Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Olisthaerus substriatus

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Olisthaerus substriatus
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 5 mm lång, glänsande, långsmal och platt skalbagge. Färgen är roströd med svart huvud. Även täckvingarna är ibland svarta. Huvudet är hos denna art, i motsats till den närbesläktade Olisthaerus megacephalus som den annars liknar, tydligt smalare än halsskölden. Täckvingarna täcker knappt hälften av bakkroppen.
Utbredning
Länsvis förekomst för Olisthaerus substriatus Observationer i  Sverige för Olisthaerus substriatus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad från Dalarna till Torne Lappmark. Gamla fynd föreligger även från Småland, Västergötland och Uppland, men arten är med stor sannolikhet helt försvunnen från Sydsverige. Närmast i Norge, Finland och Litauen. Världsutbredningen sträcker sig genom det boreala barrskogsområdet från Nordeuropa genom Sibirien till Nordamerika. Dessutom förekommer arten sällsynt i Mellaneuropas bergstrakter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever under barken på lågor och högstubbar av i första hand döda granar, men kan även påträffas på tallar. Arten föredrar skuggiga lågor med fuktig bark inne i ganska täta bestånd. Påträffad från Dalarna till Torne Lappmark. Gamla fynd föreligger även från Småland, Västergötland och Uppland, men arten är med stor sannolikhet helt försvunnen från Sydsverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (300-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (1200-3200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Lever under barken på lågor och högstubbar av i första hand döda granar, men kan även påträffas på tallar. Arten föredrar beskuggade lågor med fuktig bark inne i ganska täta bestånd. Den dyker först upp på träd som varit döda ett par år, men stannar sedan under cirka ett decennium i samma träd. Larverna påträffas ofta tillsammans med de fullbildade skalbaggarna. Förmodligen lever de som rovdjur på andra leddjur. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas under en stor del av året.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
· violticka
· violticka
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Olisthaerus, Art Olisthaerus substriatus (Paykull, 1790) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever under barken på lågor och högstubbar av i första hand döda granar, men kan även påträffas på tallar. Arten föredrar skuggiga lågor med fuktig bark inne i ganska täta bestånd. Påträffad från Dalarna till Torne Lappmark. Gamla fynd föreligger även från Småland, Västergötland och Uppland, men arten är med stor sannolikhet helt försvunnen från Sydsverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (300-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (1200-3200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
En 5 mm lång, glänsande, långsmal och platt skalbagge. Färgen är roströd med svart huvud. Även täckvingarna är ibland svarta. Huvudet är hos denna art, i motsats till den närbesläktade Olisthaerus megacephalus som den annars liknar, tydligt smalare än halsskölden. Täckvingarna täcker knappt hälften av bakkroppen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Olisthaerus substriatus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Olisthaerus substriatus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad från Dalarna till Torne Lappmark. Gamla fynd föreligger även från Småland, Västergötland och Uppland, men arten är med stor sannolikhet helt försvunnen från Sydsverige. Närmast i Norge, Finland och Litauen. Världsutbredningen sträcker sig genom det boreala barrskogsområdet från Nordeuropa genom Sibirien till Nordamerika. Dessutom förekommer arten sällsynt i Mellaneuropas bergstrakter.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Olisthaerinae - bastkortvingar 
  • Släkte
    Olisthaerus  
  • Art
    Olisthaerus substriatus(Paykull, 1790)

Lever under barken på lågor och högstubbar av i första hand döda granar, men kan även påträffas på tallar. Arten föredrar beskuggade lågor med fuktig bark inne i ganska täta bestånd. Den dyker först upp på träd som varit döda ett par år, men stannar sedan under cirka ett decennium i samma träd. Larverna påträffas ofta tillsammans med de fullbildade skalbaggarna. Förmodligen lever de som rovdjur på andra leddjur. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas under en stor del av året.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
· violticka - Trichaptum abietinum (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten hotas starkt av bristen på döda, grova granar i den brukade skogen. Den är redan nu nästan helt tillbakaträngd till rena naturskogsbestånd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör helst spara alla vindfällen av gran i de norrländska skogarna. Alla kvarvarande naturskogsbestånd inom artens nuvarande utbredningsområde bör fredas.

Cederberg, B. 1993. Insekter. I: Bratt, L. m. fl.: Särnaprojektet – Inventeringsrapport från en landskapsekologisk planering. Naturskyddsföreningen i Dalarna, sid. 113.

Palm, T. 1946. Skalbaggar i en jämtländsk lavgranskog - Träd- och trädsvampfaunan. Ent. Tidskr. 67: 112–113.

Palm, T. 1948. Svensk Insektfauna 9. Skalbaggar, Kortvingar H. 1: 37–38.

Saalas, U. 1917. Die Fichtenkäfer Finnlands. I. Ann. Acad. Scient. Fenn. Vol. 8. N. 1: 298–307.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Olisthaerinae - bastkortvingar 
  • Släkte
    Olisthaerus  
  • Art
    Olisthaerus substriatus, (Paykull, 1790)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.