Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tätögd brunbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Orchesia luteipalpis
Tätögd brunbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En spetsigt oval, brun skalbagge som är 4–5 mm lång. Arten har ganska små antenner med en svagt utbildad antennklubba som består av fyra leder. Benen är kraftigt byggda och bakbenen är försedda med kraftiga sporrar. Med hjälp av bakbenen kan arten ta långa språng.
Utbredning
Länsvis förekomst för tätögd brunbagge Observationer i  Sverige för tätögd brunbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten påträffades först 1963 i Bohuslän. Den var länge förbisedd, men riktat eftersök har sedan visat att den är utbredd i Västsverige från västra Västergötland över Bohuslän och Dalsland till södra Värmland. Närmast påträffad i Danmark, södra Norge och Lettland. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa österut till Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Lever i trädsvampar (bl.a. alticka) på lövträd som al, bok, hassel och avenbok. I Norge främst i tät, försumpad klibbalskog där den bland annat lever i svampar på stubbar, lågor och döende alar. Känd från Bohuslän, där den först påträffades 1963 och nyligen återfanns på flera lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i vedsvampar, framförallt alticka (Inonotus radiatus) på döda eller döende stubbar och lågor av lövträd, i Sverige och Norge främst klibbal. I andra länder även på andra lövträd som bok, hassel och avenbok. Larven gnager gångar i svamparna och har en ettårig utvecklingstid där den nykläckta skalbaggen lämnar svampen i början av juni.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· avenbok
· avenbok
· hassel
· hassel
· klibbal
· klibbal
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· alticka
· alticka
Dött träd
Dött träd
· klibbal
· klibbal
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Melandryidae (brunbaggar), Släkte Orchesia, Art Orchesia luteipalpis Mulsant & Guillebeau, 1857 - tätögd brunbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Lever i trädsvampar (bl.a. alticka) på lövträd som al, bok, hassel och avenbok. I Norge främst i tät, försumpad klibbalskog där den bland annat lever i svampar på stubbar, lågor och döende alar. Känd från Bohuslän, där den först påträffades 1963 och nyligen återfanns på flera lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En spetsigt oval, brun skalbagge som är 4–5 mm lång. Arten har ganska små antenner med en svagt utbildad antennklubba som består av fyra leder. Benen är kraftigt byggda och bakbenen är försedda med kraftiga sporrar. Med hjälp av bakbenen kan arten ta långa språng.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tätögd brunbagge

Länsvis förekomst och status för tätögd brunbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tätögd brunbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten påträffades först 1963 i Bohuslän. Den var länge förbisedd, men riktat eftersök har sedan visat att den är utbredd i Västsverige från västra Västergötland över Bohuslän och Dalsland till södra Värmland. Närmast påträffad i Danmark, södra Norge och Lettland. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa österut till Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Orchesiini  
  • Släkte
    Orchesia  
  • Art
    Orchesia luteipalpisMulsant & Guillebeau, 1857 - tätögd brunbagge

Larvutvecklingen sker i vedsvampar, framförallt alticka (Inonotus radiatus) på döda eller döende stubbar och lågor av lövträd, i Sverige och Norge främst klibbal. I andra länder även på andra lövträd som bok, hassel och avenbok. Larven gnager gångar i svamparna och har en ettårig utvecklingstid där den nykläckta skalbaggen lämnar svampen i början av juni.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· alticka - Inonotus radiatus (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
Avverkning eller bortgallring av döda och döende träd i alskog. Dikning av alkärr. Utökat nyttjande av lövskog längs vattendrag för flisframställning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Arten är troligen förbisedd i Sverige, men tills vidare bör det albestånd där den påträffas helt skyddas från såväl avverkning som utdikning. Generellt kan arten säkerligen gynnas genom att såväl liggande som stående, döda klibbalar lämnas kvar - i synnerhet i Västsverige.

Lundberg, S. 1977. Fynd av för Sverige nya skalbaggsarter rapporterade under åren 1974–75 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98: 7-9.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Orchesiini  
  • Släkte
    Orchesia  
  • Art
    Orchesia luteipalpis, Mulsant & Guillebeau, 1857 - tätögd brunbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.