Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brunt krisslefjädermott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Oidaematophorus vafradactylus
Brunt krisslefjädermott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingen är enfärgat brun med en svart fläck vid framvingekanten. Bakvingen är brungrå. Den skulle närmast kunna förväxlas med allmänt krisslefjädermott men denna har något större vingspann och framvingen är gråbrun med en liten dragning åt rödbrunt. En svart fläck finns vid framvingekanten men något längre ut mot vingspetsen och dessutom en mindre mörk fläck vid första inskärningen på framvingen. Bakvingen är grå. Arterna är avbildade i Arenberger (1995) och Gielis (1996). Vingspann: 22-25 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för brunt krisslefjädermott Observationer i  Sverige för brunt krisslefjädermott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Gråbenkrisslefjädermott Oidaematophorus vafradactylus upptäcktes och beskrevs från Sverige så sent som 1966. Hittills är den endast funnen i Sverige på Öland och Gotland, samt i Estland. På Gotland är arten spridd men förekommer oftast mycket lokalt på naturbetesmarker, efter vägkanter och diken, skjutfält och andra öppna marker som hyser artens värdväxt krissla Inula salicina. Även på Öland förekommer gråbenskrisslemottet på flera lokaler från Djurstads träsk, Föra s:n söderut till Hulterstads socken, och förmodligen kan den finnas på ytterligare lokaler på ön i anslutning till värdväxtförekomster. På de begränsade lokalerna kan den vara allmän. I Estland finns den mycket begränsat på ön Ösel (Saaremaa) och betecknas som mycket sällsynt där.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
I Norden endast bekant från fuktiga alvarmarker med krissla (Inula salicina) på Öland och Gotland. För övrigt är arten endast påträffad i Estland. Den har ett lokalt uppträdande på ett tiotal lokalområden, men ett par har växt igen och Tofta skjutfält är osäkert på grund av regementesnedläggning. Krissla missgynnas av hårt bete, vilket gjort att växten ökat tillfälligt på områden med jordbruksnedläggning och annan ändrad markanvändning. Denna gynnsamma succesionsfas kan dock vara kortvarig och hotar i stället att på sikt bidra till att flera lokaler växer igen. Då denna art har ett litet utbredningsområde och vi har en stor del av världsutbredningen, samt att den inte finns på krisslelokaler efter landhöjningskusten bedömmer vi den som mera hotad än flertalet andra krissle-fjärilar. Då fjädermotten inte är några bra flygare betraktar vi arten som kraftigt fragmenterad. Antalet lokalområden i landet skattas till 24 (14-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8400 (5296-9000) km² och förekomstarean (AOO) till 96 (56-160) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Fjärilen flyger på fuktiga kalkängar från mitten av juli och in i början av augusti. Den uppträder ofta tillsammans med den närbesläktade och allmänna krisslefjädermott Oidaematophorus lithodactyla. Båda arternas larver lever uteslutande på krissla från slutet av maj till mitten av juni. Hur arternas nischer skiljer sig åt är ännu okänt.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· krissla
· krissla
· luddkrissla
· luddkrissla
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pterophoridae (fjädermott), Släkte Oidaematophorus, Art Oidaematophorus vafradactylus Svensson, 1966 - brunt krisslefjädermott Synonymer gråbenkrisslefjädermott

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation I Norden endast bekant från fuktiga alvarmarker med krissla (Inula salicina) på Öland och Gotland. För övrigt är arten endast påträffad i Estland. Den har ett lokalt uppträdande på ett tiotal lokalområden, men ett par har växt igen och Tofta skjutfält är osäkert på grund av regementesnedläggning. Krissla missgynnas av hårt bete, vilket gjort att växten ökat tillfälligt på områden med jordbruksnedläggning och annan ändrad markanvändning. Denna gynnsamma succesionsfas kan dock vara kortvarig och hotar i stället att på sikt bidra till att flera lokaler växer igen. Då denna art har ett litet utbredningsområde och vi har en stor del av världsutbredningen, samt att den inte finns på krisslelokaler efter landhöjningskusten bedömmer vi den som mera hotad än flertalet andra krissle-fjärilar. Då fjädermotten inte är några bra flygare betraktar vi arten som kraftigt fragmenterad. Antalet lokalområden i landet skattas till 24 (14-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8400 (5296-9000) km² och förekomstarean (AOO) till 96 (56-160) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Framvingen är enfärgat brun med en svart fläck vid framvingekanten. Bakvingen är brungrå. Den skulle närmast kunna förväxlas med allmänt krisslefjädermott men denna har något större vingspann och framvingen är gråbrun med en liten dragning åt rödbrunt. En svart fläck finns vid framvingekanten men något längre ut mot vingspetsen och dessutom en mindre mörk fläck vid första inskärningen på framvingen. Bakvingen är grå. Arterna är avbildade i Arenberger (1995) och Gielis (1996). Vingspann: 22-25 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brunt krisslefjädermott

Länsvis förekomst och status för brunt krisslefjädermott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brunt krisslefjädermott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Gråbenkrisslefjädermott Oidaematophorus vafradactylus upptäcktes och beskrevs från Sverige så sent som 1966. Hittills är den endast funnen i Sverige på Öland och Gotland, samt i Estland. På Gotland är arten spridd men förekommer oftast mycket lokalt på naturbetesmarker, efter vägkanter och diken, skjutfält och andra öppna marker som hyser artens värdväxt krissla Inula salicina. Även på Öland förekommer gråbenskrisslemottet på flera lokaler från Djurstads träsk, Föra s:n söderut till Hulterstads socken, och förmodligen kan den finnas på ytterligare lokaler på ön i anslutning till värdväxtförekomster. På de begränsade lokalerna kan den vara allmän. I Estland finns den mycket begränsat på ön Ösel (Saaremaa) och betecknas som mycket sällsynt där.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Oidaematophorus  
  • Art
    Oidaematophorus vafradactylusSvensson, 1966 - brunt krisslefjädermott
    Synonymer
    gråbenkrisslefjädermott

Fjärilen flyger på fuktiga kalkängar från mitten av juli och in i början av augusti. Den uppträder ofta tillsammans med den närbesläktade och allmänna krisslefjädermott Oidaematophorus lithodactyla. Båda arternas larver lever uteslutande på krissla från slutet av maj till mitten av juni. Hur arternas nischer skiljer sig åt är ännu okänt.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Myrbiotoper, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· krissla - Inula salicina (Viktig)
· luddkrissla - Inula britannica (Viktig)
Igenväxning och skogsplantering som sker efter upphörd betning. Dikning förstör lämpliga miljöer. Upphörande av militär verksamhet på Gotland på Tofta skjutfält. På Mästermyr där den tidigare förekom relativt allmänt i gläntor med gles vegetation av träd och buskar har den i stort sett försvunnit genom snabb igenväxning, och förekommer numera mycket sparsamt efter vägkanten på mindre bestånd av krissla.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Det är nödvändigt med naturvårdsbete för att hindra igenväxning av artens habitat. Bortröjning av invandrande skog kan bli nödvändig för att återställa markerna. Ett åtgärdsprogram över ”Hotade arter på krissla” och som även omfattar denna art är under framtagande. På Öland har redan en del naturvårdande åtgärder, inom LIFE-projektet, som bete med nötboskap och röjning, varit gynnsamt för gråbenskrisslefjädermottet.

Åtgärdsprogram Fastställt

Arenberger, E. 1995. Pterophoridae. Microlepidoptera Palearctica 9 (2 band).

Gielis, C. 1996. Pterophoridae. Microlepidoptera of Europe. Volume 1. Apollo Books.

Jürivete, U., Kaitila, J., Kesküla, K., Nupponen, K., Viidalepp, J. Ôunap, E. 2000. Eesti liblikad. Kataloog Estoninan Lepidoptera. Eesti Lepidopteroloogide Selts. Tallin

Svensson, I. 1966. New and confused species of Microlepidoptera. Opusc. Ent. 31: 183-202.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Oidaematophorus  
  • Art
    Oidaematophorus vafradactylus, Svensson, 1966 - brunt krisslefjädermott
    Synonymer
    gråbenkrisslefjädermott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011. © ArtDatabanken, SLU 2005.