av och/eller syrgasbrist i vattnet undvikas. Ett av de två svenska vatten som man vet hyser arten idag är kalkat och fortsatta kalkningsinsatser är förmodligen nödvändiga för att trygga dess fortlevnad där i nuvarande numerär.

Degerman, E., Fernholm, B. och Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket rapport nr 4345: 135, 194.

Gullefors, B. 2002. Sveriges nattsländor (Trichoptera), en provinsalkatalog med nyare fynduppgifter. Entomologisk Tidskrift. 123:131-147.

Illies, J. (ed.) (1967). Limnofauna Europaea. Fisher, Stuttgart.

Lepneva, S.G. 1971. Trichoptera. Larvae and pupae of integripalpia. Israel program for Scientific Translations. Jerusalem. 700 sidor.

Malicky, H. 1983. Atlas of European Trichoptera. Dr. W. Junk Publishers. The Hauge-Boston.-London. 298pp.

Wallace, I.D., Wallace, B. & Philipson, G.N. 2003. A key to the Case-bearing Caddis Larvae of Britain and Ireland. Freshw. Biol. Ass. No.61. 259pp.

http://www.faunaeur.org/

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Engblom & Pär-Erik Lingdell 1995. Rev. Ulf Bjelke 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Trichoptera - nattsländor 
  • Överfamilj
    Leptoceroidea  
  • Familj
    Odontoceridae - böjrörsnattsländor 
  • Släkte
    Odontocerum  
  • Art
    Odontocerum albicorne, (Scopoli, 1763)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Engblom & Pär-Erik Lingdell 1995. Rev. Ulf Bjelke 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.