Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större flatbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl. Peltis grossa
Större flatbagge Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 11-19 mm lång, mycket bred och påfallande platt skalbagge. Färgen är mörkbrun till djupsvart. Arten är grovt punkterad och täckvingarna är försedda med vardera tre längsgående, tydliga åsar. Benen är kraftiga men går endast en bit utanför den tydligt avsatta kanten på täckvingarna. Antennerna är också kraftigt byggda med en mycket tydligt avsatt antennklubba som består av de yttersta lederna.
Utbredning
Länsvis förekomst för större flatbagge Observationer i  Sverige för större flatbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Gamla fynd föreligger från nästan hela landet från Skåne till Torne lappmark. Nutida fynd föreligger endast från Småland, Västergötland, Östergötland, Södermanland och från Uppland och norrut i landet. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen är begränsad till Europas barrskogstrakter inkl. östra Mellaneuropas bergstrakter och på Korsika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i brunrötad ved i grova döda barr- och lövträd, oftast i grova högstubbar av gran angripna av klibbticka, men även i björkhögstubbar med björkticka. Larver är även påträffade i tall, asp, grå- och klibbal. Gamla fynd föreligger från nästan hela landet från Skåne till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (300-900). Förekomstarean (AOO) skattas till 1800 (1200-3600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i brunrötad ved i grova döda barr- och lövträd, oftast i grova högstubbar av gran angripna av klibbticka, men även i björkhögstubbar med björkticka. Larver är även påträffade i tall, asp, grå- och klibbal. Främst i träd i öppet eller halvöppet läge, ibland i träd som sparats ute på hyggen. Samma stubbe kan utnyttjas under mer än tio år. Larvutvecklingen tycks vara treårig. Fullbildade individer kläcks antingen under hösten eller under försommaren, och kan påträffas under en stor del av året. De är nattaktiva och sitter ofta på undersidan av klibbtickor där de gnager djupa halvmånformade gropar i det levande sporlagret. Under dagtid påträffas de sittande under lösa barkbitar. De karaktäristiska kläckhålen, som ser ut som myntspringor i en automat, ger en möjlighet att snabbt inventera arten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· tall
· tall
· viden
· viden
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· björkticka
· björkticka
· klibbticka
· klibbticka
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Trogossitidae (flatbaggar), Släkte Peltis, Art Peltis grossa (Linnaeus, 1758) - större flatbagge Synonymer stor flatbagge, Zimioma grossum (Linnaeus, 1758)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i brunrötad ved i grova döda barr- och lövträd, oftast i grova högstubbar av gran angripna av klibbticka, men även i björkhögstubbar med björkticka. Larver är även påträffade i tall, asp, grå- och klibbal. Gamla fynd föreligger från nästan hela landet från Skåne till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (300-900). Förekomstarean (AOO) skattas till 1800 (1200-3600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
En 11-19 mm lång, mycket bred och påfallande platt skalbagge. Färgen är mörkbrun till djupsvart. Arten är grovt punkterad och täckvingarna är försedda med vardera tre längsgående, tydliga åsar. Benen är kraftiga men går endast en bit utanför den tydligt avsatta kanten på täckvingarna. Antennerna är också kraftigt byggda med en mycket tydligt avsatt antennklubba som består av de yttersta lederna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större flatbagge

Länsvis förekomst och status för större flatbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större flatbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Gamla fynd föreligger från nästan hela landet från Skåne till Torne lappmark. Nutida fynd föreligger endast från Småland, Västergötland, Östergötland, Södermanland och från Uppland och norrut i landet. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen är begränsad till Europas barrskogstrakter inkl. östra Mellaneuropas bergstrakter och på Korsika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Trogossitidae - flatbaggar 
  • Underfamilj
    Peltinae  
  • Tribus
    Peltini  
  • Släkte
    Peltis  
  • Art
    Peltis grossa(Linnaeus, 1758) - större flatbagge
    Synonymer
    stor flatbagge
    Zimioma grossum (Linnaeus, 1758)

Larvutvecklingen sker i brunrötad ved i grova döda barr- och lövträd, oftast i grova högstubbar av gran angripna av klibbticka, men även i björkhögstubbar med björkticka. Larver är även påträffade i tall, asp, grå- och klibbal. Främst i träd i öppet eller halvöppet läge, ibland i träd som sparats ute på hyggen. Samma stubbe kan utnyttjas under mer än tio år. Larvutvecklingen tycks vara treårig. Fullbildade individer kläcks antingen under hösten eller under försommaren, och kan påträffas under en stor del av året. De är nattaktiva och sitter ofta på undersidan av klibbtickor där de gnager djupa halvmånformade gropar i det levande sporlagret. Under dagtid påträffas de sittande under lösa barkbitar. De karaktäristiska kläckhålen, som ser ut som myntspringor i en automat, ger en möjlighet att snabbt inventera arten.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· björkticka - Piptoporus betulinus (Har betydelse)
· klibbticka - Fomitopsis pinicola (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av bekämpningsaktioner mot den åttatandade barkborren, vilken genom ståndskogsangrepp dödar träd som knappt tio år senare blir mycket lämpliga för stor flatbagge. På många ställen minskar snabbt de bestånd av gammal vårtbjörk som även är viktiga för artens överlevnad. Arten var säkert på flera olika sätt gynnade av skogsbränder i gammal tid och den minskande frekvensen av dessa är säkert även ett hot mot arten bl.a. genom att bränder gynnade vårtbjörken samt att branden skapade direkt en mängd med döda granar. Skogsskyddsbestämmelserna för att begränsa populationerna av den åttatandade barkborren är även ett hot mot arten. Visserligen ger skogsvårdslagen ett utrymme på 5 m 3sk/ha/år i form av färska barkborreangripna träd men lokala föreskrifter kan helt reducera dessa volymer.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Främst är det viktigt att man spar gammal granskog eller lövbrännor i form av nyckelbiotoper eller reservat. I den brukade skogen är det viktigt att spara stående torrgranar och vårtbjörkar samt att man vid slutavverkningar och andra maskinkrävande åtgärder som vid markberedning ej stöter omkull torrträd och högstubbar. Det är även viktigt att man ej har långa tidsmässiga specialföreskrifter för att eliminera sparande av granbarkborregranar som undanrycker successionsmöjligheter av utvecklingssubstrat för denna och många andra rödlistade arter i hela län. Tyvärr verkar stor flatbagge vara mest frekvent i gamla granbarkborreområden som Värmland och Dalarna.

Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven I. Ent. Tidskr. 96: 106–107.

Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven II. Ent. Tidskr. 101: 34–35.

Ehnström, B. 1963. Iakttagelser över granskalbaggar i Västerdalarna. Ent. Tidskr. 84: 70.

Fjellberg, A. & Hansen, S. O. 1997. Peltis grossa (L.) still present in Norway (Coleoptera, Trogossitidae).- Faunan Norw. ser. B 44: 77.

Palm, T. 1942. Coleopterfaunan vid nedre Dalälven. Ent. Tidskr. 63: 22.

Palm, T. 1951. Die Holz- und Rindenkäfer der nordschwedischen Laubbäume. Medd. fr. Stat. Skogsforskn.inst. Bd. 40 nr. 2: 172.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Trogossitidae - flatbaggar 
  • Underfamilj
    Peltinae  
  • Tribus
    Peltini  
  • Släkte
    Peltis  
  • Art
    Peltis grossa, (Linnaeus, 1758) - större flatbagge
    Synonymer
    stor flatbagge
    Zimioma grossum (Linnaeus, 1758)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.