Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gråbinkefjädermott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Oidaematophorus rogenhoferi
Gråbinkefjädermott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ej tillgänglig
Utbredning
Länsvis förekomst för gråbinkefjädermott Observationer i  Sverige för gråbinkefjädermott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige förekommer O. rogenhoferi mycket lokalt och oftast sällsynt i Härjedalens och Jämtlands fjälltrakter, samt ett fynd från Bångnäs i Åsele lappmark. Ett exemplar är också funnet på Gräsö i Uppland år 1953, men arten kan knappast vara bofast där. I Norges fjällområden är den något mera utbredd och vanligare, medan den i Finland är funnen endast i Ostrobotnia borealis. I övrigt är O. rogenhoferi funnen i det tidigare Sovjetunionen österut till Ussuri, i Alperna, i Appeninerna och i Pyrenéerna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Brunbinkefjädermott är i senare tid endast känd från tre lokaler i Sverige, Funäsberget i Härjedalen, Raukasjö i Jämtland och Bångnäs i Åsele lappmark. Larven lever på brunbinka (Erigeron politus) på kalkrika grusmarker nedom skogsgränsen, vid höglänta odlingar och sydväxtberg. Arten är stor och lätt att känna igen, men mörkertalet kan vara stort på grund av att många presumtiva lokaler är svårtillgängliga. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (524-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
I Norden påträffas larven i juni på brunbinka (Erigeron acre politus). Fjärilen flyger i juli på fjällängar och i rasbranter i övre skogsregionen.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· brunbinka
· brunbinka
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pterophoridae (fjädermott), Släkte Oidaematophorus, Art Oidaematophorus rogenhoferi (Mann, 1877) - gråbinkefjädermott Synonymer brunbinkefjädermott

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Brunbinkefjädermott är i senare tid endast känd från tre lokaler i Sverige, Funäsberget i Härjedalen, Raukasjö i Jämtland och Bångnäs i Åsele lappmark. Larven lever på brunbinka (Erigeron politus) på kalkrika grusmarker nedom skogsgränsen, vid höglänta odlingar och sydväxtberg. Arten är stor och lätt att känna igen, men mörkertalet kan vara stort på grund av att många presumtiva lokaler är svårtillgängliga. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (524-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gråbinkefjädermott

Länsvis förekomst och status för gråbinkefjädermott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gråbinkefjädermott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige förekommer O. rogenhoferi mycket lokalt och oftast sällsynt i Härjedalens och Jämtlands fjälltrakter, samt ett fynd från Bångnäs i Åsele lappmark. Ett exemplar är också funnet på Gräsö i Uppland år 1953, men arten kan knappast vara bofast där. I Norges fjällområden är den något mera utbredd och vanligare, medan den i Finland är funnen endast i Ostrobotnia borealis. I övrigt är O. rogenhoferi funnen i det tidigare Sovjetunionen österut till Ussuri, i Alperna, i Appeninerna och i Pyrenéerna.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Oidaematophorus  
  • Art
    Oidaematophorus rogenhoferi(Mann, 1877) - gråbinkefjädermott
    Synonymer
    brunbinkefjädermott

I Norden påträffas larven i juni på brunbinka (Erigeron acre politus). Fjärilen flyger i juli på fjällängar och i rasbranter i övre skogsregionen.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· brunbinka - Erigeron acris subsp. politus (Viktig)
Fjärilens levnadsvillkor är föga kända, varför något uttalat hot inte kan utpekas. Upphörande bete kan förmodas vara en risk, kanske också barrskogsplantering.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
Skogsbetet bör om möjligt bibehållas och öppna ängar i fjälltrakterna lämnas fria från barrskogsplantering.

Hannemann, H.-J. 1977. Federmotten, Gespinstmotten, Echte Motten. Die Tierwelt Deutschlands, 63. Teil.

Arenberger, E. 1995. Pterophoridae. Microlepidoptera Palearctica 9 (2 band).

Svensson, I. 1989. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1988. Ent. Tidskr. 110: 103–108.

Svensson, I. 1996. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1995. Ent. Tidskr. 117: 49–57.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Oidaematophorus  
  • Art
    Oidaematophorus rogenhoferi, (Mann, 1877) - gråbinkefjädermott
    Synonymer
    brunbinkefjädermott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997.