Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  läderbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar Osmoderma eremita
Läderbagge Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 28-32 mm lång, brun bladhorning. Eftersom inga nära släktingar finns i Sverige, är risken för förväxling mycket liten. Larverna är ljusa och har ett typiskt bladhorningsutseende. I hålträd är det mycket oftare man ser larvernas spillning eller fragment efter döda skalbaggar än man ser levande djur. Larvernas spillning har en pelletsliknande form och är upp till 8 mm. Den påminner om guldbaggars spillning, men i genomskärning är guldbaggarnas spillning rund, medan läderbaggens spillning är oval.
Utbredning
Länsvis förekomst för läderbagge Observationer i  Sverige för läderbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Mälardalen. Sverige har största koncentration av lokaler i Europa, men bara på ca hälften av lokalerna har levande larver eller skalbaggar observerats efter 1990. Några lokaler är stora med mer än 100 lämpliga hålträd, men på de flesta lokalerna finns bara 2-10 lämpliga träd. På många lokaler där endast spillning eller fragment har påträffats kan arten redan vara försvunnen. I Danmark endast på Själland och Lolland, försvunnen från Jylland. I Norge ansedd som utdöd, men 2008 återupptäckt i Vestfold. I Finland endast vid Åbo (om denna population tillhör samma art som i Sverige är oklart). Läderbaggen består i Europa enligt vissa taxonomer av fem arter (Audisio m.fl. 2007), varför totalutbredningen för den art vi har i Sverige är svårbedömd. Kollektivarten är påträffad i de flesta (33) av Europas länder. I Tjeckien, Slovakien, östra Tyskland och norra Italien finns fortfarande relativt många lokaler.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i trädhåligheter med mulm (löst material framför allt bestående av starkt nedbruten ved) i grova ihåliga lövträd. I Sverige främst i ek, men fynd finns även från ask, bok, lind, klibbal, hästkastanj, alm, apel och asp. Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 360 (200-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 1440 (800-1600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)). Global rödlistningskategori: VU A1c (2001).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i trädhåligheter med mulm i grova ihåliga lövträd. I Sverige främst i ek, men även ask, bok, lind, klibbal, hästkastanj, alm, apel och asp. Dagens lokaler utgörs ofta av trädbärande slåtter- och betesmarker, alléer, parker och gamla fruktodlingar. Larverna gnager på den omgivande, fastare döda veden och lämnar efter sig stora volymer av exkrementer. Larvutvecklingen tar i Sverige 3-4 år. Under optimala förhållanden kan upp till 100 individer per år kläckas i ett lämpligt träd. Fullbildade individer påträffas från början av juli till början av september. De kan dagtid ibland ses krypa omkring på trädstammar. Hanarna avger ett feromon med en särpräglad doft av gammalt läder eller torkade plommon, som attraherar både honor och hanar. Läderbaggen påverkar livsmiljön för andra arter genom att utvidga håligheter, öka mängden mulm och höja kvävehalten i mulmen. I stamhåligheter med läderbagge förekommer ofta en rad andra rödlistade arter.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· aplar
· aplar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hästkastanj
· hästkastanj
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Scarabaeidae (bladhorningar), Släkte Osmoderma, Art Osmoderma eremita (Scopoli, 1763) - läderbagge Synonymer Osmoderma coriarium (DeGeer, 1774), Osmoderma barnabita Motschulsky, 1845

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i trädhåligheter med mulm (löst material framför allt bestående av starkt nedbruten ved) i grova ihåliga lövträd. I Sverige främst i ek, men fynd finns även från ask, bok, lind, klibbal, hästkastanj, alm, apel och asp. Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 360 (200-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 1440 (800-1600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)). Global rödlistningskategori: VU A1c (2001).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 2 (Prioriterad art), Habitatdirektivets bilaga 4, Bernkonventionens bilaga II
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Global rödlistning NT (2010)
En 28-32 mm lång, brun bladhorning. Eftersom inga nära släktingar finns i Sverige, är risken för förväxling mycket liten. Larverna är ljusa och har ett typiskt bladhorningsutseende. I hålträd är det mycket oftare man ser larvernas spillning eller fragment efter döda skalbaggar än man ser levande djur. Larvernas spillning har en pelletsliknande form och är upp till 8 mm. Den påminner om guldbaggars spillning, men i genomskärning är guldbaggarnas spillning rund, medan läderbaggens spillning är oval.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för läderbagge

Länsvis förekomst och status för läderbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för läderbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Mälardalen. Sverige har största koncentration av lokaler i Europa, men bara på ca hälften av lokalerna har levande larver eller skalbaggar observerats efter 1990. Några lokaler är stora med mer än 100 lämpliga hålträd, men på de flesta lokalerna finns bara 2-10 lämpliga träd. På många lokaler där endast spillning eller fragment har påträffats kan arten redan vara försvunnen. I Danmark endast på Själland och Lolland, försvunnen från Jylland. I Norge ansedd som utdöd, men 2008 återupptäckt i Vestfold. I Finland endast vid Åbo (om denna population tillhör samma art som i Sverige är oklart). Läderbaggen består i Europa enligt vissa taxonomer av fem arter (Audisio m.fl. 2007), varför totalutbredningen för den art vi har i Sverige är svårbedömd. Kollektivarten är påträffad i de flesta (33) av Europas länder. I Tjeckien, Slovakien, östra Tyskland och norra Italien finns fortfarande relativt många lokaler.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Scarabaeidae - bladhorningar 
  • Underfamilj
    Cetoniinae  
  • Tribus
    Trichiini  
  • Släkte
    Osmoderma  
  • Art
    Osmoderma eremita(Scopoli, 1763) - läderbagge
    Synonymer
    Osmoderma coriarium (DeGeer, 1774)
    Osmoderma barnabita Motschulsky, 1845

Larvutvecklingen sker i trädhåligheter med mulm i grova ihåliga lövträd. I Sverige främst i ek, men även ask, bok, lind, klibbal, hästkastanj, alm, apel och asp. Dagens lokaler utgörs ofta av trädbärande slåtter- och betesmarker, alléer, parker och gamla fruktodlingar. Larverna gnager på den omgivande, fastare döda veden och lämnar efter sig stora volymer av exkrementer. Larvutvecklingen tar i Sverige 3-4 år. Under optimala förhållanden kan upp till 100 individer per år kläckas i ett lämpligt träd. Fullbildade individer påträffas från början av juli till början av september. De kan dagtid ibland ses krypa omkring på trädstammar. Hanarna avger ett feromon med en särpräglad doft av gammalt läder eller torkade plommon, som attraherar både honor och hanar. Läderbaggen påverkar livsmiljön för andra arter genom att utvidga håligheter, öka mängden mulm och höja kvävehalten i mulmen. I stamhåligheter med läderbagge förekommer ofta en rad andra rödlistade arter.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· hästkastanj - Aesculus hippocastanum (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Många av lokalerna med läderbagge är idag mycket små, och arten löper stor risk att försvinna de närmaste decennierna även om lokalens kvalitéer skulle kunna bibehållas. Sett över en längre tid och framför allt i mindre trädbestånd, kommer slump eller ojämn åldersfördelning bland träden att göra att det uppkommer perioder då hålträd är fåtaliga eller saknas. Dessutom gör igenväxning att ekar som tidigare har stått i mera öppna miljöer dör i förtid p g a konkurrens från andra träd. Bortstädning av hålträd i parker och alléer är ett annat hot mot arten. Läderbaggens begränsade spridningsbenägenhet och de små populationerna minskar sannolikheten för att utgångna lokaler återkoloniseras.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Hålträd som står på marker som tidigare hävdats bör frihuggas. Vid föryngring av hålträd i parker och alléer är det viktigt att göra det i flera steg, så att en kontinuerlig tillgång till hålträd upprätthålls. För att se till att det finns tillräckligt med hålträd i framtiden (vilket på många lokaler innebär att antalet hålträd måste öka) bör man välja ut yngre träd som sköts så att de i framtiden utvecklas till ihåliga jätteträd.

Åtgärdsprogram Fastställt
De senaste åren har litteraturen om läderbaggen vuxit snabbt, och därför listas nedan bara några få populärvetenskapliga skrifter och översiktsartiklar. Den sistnämnda artikeln nedan (som är fritt tillgänglig som pdf-fil på tidskriftens hemsida) ger en utförlig översikt om läderbaggens biologi och utbredning i Europa och innehåller en lång referenslista, som gör det möjligt att hitta relevanta originaluppsatser.

Antonsson, K. (1999) Läderbaggen (Osmoderma eremita) – ekologi och skötsel av livsmiljön. Naturvårdsverket, Stockholm.

Antonsson, K. (2001) Åtgärdsprogram för bevarande av läderbagge (Osmoderma eremita). Naturvårdsverket, Stockholm.

Antonsson, K., Hedin, J., Jansson, N., Nilsson, S.G., Ranius, T. (2003) Läderbaggens (Osmoderma eremita) förekomst i Sverige. Entomologisk Tidskrift 124: 225–240.

Audisio P., Brustel H., Carpaneto G.M., Coletti G., Mancini E., Piattella E., Trizzino M., Dutto M., Antonini, A. and De Biase A. (2007) Updating the taxonomy and distribution of the European Osmoderma, and strategies for their conservation. Fragmenta entomologica 39(2): 273-290.

Ranius, T., Aguado, L.O., Antonsson, K., Audisio, P., Ballerio, A., Carpaneto, G.M., Chobot, K., Gjurašin, B., Hanssen, O., Huijbregts, H., Lakatos, F., Martin, O., Neculiseanu, Z., Nikitsky, N.B., Paill, W., Pirnat, A., Rizun, V., Ruicanescu, A., Stegner, J., Süda, I., Szwalko, P., Tamutis, V., Telnov, D., Tsinkevich, V., Versteirt, V., Vignon, V., Vögeli, M. & Zach, P. (2005) Osmoderma eremita (Coleoptera, Scarabaeidae, Cetoniinae) in Europe. Animal Biodiversity and Conservation 28.1: 1–44.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Ranius 2006. rev. Håkan Ljungberg 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Scarabaeidae - bladhorningar 
  • Underfamilj
    Cetoniinae  
  • Tribus
    Trichiini  
  • Släkte
    Osmoderma  
  • Art
    Osmoderma eremita, (Scopoli, 1763) - läderbagge
    Synonymer
    Osmoderma coriarium (DeGeer, 1774)
    Osmoderma barnabita Motschulsky, 1845
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Ranius 2006. rev. Håkan Ljungberg 2015.