Orchesia luteipalpis
Tätögd brunbagge
Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Melandryidae (brunbaggar), Släkte Orchesia, Art Orchesia luteipalpis Mulsant & Guillebeau, 1857 - tätögd brunbagge Synonymer
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Sårbar (VU)
-
2005 Kunskapsbrist (DD)
-
2000 Akut hotad (CR)
Dokumentation Lever i trädsvampar (bl.a. alticka) på lövträd som al, bok, hassel och avenbok. I Norge främst i tät, försumpad klibbalskog där den bland annat lever i svampar på stubbar, lågor och döende alar. Känd från Bohuslän, där den först påträffades 1963 och nyligen återfanns på flera lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Länsvis förekomst och status för tätögd brunbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Arten påträffades först 1963 i Bohuslän. Den var länge förbisedd, men riktat eftersök har sedan visat att den är utbredd i Västsverige från västra Västergötland över Bohuslän och Dalsland till södra Värmland. Närmast påträffad i Danmark, södra Norge och Lettland. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa österut till Kaukasus.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningColeoptera - skalbaggar
-
UnderordningPolyphaga - allätarbaggar
-
ÖverfamiljTenebrionoidea
-
FamiljMelandryidae - brunbaggar
-
UnderfamiljMelandryinae
-
TribusOrchesiini
-
SläkteOrchesia
-
ArtOrchesia luteipalpisMulsant & Guillebeau, 1857 - tätögd brunbagge
Larvutvecklingen sker i vedsvampar, framförallt alticka (Inonotus radiatus) på döda eller döende stubbar och lågor av lövträd, i Sverige och Norge främst klibbal. I andra länder även på andra lövträd som bok, hassel och avenbok. Larven gnager gångar i svamparna och har en ettårig utvecklingstid där den nykläckta skalbaggen lämnar svampen i början av juni.
Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog
Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark
Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog
Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Löv-/barrblandskog
Substrat/Föda:Påverkan
- Avverkning (Stor negativ effekt)
- Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Lundberg, S. 1977. Fynd av för Sverige nya skalbaggsarter rapporterade under åren 1974–75 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98: 7-9.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningColeoptera - skalbaggar
-
UnderordningPolyphaga - allätarbaggar
-
ÖverfamiljTenebrionoidea
-
FamiljMelandryidae - brunbaggar
-
UnderfamiljMelandryinae
-
TribusOrchesiini
-
SläkteOrchesia
-
ArtOrchesia luteipalpis, Mulsant & Guillebeau, 1857 - tätögd brunbagge
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.